Onsdagen den 29 maj 2019 samlas en stor städpatrull på Mäster Palms plats på Söder i Helsingborg. Torget är döpt efter August Palm, en av landets främsta socialistiska pionjärer, men det är det ingen i städpatrullen som reflekterar närmare över. Faktum är att städpatrullen firar. Många kommer från stadens miljöförvaltning, andra har kallats dit genom I love Helsingborg, vars röda dekaler pryder stadens papperskorgar.
Några veckor tidigare har kommunalrådet Lars Thunberg fått ett samtal från Mikael Salo, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet. Salo har ett kul besked att lämna: för tredje året i rad har Helsingborg blivit utsett till Sveriges mest hållbara kommun.
Miljöförvaltningen består av drygt 50 människor som huserar på ett våningsplan på Carl Krooks gata 10, mellan bibblan och tingsrätten. Där är det glada miner när nyheten om utmärkelsen sprids. Det här är deras gala, deras grammy eller guldägg om man så vill. Men det är ingen som bokar bord eller beställer skumpa. I stället kommer man överens om att fira utmärkelsen med en städdag.
Det hålls ett kort tal. Det serveras vegansk wrap och vatten. Sedan städar man. Så firar man om man just vunnit SM i hållbarhet för tredje gången, genom att leva som man lär.
– Vi på miljöförvaltningen kan ta fram strategierna men sedan är det ju människorna i staden som måste göra jobbet. Det är förskollärarna, vårdpersonalen, de som håller på med fordonsparken – det är alla de som utför arbetet som gör att vi kan vara bäst i Sverige på hållbarhet. Så vi ville fira på ett sätt som blev till en insats för staden. Och Söder behövde städas.
Orden kommer från Sofia Mattsson, som sitter på ett fik och berättar om sitt och stadens arbete. Hennes titel är miljöstrateg. Hon jobbar med miljöfrågor och livskvalitet. Det låter luddigare än vad det är, visar det sig när Sofia tagit några tuggor av sin baba ganoush risoni bowl och sköljt ner dem med kombucha.
– En femtedel av alla varor som konsumeras i det här landet beror på det offentliga. När kommunerna blir vassare på hållbarhet så blir det snabbt resultat. Det finns en superpotential bara i de inköpsavtal vi ingår. Vi ser till att de blir fria från de farligaste kemikalierna, tillexempel. Men vi tittar också på hur vi fasar ut plast, hur vi minskar matsvinnet, hur stor andel skyddade områden vi har, hur vi jobbar med klimatsmart mat i skolorna. Allt det här är exempel på sådant som Aktuell Hållbarhet tittar på när de rankar kommuner.
Sofia Mattssons arbetsdagar kan handla om att se till att hudkrämerna på stadens äldreboenden är fria från vissa parabener, som misstänks vara hormonstörande. Men i det större perspektivet handlar det om att testa och försöka. Sofia pratar om en ny och tillåtande kultur som har förändrat sättet att arbeta på i grunden.
Om du är anställd på en av stadens förvaltningar och ska ut på jobbresa, då kommer alla inblandade att göra allt för att du ska åka kollektivt. Om du måste ta egen bil eller flyg så måste din förvaltning betala en extra avgift på 50 procent. De pengarna gör att tågresorna blir gratis. Det är en form av miljöväxling som Aktuell Hållbarhet uppmärksammat.
– Först var den extra avgiften 10 procent. Det gav inget. När vi höjde till 50 procent fick vi direkt en annan effekt. Det visar att det går att göra förändringar av egen kraft, säger miljödirektören Henrik Frindberg.
Sofia Mattsson säger att Helsingborg kommer framåt genom att tänka på nya sätt. Alla hade goda ambitioner tidigare också, men jobbade mer i sitt eget lilla stuprör. Nu rabblar hon upp initiativ och samarbeten som fötts sedan resan mot 2035 startade. Och om hur förändring och framgång undantagslöst handlar om att öppna upp och förstå, och inte sitta och hålla på med sitt på sin lilla kammare.
– Vi är nio miljöstrateger i staden. Jag är en av generalisterna, medan andra kan vara tillexempel marinbiologer. Alla vi var ute och skuggade personalen på Borgvalla vårdboende i Vallåkra. Hur ser deras vardag ut? Vad ville de fråga oss om? Kan vi åstadkomma någon bra förändring? I just det här fallet kom vi att prata mycket om den utemiljö som de boende vistades i. Utemiljön är så viktig för livskvaliteten. Växter och blommor bär på minnen och dofter. Det tar aldrig slut på bra grejer att göra. Men först måste man se och förstå.
En annan boendefråga som rör både miljö och livskvalitet är de problemfastigheter som finns i staden. Fastigheter som inte sköts på ett seriöst sätt, och som ofta befolkas av människor som inte har koll på sina rättigheter. Men som kan vara svåra att nå. Nu uppfann staden ett oerhört kommunalt ord: uppsökande bostadstillsyn. I verkligheten löses den byråkratiska klangen upp när den bistra vardagen kommer med ett fall och en lösning.
– Vi knackar dörr och ber om att få komma in. De som jobbar med de här får se rätt mycket skit, men de får också vara med om att verkligen hjälpa människor i behov av hjälp. En femårig pojke hade sin säng under en vägg som var fylld av svartmögel. Människorna i lägenheten hade ingen aning om att de hade rätt att få hjälp, och sedan hur de skulle göra för att få den.
På ett annat håll i staden pågår ett projekt som heter SmartMat Hbg. 2017 slängde Helsingborgs skolor 241 ton ätbar mat. Häll ut 44,6 fullvuxna asiatiska elefanter över ett gäng konstgräsplaner så får du en uppfattning om hur mycket mat det är. 2019 ska den siffran vara halverad, samtidigt som det ska serveras mer växtbaserad mat och mindre kött.
Då duger det inte om Sofia Mattsson och hennes kolleger sitter och knåpar ihop strategidokument och mejlar ut från avdelningen. Nu får förskolebarnen själva vara med och laga maten. I skolorna har skolmåltiden blivit ett pedagogiskt verktyg som kopplas till undervisningen. Pedagogerna på Miljöverkstan är med, inköpsenheten är djupt involverad, NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) är engagerat i avfallsfrågan. Cecilia Larsson, entreprenören som en gång startade Rescued Fruits, är projektledare och kommunikatör.
– Det är inget färdigt koncept. Vi testar oss fram. Vi experimenterar med recept. Måltidspersonalen jobbar ihop med miljöstrateger och förskolerektorer. Eleverna får vara med och tycka. En del tycker det är skitjobbigt, andra att det är jättebra. Poängen är återigen att det händer saker när olika verksamheter jobbar tillsammans. Man löser inga problem om man jobbar var och en för sig.
En dag får Anders Hammarlund höra talas om att staden tar fram nya riktlinjer för konstgräsplaner. Anders har titeln grönytechef och konstgräsplanerna i kommunen är hans ansvar. Han reagerar som vi människor ofta gör när vi nås av saker som osar förändring och ny färdriktning. Vad har de nu hittat på? Vad ska det här vara bra för, det funkar ju bra? Men snart får han klart för sig att det finns en poäng med de nya kommunala riktlinjerna.
– Nu driver han frågan med stor passion. Konstgräset var en stor utmaning. Granulatet hamnar i dagvattenbrunnar och sedan åker det ut i havet. Mikroplaster i havet är ett stort miljöproblem. Nu görs det en massa bra saker med konstgräset. Vi byter till kork istället för plastgranulat. Alla som jobbar med driften får utbildning, det kan handla om hur man skottar en snöig konstgräsplan på det smartaste sättet. Det installeras filter i alla brunnar, det sätts upp borststationer vid omklädningsrummen så att plasten inte följer med skorna hem.
På Sveriges Radios hemsida publiceras den 23 april nyheten om att Helsingborg blivit Sveriges bästa miljökommun för tredje året i rad. I texten pratas det om viktiga saker som bredd och långsiktighet, om att hållbarhetsarbetet behöver genomsyra den normala verksamheten. Det är ganska vanligt att nyheter låter på det här sättet; så att det kan vara svårt att se en Sofia Mattson i en arbetsvardag bakom alla orden. Nästa gång du läser en sådan nyhet kan du tänka på asiatiska elefanter, blommor som doftar gott på ett vårdboende och på plastgranulat i konstgräsplaner.
