Här testas toalett- och köksavfall som gödsel
Det innovativa avloppssystemet i Oceanhamnen gör det lättare att utvinna näringsämnen ur avfallet från områdets kök och toaletter, exempelvis för att göra gödsel till jordbruket. En sådan gödseln testas på gårdar i Helsingborgs kommun och vi följde med för att se hur det funkar.
En kylig och klar eftermiddag i slutet av mars 2021 kör lantbrukaren Roland Andersson traktorn och gödselspridaren över ett av sina fält utanför Mörarp. Små gråsvarta pellets slungas ut tillsammans med havrekärnor på fältet. Pelleten är ny typ av gödsel innehållande näringsämnen som utvunnits ur avloppsvatten och biogödsel.
– Man pratar om att gå från jord till bord. Här sluter vi cirkeln genom att gå från bord till jord igen, vi får till ett riktigt kretslopp, säger Lars Törner från LRF:s kommungrupp.
Han är en av de eldsjälar som driver projektet tillsammans med det kommunägda bolaget Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA och organisationen Hushållningssällskapet.
Gödsel från avlopp
I takt med att världens befolkning ökar blir det allt viktigaste att använda planetens begränsade resurser mer effektivt. Avloppssystemet i Oceanhamnen, kallat ”Tre rör ut”, sorterar matavfall i ett rör, bad- och diskvatten i ett annat rör och toalettavfall i ett tredje rör. Källsorteringen gör det lättare för reningsverket att utvinna näringsämnen ur avfallet. NSVA hoppas framöver att kunna använda näringsämnen från Oceanhamnen i gödsel. Under odlingsförsöken 2021 och 2022 innehåller i testgödseln näringsämnen från andra håll, se faktaruta nedan. 2021 var andra året i rad som NSVA genomförde odlingsförsök med den nya gödseln på flera håll i Helsingborgs kommun.
– När vi valde teknik för att återvinna näringsämnen lyssnade vi mycket på vad lantbrukarna vill ha. De flesta är mycket positiva till återvunna näringsämnen men det gäller att gödselprodukten är ren, koncentrerad och går att hantera med befintlig maskinpark. Den återvunna pelleten vi använder här uppfyller samtliga dessa krav, säger Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör på NSVA.
Flerårigt försök ska ge svar
I slutet av juli 2021 är fälten täckta med hög havre i grön-gul färgskala. Grödan breder ut sig i kilometer efter kilometer runt Mörarp. Det är 25 grader varmt när Lars Törner ser till testodlingen och det varit högsommar i flera veckor. Fältet ligger i en backe ned mot ett vattendrag och Lars tror att grödan får nog med vatten. Vildsvin har bökat på en annan del av fältet men lyckligtvis lämnat testodlingen i fred. Testodlingen är indelad i ett rutnät. På så vis jämförs havreodling utan gödsel, med odling med traditionell gödsel med odling med den nya gödseln.
– All växtodling är starkt väderberoende. Därför är det viktigt att vi har möjlighet genomföra försök under en följd av år. Det stärker den samlade bilden när vi ska utvärdera resultaten, säger Hamse Kjerstadius.
I mitten av augusti 2021 är det bråda dagar för bönderna. Havren är mörkgul i färgen och det är tid för skörd. Lantbrukaren Roland Anderssons kör en traktor med öppet släpp och tar emot havre från en stor gul skördetröska. På testodlingen kör två anställda på Hushållningssällskapet en mindre grön skördetröska. Det är en specialmaskin som används för att skörda havren som ingår i testet.
Från jord till bord och tillbaka igen
När hösten och vintern kommer studeras havrens kvalitet. Havre som gödslats på traditionellt sätt jämförs med havre som fått gödsel med ingredienser snarlika de som framöver ska produceras från Oceanhamnens avloppssystem. Hur står de sig?
– Första året fick vi väldigt bra resultat där den nya gödseln visade sig vara lika bra som traditionell gödsel. 2021 var avkastningen lite mindre än mineralgödsel, men däremot var proteinhalten lika hög i några av försöken. Det blir spännande att se resultaten för 2023, säger Hamse Kjerstadius.
– En förtjänst är att vi fått möjlighet att testa hur dagens maskiner klarar av att hantera denna nya gödselprodukt. Vi vill visa jordbruket det direkta värdet i ett system som ger en cirkulation av värdefulla näringsämnen, säger Lars Törner.
Vad är den största vinningen med test?
– Tidigare betraktades vårt toalettvatten bara som avfall. Vissa av näringsämnena på vår jord är ändliga resurser. Genom att knyta ihop detta kretslopp hjälper vi till att trygga matförsörjningen för framtida generationer samtidigt som vi minskar klimatpåverkan från dagens produktion av mineralgödsel, säger Hamse Kjerstadius.
Vad betyder detta för hur vi bor och hur vi odlar i framtiden?
– Förhoppningen är att framtidens stad kan vara cirkulär när det gäller näringsämnen och att det ska bli lätt för stadens invånare att göra rätt, en spolning i taget, säger Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör på NSVA.