Vi har satt en snöboll i rullning och nu springer vi efter den

En läskig tunnel blev ett konstverk och en nedlagd brandstation är på god väg att få liv igen. Helena Taps och Daniel Elgaard fick pris för sitt arbete på Gåsebäck. Tyvärr har de haft sönder själva pokalen.

En otrygg gångtunnel har blivit klotterfri och en rivningshotad brandstation som håller på att bli ett ”kreativt hus”, en form av inkubator eller allaktivitetshus. Det är resultatet av ett stadsutvecklingsprojekt som till stor del drivits av Helena Taps och Daniel Elgaard och för det har de har belönats med stadens kvalitetsutmärkelse ”Årets nytänk”. Priset i sig är en vandringspokal i form av en trappa och en kompetensutvecklingscheck på mellan 10 000 och 50 000 kr. Nu har vandringspokalen hämtats tillbaka för att delas ut till en ny vinnare i samband med chefsdagen. Daniel Elgaard är en av vinnarna och viktig för det stadsutvecklingsprojekt som bedrivs i Gåsebäck.

– Jag älskar Gåsebäck och jag verkat här i 20 år, både som musiker och som takläggare. När jag hörde om ett stadsutvecklingsprojekt för området blev jag orolig att det skulle bli ytterligare ett område med vita bostadshus, berättar han.

Daniel hörde av sig till staden och kom i kontakt med gruppen som jobbade med H+, och han blev med tiden en länk mellan staden och dem som driver verksamheter i Gåsebäck. På så sätt kom ett medskapandeprojekt igång.

– Det var många som hade synpunkter på gångtunneln under järnvägen mellan Östra och Västra Sandgatan och tyckte att det kändes otryggt att gå i den. De berättade att de kunde gå väldigt långa omvägar för att slippa använda den. Vi fick igång ett medskapandeprojekt där folk fick styra över vad som skulle göras. Resultatet blev att vi hade en liten festival och den lokala konstnären Henrietta Kozica fick måla i tunneln. Sedan den blev klar har det inte klottrats alls på väggarna i den, säger Daniel Elgaard.

Helena Taps som är arkitekt och stadsplanerare är också involverad i projektet.

– Jag hade jobbat med H+ länge och ville gärna vara med i Gåsebäcksprojektet. Det var trögt i början, men det började hända grejer när jag träffade Daniel. Det var via honom vi hittade alla kreativa människor som finns här i området, och upptäckte den kraft som finns i kärleken till Gåsebäck, säger Helena Taps. Att vi sedan fick kvalitetsutmärkelsen ”Årets nytänk” blev ett godkännande, ett kvitto på att vi var på rätt väg. Efter det tog projektet fart på riktigt.

Nu arbetar de med att den gamla tidigare rivningshotade brandstationen ska bli ett ”kreativt hus”. Daniel Elgaard är projektanställd i staden för att arbeta med förnyelsen av Gåsebäck, och Helena Taps är sedan tidigare anställd som arkitekt i staden.

– Vi är anställda på stadbyggnadsförvaltningen men jobbar stadsövergripande. Exempelvis är det mark- och exploateringsenheten som äger brandstationen, och vi har även mycket kontakt med miljöförvaltningen i arbetet, säger Helena Taps.

Har arbetet flutit på lätt, eller har det kommit hinder i vägen?

– Visst har vi stött på krångel i arbetet. Ofta just på grund av att vi testar nya metoder som inte använts förut, men vi har fått mycket stöd från staden, berättar Helena Taps.

Hon menar att det ligger i människans natur att vilja ha en plan för hur resultatet ska bli, och i ett medskapandeprojekt som detta kan man inte veta det i förväg.

– Vi har satt en snöboll i rullning. Nu springer vi efter och ser hur det blir, samtidigt som vi måste se till att det blir tryggt och säkert, säger Helena Taps.

– Staden är oerhört öppen och låter oss testa, även om vi hela tiden tänker på att det är skattepengar det handlar om, fyller Daniel Elgaard i.

De har inte använt alla prispengar ännu, det har inte riktigt funnits tid för det. Hittills har det blivit en inspirationsresa till Göteborg för att titta på deras allaktivitetshus och hur företagare och kulturarbetare jobbar ihop.

– Helst skulle vi vilja sätta in prispengarna i det här projektet, men det är tydligen krångligt rent praktiskt, så vi ska kanske åka till Köpenhamn och titta hur de jobbar där, säger Helena Taps.

Utmärkelsen är ett vandringspris, och på frågan vem de tycker ska få det nästa gång funderar de en stund. De enas sedan om Kristina Magnusson, förvaltningsdirektör på SBF.

– Hon är en fantastiskt nytänkande och modig person. Det är mycket tack vare henne som vi kunnat komma så här långt, säger Daniel Elgaard.

Har utmärkelsen i sig haft någon betydelse för ert arbete?

– Utmärkelsen har verkligen hjälpt oss och pushat oss framåt, säger Daniel Elgaard, och Helena Taps håller med.

– Min tanke var att ett pris som det här bara är yta, men det har hjälpt oss. Tyvärr har vi råkat ha sönder själva pokalen, men den går säkert att laga. Kanske kan vi få pris för årets misstag också, säger Helena Taps och skrattar.