Så minskar matsvinnet i stadens skolor

Har du sett juiceflaskorna med ”Rescued” på etiketten? En av grundarna till företaget som gör juice av kasserad frukt jobbar numera med att minska matsvinnet i Helsingborgs stads skolor.

– Skolmat är ju ett oerhört komplext område men svinnet har minskat drastiskt sedan vi började mäta, säger Cecilia Larsson.

2016 stod Cecilia Larsson på Kemiras gamla kontor och pressade äpplen. Det lilla, nystartade företaget Rescued hade fått tillgång till Kemiras gamla personalkök för att tillverka juice och must av frukt som ratats i butikerna. Under sommaren 2016 kom Rescued på plats i nya lokaler på Väla Södra och kunde börja rädda frukt i volym tillsammans med de stora fruktgrossisterna i Helsingborg. Cecilia Larsson drev Rescued fram till årsskiftet 2017/2018.

– Jag kände att både jag och företaget behövde en förändring, jag behövde en ny utmaning och företaget behövde ett omtag för att kunna växa vidare. En av de sista sakerna jag gjorde var att berätta om företaget på skol- och fritidsförvaltningens frukost.

Samtidigt hände det en hel del i staden kring avfall, matsvinn och klimatpåverkan. Miljöförvaltningen och NSR hade börjat jobba med detta och Sofia Mattsson skrev en ansökan till Klimatklivet för att starta projektet SmartMat. Målet med projektet är att minska klimatpåverkan från våra livsmedel i stadens verksamheter. Projektet hamnade på skol- och fritidsförvaltningen, eftersom det är till skoleleverna som större delen av maten lagas.

– När jag såg jobbannonsen för tjänsten som projektledare kändes det självklart att söka. Jag har några år bakom mig i livsmedelsbranschen med fokus på just matsvinn och skolmat kändes som ett spännande nästa steg eftersom det är både viktigt och så komplext.

Varför är det komplext?

– Det är många parametrar som måste vägas in i varje beslut samtidigt som vi har närmare 20 000 matgäster varje dag. Skolmaten ska inte bara vara näringsriktig, god och inom budget och avtal, den ska också tillagas till många individer och serveras under väldigt kort tid. Utöver det försöker vi nu också att göra den mer klimatsmart vilket betyder många förändringar för både matlagare och matgäster. Maten är ju något som ligger oss alla väldigt nära. Skolmaten har som främsta uppdrag att säkerställa alla elevers lika möjligheter att ta till sig sin utbildning och alla förändringar måste vi göra med hänsyn till det.

SmartMat jobbar med att hitta och lyfta fram goda exempel i verksamheten som kan inspirera andra, eftersom alla skolor har olika förutsättningar skippar man gärna manualerna och fokuserar på att testa olika idéer och sprida erfarenheterna av dem. Projektet har även resulterat i flera olika samarbeten och ett nätverk med stadens måltidspedagoger. Och målet, att radikalt minska klimatpåverkan från maten, är på god väg att uppnås.

– Siffran har sjunkit dramatiskt sedan man började mäta och nu har vi legat på 1,5 CO2e/kg två månader i rad. Det är fantastiskt för det är den siffran som är vårt mål för 2019. När vi lyckas med skolmaten hoppas vi kunna ta med erfarenheterna vidare till andra verksamheter också.

Hur har ni gjort rent praktiskt?

– Det är framförallt att skolköken har minskat på nötköttet. De serverar mer fisk, kyckling och andra proteinalternativ. Våra matlagare är fantastiskt skickliga på att testa nytt och duktiga på att dela med sig av recept och ta vara på goda idéer. En skola kör till exempel växtbaserat en vecka i månaden och då tar de ju fram många olika recept som sedan kan användas på fler skolor.