Så agerar staden i energifrågan

Helsingborgs stad arbetar på olika sätt med att med att minska elförbrukningen och sänka elkostnaderna. Det handlar bland annat om åtgärder för att spara el i stadens lokaler samt utemiljö. Staden följer också utvecklingen kring effektbrist.

Foto: studio-e.

Stora elkostnader för fastigheter och lokaler

Prognosen är att stadens fastigheter har runt 65–70 miljoner kronor i elkostnader 2022. Ett normalår ligger motsvarande siffra på 30 miljoner kronor, det innebär alltså mer än en fördubbling.

Stadens fastighetsförvaltning har påbörjat åtgärder under 2022 som kommer att ge en uppskattad årlig besparing på nästan 1 800 000 kWh.

Staden drar ner på kostnaderna, bland annat genom att:

  • Minska ventilationen i fastigheterna efter arbetsdagens slut.
  • Se över möjligheten att senarelägga ventilationen, då det är billigare eltaxa på kvällen/natten.
  • Stärka upp med specialistkompetens genom att anställa en energicontroller.
  • Släcka belysningen när lokaler inte används.
  • Stänga fönster för att undvika att släppa ut värme.

Staden sparar el i utemiljön

Stora delar av stadens belysningsanläggning ska bytas mot en mer energisnål och mycket smartare anläggning. Lamporna drar mycket energi och tekniken är omodern. Nuvarande tidplan för att byta ut alla stadens lyktstolpar är tio år, men nu utreder vi möjligheterna att skynda på den processen.

Staden har justerat tiderna för när gatubelysningen tänds och släcks så att belysningen är tänd cirka 30–60 minuter kortare per dygn. Det gäller även vinterljusinstallationerna. Tiderna kan justeras.

Staden pausar inspektioner av gatubelysningen eftersom det innebär att belysningen tänds dagtid. I stället kommer fel åtgärdas efterhand som de upptäcks.

Fontänerna byggs om för att spara vatten.

Det blir ingen isbana på Sundstorget säsongen 2022/2023 på grund av den höga elförbrukningen. Isbanan består av plastslangar fyllda med kylmedel som pumpas runt med hjälp av ett kylaggregat. Det är framförallt kylaggregatet som drar mycket ström. Ju varmare det är desto mer ström kräver det.

Så gör vi med julbelysningen

För att invånarna ska känna sig trygga kommer staden att ha kvar vinterbelysningen Vinterljus. Det ger inte bara en trevlig stämning utan ökar också känslan av trygghet. Två lyckade exempel på detta är ljusslingorna i träden på promenadstråken uppför Landborgen och ljusslingorna i körsbärsträden på Furutorpsplatsen.

Staden kommer sätta upp befintliga vinterljusinstallationer men det blir inga nya.

Staden ändrar rutinerna, i vanliga fall brukar vinterljusinstallationerna vara tända från den 1 november–28 februari. I år tänds belysningen senare med start den 7 november. Alla träden i staden brukar tändas samma datum. Så blir det inte i år, staden börjar med Drottninggatan och Järnvägsgatan i centrum och tänder sedan träden successivt längre ut.

Den 13 januari börjar julgranarna tas ner. Därefter monteras installationerna ner enligt principen juligast först. Den 31 januari släcks de sista ljusen i Vinterljus, en månad tidigare än vanligt.

Allt vinterljus är LED, det betyder att varje installation drar väldigt lite ström. Ett träd drar 43 watt, vilket är mindre än en vanlig glödlampa. Staden sparar inte mycket på att släcka, men det är ett viktigt symbolvärde att vi hjälps åt med att spara på elen.

Staden jobbar med energifrågan på längre sikt

Fastighetsförvaltningen har minskat energiförbrukningen för stadens fastigheter och lokaler under flera år. Målet är att sänka energiförbrukningen med 1,5 kWh/m2 per år framöver och ha en genomsnittlig energiförbrukning på 127 kWh/m. Genomsnittsförbrukningen för en skånsk kommun är 175 kWh/m år. För att lyckas med målet behöver vi årligen spara cirka 1 000 000 kWh.

Staden har en klimat- och energiplan (pdf) och arbetar med energieffektivisering. Det handlar om att göra energianvändningen så ekonomiskt effektiv som möjligt och så hållbar som möjligt för samhället. Arbetet följs upp årligen.

På alla stadens nybyggnationer finns det solceller. Solceller bidrar till fem procent av stadens elanvändning. Målet är tio procent redan år 2025.

Staden utreder om det är möjligt att installera vindkraftverk på någon av våra fastigheter.

Vi följer utvecklingen med vätgas noga för att se om det kan bli aktuellt att testa.

Vi kommer också prova att installera ett fastighetsbatteri på en fastighet för att se hur vi med hjälp av detta kan få ned behovet av köpt el.

Staden och Öresundskraft har även tagit fram en eleffektplan (pdf). Att vi behöver det beror på att det finns brister i Sveriges eldistribution och att elbehovet väntas öka. Det finns därför risk för effektbrist när elanvändningen är hög. Helsingborgs eleffektplan gäller för perioden 2022–2026. Planen ska bidra till att säkerställa ett hållbart, säkert och effektivt elenergiutnyttjande. Öresundskraft ska, som del av uppdraget, rapportera en lägesbild av effektläget i slutet av varje år.

question_answer Fick du hjälp av informationen på sidan?