Sammanfattning Trafikåret 2017

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Helsingborg har som målsättning att öka de hållbara trafikslagens andel av resorna. Fler ska cykla, gå eller åka med kollektivtrafiken. I trafikplanen beskrivs konkreta behov av åtgärder för hur målen ska uppnås och det handlar både om fysiska åtgärder och om påverkans- och beteendeåtgärder.

Färdmedelsfördelning 2013: Gång 11%, Cykel 11%, Kollektivtrafik 18%, Bil 58%, Annat 2% Mål färdmedelsfördelning 2022: Gång 11%, Cykel 21%, Kollektivtrafik 24%, Bil 42%, Annat 2%

Färdmedelsfördelningen som vi behöver uppnå år 2022 för att nå regionens målbild, enligt trafikplanen. 

Så här ser det ut

Cykeltrafiken har minskat med cirka sexprocent mellan år 2015 och år 2017 om vi ser till de totala flödena som uppmätts i våra niomätpunkter för cyklar.

Antal cyklister som passerat Helsingborgs mätpunkter 2015-2017. 2015: 2 011 090, 2016: 1 932 749, 2017: 1 899 455

Antalet cyklister som passerat stadens nio fasta mätpunkter 2015-2017.

Stadsbusstrafiken minskar för första gången på över tio år med 4,3 procent. Det beror till stor del på att punktligheten minskat sedan ombyggnationen av Drottninggatan Järnvägsgatan började, men det finns också andra vägarbeten som kan ligga bakom minskningen. Vissa linjer har dock ökat, till exempel linje 4 och linje 6. Dessa linjer har heller inte haft körsträckor på Drottninggatan och Järnvägsgatan.

Regionbusstrafiken har ökat med cirka 20 procent för de linjer som trafikerar Helsingborg, vilket är en kraftig ökning. Ökningen av antalet resor med regionbusstrafiken innebär att det totala antalet resor med både stads- och regionbuss ökat trots minskningen av stadsbussresorna.

Kollektivtrafikresande med stadsbuss 2004-2017, miljontals resor. 2004 7,7, 2005 8,0, 2006 9,5, 2007 10,2, 2008 10,7, 2009 10,8, 2010 11,6, 2011 13,0, 2012 13,6, 2013 13,9, 2014 14,2, 2015 14,6, 2016 14,8, 2017 14,1

Kollektivtrafikresandet med stadsbuss 2004–2017

Biltrafiken och den tunga trafiken ökar i det yttre vägnätet, till exempel på Österleden. I de centrala delarna av Helsingborg har det skett en minskning, framförallt på Drottninggatan. Där har trafikflödena minskat från cirka 18 000 fordon per dygn till cirka 14 000 fordon per dygn, mycket beroende på ombyggnationerna på Drottninggatan. Trafiken har däremot istället ökat på Mellersta och Södra Stenbocksgatan och på Österleden, vilket också kan härledas till ombyggnationerna av Drottninggatan.

Alt. Trafikflöden 2012-2017. 2012: Drottninggatan 18 400, Södra Stenbocksgatan 14 800, Malmöleden 16 700, Ängelholmsleden 35 200, Österleden 15 300, Rusthållsgatan 8 100. 2013: Drottninggatan 16 900, Södra Stenbocksgatan 14 600, Malmöleden 15 200, Ängelholmsleden 34 500, Österleden 24 300, Rusthållsgatan 6 900. 2014: Drottninggatan 18 300, Södra Stenbocksgatan 15 200, Malmöleden 16 600, Ängelholmsleden 39 700, Österleden 27 000, Rusthållsgatan 10 300. 2015: Drottninggatan 18 500, Södra Stenbocksgatan 15 200, Malmöleden 16 300, Ängelholmsleden 39 500, Österleden 32 200, Rusthållsgatan 8 500. 2016: Drottninggatan 21 200, Södra Stenbocksgatan 15 500, Malmöleden 18 500, Ängelholmsleden 42 700, Österleden 30 500, Rusthållsgatan 11 100. 2017: Drottninggatan 14 000, Södra Stenbocksgatan 18 300, Malmöleden 19 000, Ängelholmsleden 42 400, Österleden 34 100, Rusthållsgatan 16 100.

Trafikflöden 2012-2017.

Antalet bilar per person har för hela kommunen inte ändrats särskilt mycket de senaste åren. Däremot är skillnaden stor beroende på var man bor. Till exempel har boende i Påarp, som är den stadsdel med högst bilinnehav, 2,5 gånger fler bilar än de som bor på Söder, som är den stadsdel med lägst bilinnehav.

Det är glädjande att antalet trafikolyckor med personskada fortlöpande minskar. 2017 rapporterades 812 trafikolyckor. Det är en minskning med 81 olyckor jämfört med 2016. Även cykelolyckorna följer en positivt nedgående trend, vilket är ett av målen i cykelplanen.

Antal trafikolyckor 2012-2017: 2012 1 044, 2013 1046, 2014 1 014, 2015 865, 2016 893, 2017 812.

Antal trafikolyckor 2012-2017

Det här har vi gjort

Under året har vi genomfört ett antal kampanjer och påverkansprojekt, bland annat Cykelvänlig arbetsplats, där arbetsgivare som gör det lätt för anställda att ta cykeln till jobbet får en utmärkelse. Vi har också med bra resultat genomfört testprojekt för att få fler att åka kollektivt eller prova att cykla .50 procent angav att de även efter testet kommer fortsätta att åka kollektivtrafik till jobbet och hela 85 procent kommer att fortsätta cykla till jobbet tre till fem dagar i veckan.

Under 2017 har vi byggt ut cykelvägnätet för att förbättra framkomligheten och ge fler förutsättningar att cykla med utgångspunkt från stadens nya cykelplan som antogs 2017. Vi byggde till exempel stråket längs Österleden (Gustavslund – Mangårdsgatan – Ragnvallagatan), breddade cykelbanan vid Tinkarpsbacken samt genomförde åtgärder i Gantofta, Rydebäck och vid Pålstorp. Vi genomförde även åtgärder längs det blå stråket, som är ett av våra huvudcykelstråk. Där gjorde vi upphöjda passager för gående och cyklister. Vi har också genomfört åtgärder för att höja trafiksäkerheten på Bergaliden och gatorna runt Slottvångsskolan. Vi har även satsat på trafiksäkerhetsåtgärder i våra byar.

Ett av de stora projekten under året har varit ombyggnaden av Drottninggatan och Järnvägsgatan där etapp 1 påbörjades under 2017 med nya hållplatser vid Helsingborg C, busskörfält, nya gång- och cykelbanor med mera. HelsingborgsExpressens södra delar genom Råå genomfördes också med en ombyggnad av Rååvägen. HelsingborgsExpressen planeras vara färdig och invigas i juni 2019.

Vart är vi på väg?

Statistiken pekar på minskade andel resor med cykel och kollektivtrafik, vilket går tvärtemot de färdmedelsmål som finns satta i trafikplanen. En förklaring till kollektivtrafikens minskning är de ombyggnadsprojekt som pågår och som har till syfte att lyfta de hållbara trafikslagen. Vi behöver göra en djupare analys för varför cykeltrafiken tappat som den gör för att bättre förstå varför. Biltrafiken har minskat i de centrala delarna men ökat på andra ställen. Det innebär att många ändrat sina färdvägar beroende på de vägbyggen som pågår.

I stadens investeringsbudget finns fortsatt stora satsningar på utbyggnad av cykelinfrastrukturen och kollektivtrafiknätet med. Helsingborgsexpressen invigs till exempel 2019. En stor del av infrastrukturinvesteringarna de kommande tre åren går till åtgärder som på något sätt främjar cykling. Vi har inte på flera år satsat så mycket på kollektivtrafik som vi gör nu. De stora effekterna av dessa investeringar kommer först om några år. Då har de större projekten för att höja infrastrukturen för de hållbara trafikslagen satt sig i helsingborgarnas medvetande och då blir det också lättare att rekrytera nya cyklister och kollektivtrafikresenärer.

Totalt sett ser vi den nedgående trenden under året som en tillfällig nedgång som mycket beror på de byggprojekt som pågår. Med de stora satsningar på cykel och kollektivtrafik som redan finns i budgeten bör denna trend kunna vändas till en positiv trend som tydligare går mot målen. Skulle trenden hålla i sig framöver behöver vi emellertid se över de prioriteringar vi gör kring cykelinvesteringar och andra åtgärder som planeras. För att förstärka de positiva effekterna av de projekt och cykelvägar som byggs är det viktigt att arbeta vidare med åtgärder som påverkar helsingborgarnas beteende. Vi behöver även arbeta aktivt med parkeringsfrågan för hela staden för att nå de färdmedelsmål som finns.