Helsingborgshem visar vägen: Framtidens stad byggs av gårdagens hus

I Helsingborgs stadsdel Drottninghög pågår ett pilotprojekt som kan få stora konsekvenser för hur framtidens hållbara städer planeras och byggs. Bakom projektet står Helsingborgshem, som tillsammans med EU-initiativet ReCreate, testar hur bostäder byggda under miljonprogrammet kan bli en del av den smarta stadens framtida infrastruktur.

Cirkulär stadsutveckling i praktiken

Omställningen till klimatneutrala städer kräver mer än nya lösningar – det kräver ett nytt tankesätt. I området Grönkulla på Drottninghög, testas nu ett av Sveriges mest spännande exempel på cirkulär stadsutveckling. Genom att demontera och omforma befintliga byggnader istället för att riva dem, vill man se på vilket sätt man kan omvandla dem till att bli mer hållbara med minskad klimatpåverkan och resursanvändning.

– Istället för att se på de gamla husen som något som är ”förbrukat”, ser vi dem som resurser – som kan bli något nytt. Just nu testar vi att renovera en del av husen, ta bort en våning på några för att omvandla dem till radhus och på ett tredje undersöker vi vad man kan bevara och bygga av den befintliga stommen. Det är både ett hållbart och platsanpassat sätt att utveckla området, säger Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem.

Det handlar om att utnyttja den information och dokumentation som redan finns – en slags digital tvilling från 1960-talet – och kombinera det med dagens behov och teknik.

Digitala byggstenar och smart återbruk

De prefabricerade elementen som miljonprogrammets hus byggdes med kan visa sig vara en oväntad tillgång. Eftersom konstruktionen är standardiserad och väldokumenterad, kan byggdelarna identifieras, demonteras och återmonteras med relativ precision. Det öppnar för en helt ny typ av återbruk – inte bara av material, utan av struktur och funktion.

– Betong och cement är stora klimatbovar. Ju mer vi kan återanvända, desto mindre nytt material måste produceras. Det är en konkret väg mot ett byggande med lägre klimatavtryck, säger Ravemark.

Samtidigt skapas lärdomar som kan bli en del av framtidens smarta stadsplanering. Hur rör sig materialen? Vilka processer kräver mest resurser? Vad kan automatiseras eller standardiseras? Det här är insikter som på sikt kan lagras, delas och användas i andra städer och projekt.

Ett europeiskt laboratorium för hållbart byggande

Pilotprojektet i Helsingborg är också en del av ReCreate – ett EU-finansierat forskningssamarbete som vill skapa ett europeiskt ekosystem för återbruk i byggsektorn. Projektet, som pågått sedan 2020, samlar akademi, näringsliv och offentliga aktörer från hela Europa.

Tillsammans utforskar de hur man på ett effektivt sätt kan återanvända komponenter från gamla byggnader – från identifiering och logistik till lagstiftning och teknik. I Sverige deltar, förutom Helsingborgshem, bland andra Kungliga tekniska högskolan och Strängbetong.

– Vi är fortfarande tidigt i processen, men det börjar röra på sig. Leverantörer ser möjligheter, kommuner ställer nya krav, och det bubblar av initiativ i olika städer, säger Ravemark.

Framtidens stad är inte ny – den är smartare

Drottninghögs läge – bara sju minuter från centrala Helsingborg – gör området till ett intressant laboratorium för framtidens urbana utveckling. Visionen är tydlig: skapa en modell som går att skala upp, både lokalt och internationellt, där det befintliga stadsbyggandet inte ses som ett hinder, utan som en tillgång.

– Om vi ska bygga städer för de kommande 200 åren kan vi inte ha 1900-talets logik som grund. Vi behöver ett nytt synsätt – där återbruk, flexibilitet och digital kunskap integreras från början, säger Ravemark.

Och kanske är det just här – i skarven mellan historia och innovation – som den smarta staden växer fram.