Folkhälsoenkäten visar hur helsingborgarna mår

Resultaten från Region Skånes senaste folkhälsoenkät visar att hälsan i Helsingborg inte är jämlik. Det är stora skillnader i både fysisk och psykisk hälsa mellan olika grupper i staden. Till exempel finns en skillnad i helsingborgarnas levnadsvanor och hur de upplever trygghet och tillit till andra människor.

Region Skåne genomför regelbundet undersökningar om skåningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor för att följa hur hälsan ser ut och utvecklas inom befolkningen. I oktober släpptes resultaten från den senaste folkhälsoenkäten som under hösten 2019 skickades ut till 107 000 slumpmässigt utvalda skåningar mellan 18–84 år.

I Helsingborg deltog drygt 4500 personer. Tack till dig som bidrog med dina svar. Staden använder resultaten från enkäten för att ta beslut och göra prioriteringar i arbetet med att öka livskvaliteten och att bidra till en mer jämlik hälsa bland stadens invånare.

Helsingborgs resultat

Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur helsingborgarna mår beroende på kön, ålder, utbildningsnivå och var de bor i staden.

Så är helsingborgarnas levnadsvanor

En positiv trend i Skåne och i Helsingborg är att den dagliga rökningen och riskkonsumtionen av alkohol minskar. Men det finns skillnader mellan stadens områden.

Andelen personer med fetma ökar och är som högst bland män. Det är också fler i Helsingborg som inte äter tillräckligt med frukt och grönt jämfört med snittet för Skåne.

Resultaten visar att en något högre andel av helsingborgarna inte ägnar sig tillräckligt åt fysisk aktivitet jämfört med Skåne. Det finns stora skillnader i fysisk aktivitet mellan olika grupper och i olika områden i staden. De som är minst fysiskt aktiva är gruppen som har förgymnasial utbildning och gruppen som är född i ett annat land. Kvinnor som är födda i ett annat land är de som minst ägnar sig åt fysisk aktivitet. Detta är viktig kunskap för staden i arbetet med hälsa, möjligheter till fysisk aktivitet samt människors levnadsvillkor.

Helsingborgarna upplever låg tillit och trygghet

En persons sociala relationer till andra påverkas av kön, utbildning, ålder och födelseregion. Resultatet visar att gruppen med förgymnasial utbildning, de som är födda i ett annat land samt äldre deltar i sociala aktiviteter i lägre utsträckning än andra invånare. I Helsingborg har invånarna något svagare sociala relationer än i Skåne som helhet. Det finns stora skillnader mellan olika stadsdelar.

En högre andel av helsingborgarna upplever låg tillit till andra människor jämfört med Skåne och andra jämförbara städer. De som har lägst tillit är den yngre åldersgruppen, men även utbildningsnivå och födelseregion påverkar. Arbetet med att göra sociala aktiviteter tillgängligt  för fler helsingborgare är viktigt. Att utveckla bättre förutsättningar för möten mellan stadens invånare är ett sätt att öka tilliten och det sociala deltagandet samt är viktigt för att minska ensamhet.

Det finns stora skillnader mellan hur män och kvinnor upplever trygghet. Resultatet visar att 54 procent av kvinnorna är rädda för att gå ut ensamma i Helsingborg jämfört med 20 procent av männen. Genom stadens trygghetsarbete görs insatser för att alla helsingborgare ska känna sig trygga både i staden, i bostadsområdena och i hemmet oavsett vilka de är eller var de bor.

Region Skånes folkhälsoenkät genomfördes hösten 2019, alltså innan coronapandemin bröt ut.

Läs mer om Helsingborgs stads livskvalitetsarbete.