Nu kommer roboten till skolan – för att djupdyka i data

Fler elever måste få godkända betyg. Men hur? Inom kort får alla skolor i Helsingborg tillgång till en robot som ska hitta svaret. Roboten skapar automatiserade analyser som djupdyker i den egna verksamheten.

Det handlar egentligen om att göra upp med antaganden och magkänslor. För när staden har som mål att fler skolelever ska få godkända betyg räcker inte antaganden och magkänslor.

I stället behövs analyser. Analyser som går till botten med vilka metoder som fungerar och inte fungerar i skolan, så att skolan kan sätta in rätt insatser på rätt ställe.

Andreia Balan är en av två lektorer på Helsingborgs stads skol- och fritidsförvaltning. Hon har som arbetsuppgift att bedriva forskning och utveckla skolan.

– Vi har en hel del data i skolans värld. Men datan ligger ofta i olika system och det krävs kunskap för att plocka ut och sammanföra dem, du måste nästan ha en examen i dataanalys för att lyckas, säger hon.

Verktyget genererar automatiska analyser

Sedan fyra år tillbaka driver hon ett projekt som ska göra det lättare för skolorna att fatta beslut baserat på data.

Projektet har tagit fram ett digitalt verktyg som samlar in all data som finns, bearbetar den och skapar automatiska analyser. Målet är att göra det enkelt för rektorer och lärare att få ut rapporter som svart på vitt visar vad som har betydelse för skolresultaten.

I verktyget kan man till exempel se vilken koppling frånvaro och betyg har, hur personalomsättningen påverkar närvaron eller hur den socioekonomiska situationen i ett område påverkar betydelsen av närvaro i skolan.

– Om man frågar ute på gatan säger vem som helst att det inte är bra att vara frånvarande i skolan. Men vi ser en mer nyanserad bild. I vissa områden, beroende på socioekonomisk bakgrund, spelar frånvaro mindre roll för betygen, säger Andreia Balan.

– Då kan man ställa sig nästa fråga: om en elev är frånvarande och ändå har bra resultat, hur får vi den att ändå komma till skolan? För det finns ju även sociala aspekter av närvaro. Politiskt vill man öka närvaron i skolan. Men för att kunna göra det måste man kanske arbeta på olika sätt mot olika elever, säger hon.

Rullas ut brett efter upphandling

Tre skolor har varit med i pilotprojektet. Det har funnits en referensgrupp av lärare och rektorer som fått bedöma vad som är användbart. Det har varit viktigt att analyserna ska vara lätta att förstå, även om de egentligen är komplexa.

Verktyget är så pass färdigt att det går att använda och målet är att rulla ut verktyget till alla 32 grundskolor. Dessförinnan ska Helsingborgs stad genomföra en upphandling, vilket är på gång.

En app för att bedöma kunskap i förskolan

Även i förskolan har det pågått ett intensivt arbete. Där har en del av utmaningen varit att få tag i data. Förskolan har inte samma tradition av att bedöma och mäta som i grundskolan.

Lösningen blev en digital app som heter Myran. I den får förskolebarn en uppsättning frågor som skapar en bild av deras kunskapsutveckling. Datan från appen skickas in i analysverktyget, där den kan kopplas samman med till exempel personalomsättning och sjukfrånvaro.

– Analyserna har gett oss nya insikter. Sagoläsning är ett exempel. Där ser vi att det finns kopplingar till socioekonomisk bakgrund och personalens sjukfrånvaro. När personalen är sjuk och det kommer vikarier är högläsning ofta det som stryks först i områden med svag socioekonomisk bakgrund. Vilket är precis tvärtom vad man borde göra i områden där man behöver kompensera för barnens hemförhållanden, säger Andreia Balan.

Skolorna behöver översätta lärdomarna till praktik

I dagsläget används appen Myran redan i nästan hälften av stadens 74 förskolor. Och resten är på gång.

Det finns dessutom önskemål om en analysmodul för gymnasiet.

Förhoppningen är att verktygen ska stärka undervisningen och göra fler behöriga till gymnasiet. Det behövs för att komma in i arbetslivet.

– Verktyget är tänkt att underlätta analysen, men skolorna har kvar att översätta lärdomarna till sin praktik. Och det är inte så bara. Det är en stor del av jobbet. Det måste göras varje år och det är där den riktiga förändringen börjar, säger Andreia Balan.

Unik lösning

Vad som är känt finns det inget liknande i någon annan kommun.

– Jag har visat det för flera kommuner och för Skolverket. Det är ingen annan som har något liknande hittills. Jag tror att det är ganska unikt, men det är många som skulle vilja ha eller funderar på något liknande, säger Andreia Balan.