Nils Karlebys Stiftelse för Skånsk Kultur och Historia

Fotografi på Nils Karleby Välkommen till stipendieutdelning måndag 18 juni 12:00 i Lusthuset på Fredriksdals museer och trädgårdar. Tre stipendiater tar emot 75 000 kr vardera ur Nils Karlebys Stiftelse för Skånsk Kultur och Historia.

Årets stipendiater har skrivit om ämnen som odling av olika växtslag och trädgårdsodling i och runt Uppåkra under järnåldern, biobesök på 40- och 50-talet och kulturism samt en 1800-tals människas världsbild. Nils Karlebys Stiftelse för Skånsk Kultur och Historia har som ändamål att stödja och främja forskning rörande skånsk kultur och historia. Till fullföljande av stiftelsens ändamål skall stiftelsens avkastning användas till bidrag och stipendier som stöd och uppmuntran till forskare, vilka på vetenskaplig grund bedriver forskning kring eller med anknytning till den skånska kulturen och Skånes historia.

Stipendiater 2018

Mikael Larsson

Mikael Larsson disputerade i arkeologi år 2015 med avhandlingen Agrarian Plant Economy at Uppåkra and the Surrounding Area. Archeobotanical studies of an Iron Age Regional Center. Avhandlingen behandlade arkeobotaniskt material från Uppåkra i Skåne samt ett antal andra samtida järnåldersboplatser i Uppåkras omland. Avhandlingen diskuterar relationer mellan de olika boplatserna utifrån odling av olika växtslag och diskuterar förekomsten av trädgårdsodling som ett närmast urbant inslag i Uppåkra redan under järnålder. Det senare är helt ny kunskap kring järnålderns samhälle i Norden. Avhandlingen tydliggör därmed Uppåkras roll som innovationscentrum även inom det agrara fältet. Avhandlingen bidrar dessutom till att använda studier av arkeobotaniskt material och metod i en allmän arkeologisk diskussion kring landskapsutnyttjande och organiseringen av odling under järnålder. Efter disputationen har Mikael Larsson fortsatt sina arkeobotaniska studier av material från Uppåkra, nu finansierade via ett anslag från Crafoordska stiftelsen.

Carina Sjöholm

Carina Sjöholm disputerade 2003 i etnologi vid Lunds universitet med avhandlingen Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Avhandlingen fokuserar på det som unga svenskar upplevde när de förberedde sig för och gick på bio på 40- och 50-talen. Avhandlingen skildrar hur ungdomar skapade ett rum för sig själva genom att gå på bio, och samtidigt skiljde sig från sin föräldrageneration. Men avhandlingen handlar även om kärlek, om att formera kollektiv, om upplevelserna i en tid som precis som nu uppfattades som komplex, oförutsägbar och modern. Avhandlingen bygger på en blandning av fältarbete, intervjuer med folk som gick på bio på 40- och 50-talet, och svar på frågelistor.

Utöver avhandlingen har Carina Sjöholm bedrivet en omfattande mängd forskning med direkt anknytning till skånsk kultur. Här kan man nämna hennes forskning om ”litterära resor”, dvs. turism i spåren efter böcker, filmer och författare. Detta arbete studerar hur människor spenderar sin semester och fritid igenom att följa i författares men också i fiktiva gestalters fotspår, inspirerat av böcker och filmatiseringar. En stor del av detta arbete har fokuserat på den form av turism som har utvecklats omkring Ystad med inspiration i Henning Mankells författarskap. Projektet har problematiserat, bland annat, hur Mankell-turismen har påverkat Ystad och dess självpresentation som destination.

Utöver detta har hon skrivit (tillsammans med Charlotte Hagström) Tankar om träd: En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelser. Studien analyserar hur folk i Skåne talar om och berättar om träd. Här möter vi människors syn på en del av den skånska naturen som man kan lätt ta förgivit i vardagen, men som visade sig kunna väcka djupa känslor i spåret av almsjukan som drabbade delar av Skåne (inte minst Helsingborg) i 2005.

Sjöholms arbete med skånska kulturmiljöer har fördjupats under de senaste åren då hon har arbetat (tillsammans med Katarina Saltzman från Göteborgs universitet och Allan Gunnarsson, SLU, Alnarp) i ett större forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet som utforskar svenskars förhållande till sina trädgårdar. I detta projekt tar Sjöholm sin utgångspunkt i insikten att villaträdgårdar är en av vårt samhälles vanligaste och mest förbisedda kulturmiljöer. Genom att undersöka vad människor gör i sina villaträdgårdar belyser Sjöholm och sina kollegor viktiga värden i vardagen, och därmed i samhället, utifrån en rad specifika frågeställningar: Hur betraktas och konstrueras natur och kultur i villaträdgården? Hur förvaltas växter, föremål och miljöer i relation till trädgårdens inneboende föränderlighet? Projektets etnologiska perspektiv genererar en närgången och kritisk granskning av processer där enskilda människor formar kulturmiljöer ”på sin egen bakgård”.

Under och efter doktorandtiden har Carina Sjöholm dessutom varit en mycket uppskattad medarbetare som har deltagit aktivt i den etnologiska forskningsmiljön i Lund så väl som på Institutionen för Service Management där hon är anställd.

Peter K Andersson

Peter K Andersson disputerade 2012 på en avhandling om det victorianska London. Han har sedan dess intresserat sig för kulturhistorisk forskning på ett brett plan, gärna med lokalhistorisk förankring och med blick för den enskilda och ”lilla” människan. Här kan särskilt nämnas hans mycket tankeväckande artikel om sydsvenska original under 1800-talet publicerad i tidskriften Scandia 2015 under titeln ”’Jag är en riktig människa.’ Original och avvikare mellan stad och landsbygd i det sena 1800-talets Sydsverige”.

År 2017 kom boken Vad Cilla Banck visste. En 1800-talsmänniskas världsbild, en studie baserad på en fattig och ensamstående kvinnas dagboksanteckningar. Cecilia Banck föddes 1830 och levde fram till sin död 1906 i det lilla fiskeläget Arild och hennes märkliga dagboksanteckningar består av en brokig samling texter: listor över händelser, avskrifter av tidningsartiklar, minnen och allmänna betraktelser. Utifrån detta spretiga källmaterial försöker Andersson på ett känsligt och välbalanserat sätt fånga hur Banck förhöll sig till sin omvärld utifrån den knapphändiga information som nådde henne i det lilla fiskeläget. I sina anteckningar reflekterade Banck både över geografiskt närliggande företeelser som exempelvis rörde det hårda fiskarlivet och mer övergripande händelser från världen utanför det lokala. I sin vackra lilla bok visar Andersson på ett fascinerande sätt hur Bancks förhållningssätt var förankrat i det gamla bonde- och fiskarsamhällets världsbild men också påverkat av moderna strömningarna.

Peter K Andersson utgår från ett mikrohistoriskt perspektiv, det vill säga ett perspektiv där forskaren utifrån en enskild vanlig människas liv och betraktelser försöka säga något mer om den tid och plats individen levde i. Andersson har i andra sammanhang argumenterat för mikrohistoria och betydelsen av att studera den ”lilla” människan i historien. Därigenom har han gjort viktiga insatser för att lyfta fram tids- och världsbilder hos människor i samhällets periferi eller från dess underskikt, människor som åtminstone svenska historiker sällan intresserar sig för på individnivå. Men samtidigt ser han inte Cilla Banck enbart som en person som inte passade in, vilket är den gängse utgångspunkten i mikrohistoriska studier. Istället betonar Andersson att Banck både var unik och alldaglig. I Bancks anteckningar framträder den mänskliga essensen: att vår identitet alltid är ett sampel mellan individualitet och omgivningens påverkan.

Nils Karleby – stiftelsen och personen

Nils Karlebys Stiftelse för Skånsk Kultur och Historia har som ändamål att stödja och främja forskning rörande skånsk kultur och historia. Till fullföljande av stiftelsens ändamål skall stiftelsens avkastning användas till bidrag och stipendier som stöd och uppmuntran till forskare, vilka på vetenskaplig grund bedriver forskning kring eller med anknytning till den skånska kulturen och Skånes historia. Stiftelsen förvaltas av SEB.

Nils Karleby föddes i Karaby 1892, flyttade som tonåring till Helsingborg och blev 1919 ledamot av stadsfullmäktige. Dessutom hade han andra kommunala uppdrag; ledamot av estetiska nämnden samt i kommittén för lösandet av stadsbibliotekets lokalfråga. Mellan 1917 -1920 var han chefredaktör för Skånska socialdemokraten i Helsingborg. Svårt sjuk i TBC skrev han i slutet av 1925 Socialismen inför verkligheten. Studier över socialdemokratisk åskådning och nutidspolitik. Denna bok kom att få stor betydelse för socialdemokratin, och har kommit ut i flera upplagor, senast 1998.

Nils Karleby avled 1926 endast 34 år i sviterna av TBC. Änkan Anna och sonen Olle testamenterade medel till en stiftelse för att främja forskning rörande skånsk kultur och historia. Stipendier har delats ut sedan 2001.

Kontaktpersoner

Johan Sjövall SEB 040-667 60 30
Therese Kruse, tf verksamhetschef Helsingborgs museer, 042-10 45 14