Att flytta till äldreboende

För en person som ska flytta till ett äldreboende direkt från sitt hem kan flytten vara förknippad med oro och känslor av olust. Om personen är dement är det inte säkert att man förstår varför man måste flytta. En invånare som är nära anhörig till en sådan person kontaktade krångelombudsmannen. Invånaren berättar att när erbjudandet om en plats kom, efter två månaders väntetid, var hon tvungen att genomföra flytten åt sin make inom fem dagar för att inte förlora platsen. Invånaren löste situationen genom att tjata, blanda in chefer och lyckades på så sätt förhandla sig till några extra dagar mot betalning. Hon tycker att processen blev krånglig och att femdagarsregeln är orimlig och omänsklig. Invånaren beskrev även andra krångel i samband med flytten som hade att göra med bristande överlämning mellan hemvården och äldreboendet. Krångelombudsmannen uppmanade vård- och omsorgsförvaltningen att kartlägga kundresan från beslut till inflyttning ihop med fler invånare och deras anhöriga.

Så här svarade vård- och omsorgsförvaltninmgen:

Precis som det framgår kan en flytt till ett vårdboende direkt från sitt hem vara förknippad med oro och känslor av olust. Många gånger innebär det att man behöver skiljas från sin livskamrat vilket kan vara oerhört svårt. Om personen dessutom har en kognitiv svikt är det inte säkert att man förstår varför man måste flytta.

Att flytta till ett vårdboende är en process som egentligen startar i samma ögonblick som det börjar kännas svårt för den friske att orka. Det finns tid längs vägen att ta in och förstå att när det blir flytt kan känslan vara att det går fort.

Men samtidigt kan man vara upptagen med att bara ta sig igenom varje dag, varje timme eller till och med varje minut. Kanske med en förhoppning in i det sista om att det ska bli bättre så att det nödvändigtvis inte behöver innebär att en flytt genomförs. För att stödja och informera personer som beviljas vårdboende har förvaltningen ett ansvar att trygga den enskilde som beviljas vårdboende samt de anhöriga med information och vägledning. Redan vid första dialog med den enskilde och anhöriga avseende vårdboende informerar vi om att väntetiden kan variera upp till tre månader och när det blir en plats ledig så är det bara är några dagar mellan att erbjudandet kommer och flytten ska genomföras.

För en del anhöriga kommer det aldrig att bli tillräckligt med tid för att genomföra flytten men för en del kan det vara en lättnad.

Vi på förvaltningen har stort överseende med att 5 dagar inte alltid är optimalt eller ens fungerar i praktiken för våra kunder och eller deras anhöriga. Därför är just 5 dagar en grundprincip som vi självklart kan förlänga utifrån hur situationer ser ut. När det gäller demensplatserna har vi aldrig varit helt strikta med 5-dagarsregeln utan kunnat komma överens med anhöriga om det behövs lite extra tid. Ibland kan det finnas andra omständigheter som innebär att det tar längre tid än 5 dagar att flytta in på ett vårdboende som exempelvis renoveringar.

Upplevelsen från förvaltningens sida är att de allra flesta inflyttningar fungerar väl både avseende mottagande och inom ramen för regeln.  Viktigt för oss är självklart att anhöriga får lov att känna sig delaktiga då det viktigaste är att flytten känns trygg och hanterbar för att undvika oro inflyttning. Då spelar ”5-dagarsregeln” mindre roll.

Vem som får information när i processen är otroligt viktigt. Vård- och omsorgsförvaltningen har utarbetade rutiner och processer som vi bedömer är bra men det är nu viktigt för oss att följa upp för att säkerställa att de efterföljs samt om vi behöver göra förändringar. Viktigt är även att vi detta avseende gällande inflyttning till vårdboende i vissa fall kan arbeta med individuella lösningar före organisatoriska och ekonomiska stuprör. Kort och gott, inga regler utan undantag. Arbetet med lösningar utgår från individuella behov och är även något som finns med i den förvaltningsövergripande verksamhetsplanen för 2021 och kommer ligga kvar över 2022.

Krångelombudsmannens kommentar:

Det här ärendet är avslutat utan att Helsingborgs stad har vidtagit några åtgärder för att undersöka eller åtgärda de problem som invånaren berättat om. Min rekommendation är att äldre och anhöriga som nyligen varit med om en flytt till äldreboende blir involverade i den uppföljning som vård- och omsorgsförvaltningen säger att man ska göra. Möjligen är det inte efterlevnaden av rutinerna, utan rutinerna i sig som skulle behöva ändras för att skapa en mindre krånglig upplevelse i samband med flytt till äldreboende. För att fånga det perspektivet behöver brukarna av tjänsten få komma till tals när tjänsten ska utvärderas.

Invånarens krångel i sin helhet:

Invånaren berättar att när erbjudandet om en plats kom, efter två månaders väntetid, var hon tvungen att genomföra flytten åt sin make inom fem dagar för att inte förlora platsen. Invånaren löste situationen genom att tjata, blanda in chefer och lyckades på så sätt förhandla sig till några extra dagar mot betalning. Hon tycker att processen blev krånglig och att femdagarsregeln är orimlig och omänsklig.

Invånaren berättar att en anhörig som ska hjälpa en familjemedlem med en flytt till ett äldreboende har många små och stora uppgifter att fixa. För att veta hur den nya lägenheten kan möbleras och vilka möbler som ska tas med behöver man först se lägenheten, därefter boka flyttbil, packa saker, kläder, husgeråd och mediciner, ordna med hemförsäkring, telefon, tv, tidningar, beställa flytt av hjälpmedel, folkbokföring och märka upp kläder. Vissa besök på vårdcentralen, liksom färdtjänsten skulle avbokas, trygghetslarmet skulle sägas upp.

”Man vill också hinna med möten med personalen på det nya boendet för att prata om kosten, sjukgymnastiken och alla vardagsrutiner. Personalen i hemtjänsten har lärt känna min man, de kan hans rutiner och vet vad som fungerar bra för honom. Jag trodde att de skulle hjälpa till med överlämning av information till den nya personalen på äldreboendet, men så blev det inte.”

Invånaren berättar vidare att för hennes man blev detta inte bra. Han visste att han skulle flytta, men inte vart och inte när. ”När beskedet kom skulle han kastas iväg hals över huvud. För honom, som har en demensdiagnos, blev detta extra känsligt. Han hade behövt mer tid för att informationen skulle landa. Vi behövde fler dagar för att få på plats det som var viktigt för honom i det nya boendet. ”

”Svaren jag fick från personalen handlade bara om att han skulle komma på plats och att vi kunde ta det andra senare. De sa bokstavligen att jag bara behövde packa mediciner, kläder och toalettartiklar, så kunde allt annat lösas sen. Man menade alltså på allvar att min man skulle flytta till sitt nya hem och bara ha en säng, tills det andra kunde vara på plats. Vilken start på det som ska vara hans hem, kanske resten av livet! Den här regeln gjorde det inte heller lättare för personalen på boendet, när förtroendet skadades är redan från början.”