Syftet med projektet Baltic Phytoremediation är att sprida kunskap om hur man med grön teknik kan rena förorenad mark i Södra Östersjöområdet.
I projektet sker detta genom att man planterar växter som tar upp föroreningar, vanligtvis metaller och oljor, ur marken. Växterna kan sedan eventuellt användas för bland annat produktion av biogas.
NSR leder ett av projektets piloter, där man vill studera möjligheten att reducera näringsämnena i deponiernas skyddsområden, vilket bör minska nedsmutsningen av yt-lakvatten till närliggande bäck. Man ser också på hur man bäst kan hantera den biomassa som utgörs av de växter som tagit upp växtnäring ur marken. Här kan du läsa mer om projektet Baltic Phytoremediation.
Projektägare: Linnéuniversitetet i Växjö. Från Helsingborg medverkar NSR. Övriga partners är universitet, forskningsinstitut och kommunala bolag I Polen, Litauen och Sverige: Gdańsk tekniska universitet, universitetet I Klaipėda, Gdańsk kommunala avfallsbolag, Lithuanian Research Centre for Agriculture and Forestry samt Hässleholm Miljö AB (HMAB). Sveriges ambassad i Polen, Roskilde universitet, Lettlands universitet för Livsvetenskap och Teknik samt IUC Syd följer också projektet.
Syftet med projektet Circ-NSR är att främja cirkulär ekonomi i Nordsjöregionen. Cirkulär ekonomi innebär att man sluter cirkeln så att avfall minimeras, antingen genom att det återbrukas, återvinns eller blir råvara i nya produkter.
Projektet kommer att i en rad piloter testa vad som främjar utvecklingen av cirkulär ekonomi, både praktiska lösningar och styrmodeller. Arbetet i projektet knyts till den kommande stadsmässan i Helsingborg, H22 och till utvecklingen av driftanläggningen Reco Lab, där man ska utveckla lokala kretslopp för näring, vatten och energi.
Projektägare: Intercommunale Leiedal i Belgien. Från Helsingborg medverkar Helsingborgs stad (stadsledningsförvaltningen och miljöförvaltningen), NSVA och NSR. Övriga partners är offentliga organisationer och forskningsinstitutioner från Friesland, Danmark, Norge och Tyskland.
EU-program: Projektet delfinansieras av Interreg Nordsjön.
DigIT Hub Sweden bygger på ett etablerat samarbete mellan aktörer i Skåne, Blekinge och Kronoberg som bildat en så kallad EDIH, en europisk digital innovationshub.
Syftet med projektet DigIT Hub Sweden är att öka tillväxt och produktivitet i regionen genom digitalisering i tillverkningsindustrin samt att verka för digital transformation i offentlig sektor. Detta vill man uppnå genom att skapa en plattform för nätverkande, genomföra kompetensutvecklingsinsatser, tillhandahålla fysiska och digitala miljöer (så kallade testbäddar) där de medverkande kan testa nya digitala tekniker och processer innan de implementerar dem i sina organisationer samt genom att erbjuda stöd i att hitta investeringar. Helsingborg kommer i projektet arbeta med olika initiativ, både lokalt i Helsingborg men också i samarbete med andra kommuner. På DigIT Hubs webbplats kan du läsa mer om projektet.
Projektägare: Mobile Heights, en klusterorganisation som verkar för att sammanföra företag, akademi och samhälle i frågor som rör digitalisering. Från Helsingborgs stad medverkar i dagsläget stadsledningsförvaltningen, men vi hoppas kunna involvera fler förvaltningar längs projektets gång. Övriga partners är universitet och forskningsinstitut, kluster och vetenskapsparker, företag, kommuner och kommunala bolag i Skåne, Blekinge och Kronoberg.
Syftet med projektet GREEN-LOG är att är att skynda på utvecklingen inom hållbar citylogistik med fokus på den sista sträckan, så kallade last mile-leveranser.
Projektet ska etablera fem stycken Urban Living Labs, där man testar olika lösningar i den miljö där de ska användas. Labben finns i Aten, Barcelona, Flandern, Oxfordshire och Ispra och testar bland annat leveranser med lastcyklar och självgående fordon. Fokus ligger på social innovation i samarbete med invånarna, design och implementering av innovativa leveranslösningar. Labben ska också möjliggöra ett effektivt utbyte av idéer samt utveckling av robusta, harmoniserade regelverk, politiska ramar och samarbetsmodeller som bygger på effektiv offentlig-privat samverkan och gemensamma investeringar.
Helsingborg är tillsammans med två andra städer följestad i projektet och kommer att fokusera på innovationernas skalbarhet, det vill säga hur möjliga de är att implementera i en annan miljö.
Projektägare: Netcompany-Intrasoft i Luxemburg. Från Helsingborg medverkar stadsledningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Övriga partners är universitet och forskningsinstitutioner, städer, företag och intresseorganisationer från Belgien, Grekland, Spanien, Storbritannien, Italien, Luxemburg, Cypern, Rumänien, Estland och Sverige.
Syftet med projektet är att skapa möjlighet för Helsingborg att bli först i Sverige med att producera återvunna gödningsprodukter för lantbruk.
Den nya gödselprodukten kommer att bestå av återvunna växtnäringsämnen från klosettvatten och matavfall från det nya källsorterande avloppssystemet som byggs i Oceanhamnen, Helsingborg. I projektet testar fem lokala lantbrukare att använda gödningsprodukten under tre säsonger samtidigt som spridning, lagring och skördepåverkan utvärderas.
Projektägare: NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB). LT Miljö är projektledare. Projektmedlemmar är Ekobalans Fenix AB, Hushållningssällskapet, SLU Alnarp samt fem lokala lantbrukare.
Helsingborgs stad deltar i det EU-delfinansierade forskningsprojektet Life Coast Adapt. Syftet med projektet är att minska de negativa effekterna av kusterosion och att hitta mer hållbara sätt att klimatanpassa kusten. Under projektets femåriga period (2018-2022) anläggs och utvärderas olika typer av så kallade naturbaserade skydd längs Skånes kust. Det innebär åtgärder som jobbar med snarare än mot naturen. I Helsingborg genomför vi åtgärder på stränder i Grå Läge, Domsten, Hittarp och Fortuna.
Flackare slänter, tång och borttagning av vresrosor i Grå läge, Domsten och Hittarp
Under 2019 och 2020 skapade vi flackare slänter mot havet samtidigt som vi grävde bort stora områden av den invasiva vresrosen utmed stränderna vid Grå läge, Domsten och Hittarp. Uppspolad tång använde vi för att stabilisera sanddynerna.
Plantering av ålgräs utanför Hittarp
I havet utanför Hittarp anlade vi under 2020 en testplantering av ålgräs. Det var en av sex platser utmed Skånes kust där denna metod testades. Ålgräsets rötter förväntades kunna binda sedimenten på de sandiga bottnarna.
Etableringen på denna testlokal visade sig efter ett års utvärdering inte vara tillräckligt bra för att fortsätta med storskalig plantering här. Troligen var här för strömt. Testplanteringen i Båstad lyckades bättre och som valts ut och planterats i stor skala under 2021. Här kommer nu ålgräsets förmåga att binda sand och dämpa vågornas kraft vid stormar att mätas, då andra studier visat på sådan effekt.
Utläggning av sand i Fortuna
Vid Fortuna strand utreder vi förutsättningarna för att kunna lägga ut sand som ett skydd mot erosion. Vi planerar även att ta bort en del hårda strukturer som stör den naturliga dynamiken i hur sand kan transporteras utmed kusten. Åtgärderna genomför vi 2021.
Uppföljning
Forskare från Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola följer upp resultaten både utifrån hur den biologiska mångfalden på strandängarna och till havs påverkas och hur effekterna blir avseende kusterosion. Förhoppningen är att dessa naturnära lösningarna ska ge ett mer hållbart skydd av kusten över tid, vara relativt billiga att utföra och sköta samt ge bra förutsättningar för både växter, djur och oss människor.
Aktörer i projektet
Region Skåne håller i projektet och följande aktörer deltar: Kommunförbundet Skåne, Lunds Universitet, Länsstyrelsen i Skåne samt Helsingborgs stad, Ystad och Lomma kommuner. På projektets webbplats lifecoastadaptskane.se finns mer information om syftet och vad övriga aktörer har för roller och åtgärder.
Kontaktperson: Linda Hellberg, stadsbyggnadsförvaltningen, mejladress
Rapid Applications for Transport (RAPTOR), är ett agilt (flexibelt), utmaningsbaserat program som snabbt skapar och testar lösningar för att svara på nischade urbana mobilitetsutmaningar, och som drivs av EIT Urban Mobility. Det är inget vanligt EU-projekt, utan snarare ett program som finansierar utveckling och tester av innovativa lösningar, i detta fall för att utveckla Helsingborgs cykelkultur.
Projektet ReCreate har som mål att inom ramen för en ekonomiskt lönsam affärsmodell ta reda på hur betongelement kan demonteras utan att skadas, för att kunna återbrukas i nya byggnader.
I samband med en rivning av fastigheter i miljonprogramsområdet Drottninghög i mars 2020 demonterade och bevarade Helsingborgshem betongelement som nu ska analyseras och återbrukas inom projektet ReCreate. Till stadsmässan H22 sommaren 2022 planerar KTH och Helsingborgshem att bygga en mässpaviljong av återbrukade betongelement och presentera designidéer på hur nya boenden kan byggas med återbrukade betongelement.
Själva processen för att återbruka betongelement är inte kartlagd. Det är inte känt hur de olika delarna och aktörerna i en byggprocess påverkas.
Frågor som projektet ReCreate vill ha svar på är bland annat:
Vad skiljer en återbruksrivning från en traditionell rivning?
Har elementen rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt?
Klarar materialet dagens krav på kemikalieinnehåll?
Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material?
Hur kan vi ställa krav i upphandlingar som leder till ett ökat återbruk framöver?
Projektägare: Projektet koordineras av Tammerfors universitet i Finland. Från svensk sida medverkar Helsingborgshem och KTH. Övriga partners är universitet och regionala företagskluster i Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland. I ReCreate ingår även Consoliskoncernen som tillverkar prefabricerad betong, i Sverige representerad av Consolis Strängbetong. Alla nationella kluster kommer att genomföra egna pilotprojekt där de demonterar intakta prefabricerade betongelement och återbrukar dem i nya byggnader.
EU-program: Projektet delfinansieras av Horisont 2020.
Syftet med projektet SHARE-North Squared är att göra framtidens bostadsområden mer miljömässigt hållbara samt mer resurs- och utrymmeseffektiva.
Det vill man uppnå genom att i projektet utveckla och testa lösningar för hållbar infrastruktur vid byggandet av nya stadsdelar, till exempel olika transportdelningstjänster. Helsingborg medverkar med tester i stadsdelarna Mariastaden, Östra Ramlösa och Oceanhamnen.
Projektägare: Freie Hansestadt Bremen (City of Bremen). Från Helsingborg medverkar stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen. Lunds Universitet är också partner i projektet. Övriga partners är kommuner, bostadsbolag, universitet, intresseorganisationer samt företag inom transport och byggande från Tyskland, Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge och Frankrike.
Huvudsyftet med projektet Baltic Smart City Areas for the 21st century (AREA 21) var att öka energieffektiviteten genom att utveckla, testa och sprida metoder för energiplanering på stadsdistriktsnivå.
Projektet arbetade med nya instrument, men också nya samverkansformer mellan regionala och lokala offentliga organisationer, energibolag och invånare i planering, beslutsfattande och implementering. Läs mer om Baltic Smart City Areas for the 21st century (AREA 21).
Projektägare: HafenCity University Hamburg. Från Helsingborg medverkade Öresundskraft som tillsammans med Region Skåne samarbetade med Helsingborgs lasarett. Övriga partners var Tampere University of Applied Sciences Ltd, Peter the Great St.Petersburg Polytechnic University, Kohtla-Järve Town Government, Tartu Regional Energy Agency, City of Tampere, Region Skåne, Free and Hanseatic City of Hamburg, City of Lublin.
Huvudsyftet med projektet Biodolomer for Life var att visa hur fossilbaserade och energiintensiva plast- och förpackningsmaterial kan ersättas med ett nytt material kallat Biodolomer, utvecklat av GAIA Biomaterials.
Projektet Building with Nature syftade till att med hjälp av naturliga skydd göra kuster, flodmynningar och upptagningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar.
I Skåne har man tittat på hur ålgräsängar kan bidra till att minska erosionseffekter och hur vattenvårdande åtgärder i Rååns avrinningsområde kan minska risken för översvämning och bidra till biologisk mångfald. Här kan du läsa mer om projektet Building with Nature (på engelska).
Här är två övergripande underlag för Skåne som tagits fram inom ramen för projektet (på engelska):
Projektägare: Rijkswaterstaat (Ministry of Infrastructure and Environment), Nederländerna. I Helsingborg medverkade miljöförvaltningen. Övriga partners var offentliga organisationer och företag från Nederländerna, Norge, Tyskland, Belgien, Danmark, Storbritannien och Sverige. Länsstyrelsen i Skåne samordnade på svensk sida.
EU-program: Projektet delfinansierades av programmet Interreg Nordsjön.
Inom projektet Circular Builders har ett partnerskap av nio svenska och danska kommuner och tre organisationer arbetat med att utveckla, demonstrera och förankra cirkulära lösningar inom byggnation. Det övergripande syftet har varit att minska den stora energi- och resursanvändningen som byggande bidrar till.
De deltagande kommunerna har utvecklat lösningar och kravställningar i rivnings-, renoverings- och nybyggnadsprojekt. Som planerare och beställare har kommunerna integrerat cirkulära principer i strategier, planer och policyer. Dialoger har förts och samarbeten påbörjats med marknads- och civilsamhällets aktörer. Projektet har även syftat till att bidra till att driva marknaden för begagnade byggmaterial och cirkulära lösningar framåt.
Helsingborg medverkade bland annat med byggandet av en förskola med delvis återbrukat material, utforskandet av cirkulära krav i ramavtal och med en konferens om cirkulärt byggande för branschen under H22.
Projektägare: Gate 21. Från Helsingborg medverkade stadsledningsförvaltningen (enheten för inköp) och fastighetsförvaltningen, med direkt involvering av andra förvaltningar samt Helsingborgshem och NSR. Övriga partners var Hållbar Utveckling Skåne, Sustainable Business Hub, Tomelilla kommun, Laholms kommun, Malmö stad, Lunds Kommuns Fastighets AB i Sverige samt Slagelse kommun, Köge kommun, Odsherred kommun och Bornholms regionskommun i Danmark.
Syftet med förprojektet Circular procurement Greater Copenhagen var att identifiera och mobilisera relevanta aktörer till ett gränsöverskridande samarbete om cirkulära inköp, särskilt inom områdena livsmedel, textil, bygg och plast. Förprojektet resulterade i det beviljade projektet Circular Builders (se Pågående EU-projekt på den här sidan).
Projektägare: Gate 21.
EU-program: Projektet delfinansierades av Interreg ÖKS.
Syftet med projektet Cirkulära Skåne var att främja cirkulär upphandling i kommuner genom att kompetensutveckla och skapa fungerande strukturer för cirkulär upphandling.
Cirkulär upphandling kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande, exempelvis genom krav på återbruk, återvinning eller reparation istället för att slänga och köpa nytt. Målet med projektet var även att ta fram underlag för kunskapsspridning internt och externt i kommunerna. Genom att dela erfarenheter mellan kommuner och andra aktörer tog grupperna fram verktyg och strategier för att upphandla cirkulärt inom dessa områden.
Projektägare: Projektet drevs av Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med IUC Syd. Från Helsingborg medverkade inköpsenheten på stadsledningsförvaltningen, medarbetare från miljöförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen samt medarbetare från verksamheter som har tematisk koppling till projektets arbetsgrupper. Övriga partners var Ystads kommun, Trelleborgs kommun, Eslövs kommun, Höörs kommun, Malmö stad, Region Skåne och Länsstyrelsen.
Syftet med projektet Cleantech Tipp var att främja innovation inom cleantech (ny teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ) genom intelligent offentlig upphandling från kommunerna i Öresundsregionen.
Projektet resulterade bland annat i Sveriges första offentlig-privata innovationssamarbete när vårt kommunala avfallsbolag NSR och det privata företaget Bintel AB tillsammans tog fram och testade ett nytt sätt att hämta avfall, så kallad behovsstyrd avfallstömning. Öresundskraft genomförde tre olika marknadsdialoger om smarta nät.
Projektet tog också fram en handbok och en avtalsmall för offentlig-privat innovationssamarbete och vi genomförde en seminarieserie om metoden för hela koncernen. Handboken är avsedd för dig som vill starta ett Offentligt-Privat Innovationssamarbete (OPI). Handboken lotsar dig genom processen och juridiken. Utöver själva handboken finns en mall på OPI-avtal som du kan använda för att utforma ditt OPI. Läs eller ladda ner handboken Offentlig-Privat Inovationssamarbete (pdf 1 MB). Här kan du läsa eller ladda ner en kortare guide (pdf 1 MB).
Projektägare:Gate 21. Från Helsingborgs stad medverkade stadsledningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. De kommunala bolagen NSR och Öresundskraft deltog också tillsammans med kommuner och företag från Skåne och östra Danmark.
Projektet Databaserad Energiledning i Offentliga Byggnader ville bana väg för en förbättrad användning av data för energistyrning och energiledning i kommunala lokaler och bostäder. Syftet var att främja energibesparing, ett gott inomhusklimat och ett effektivt utnyttjande av ytor.
Många kommuner och kommunala bostadsbolag arbetar idag strategiskt med energioptimering i sina byggnader. Man samlar in data för att få överblick och styra energianvändning och inomhusklimat. Men här finns potential i att bättre använda all data, till exempel genom att öka tillgängligheten till data och presentera den så det blir mer relevant för användaren. Insamling av data kan förenklas och kvalitén på data förbättras. Läs mer om projektet Databaserad Energiledning i Offentliga Byggnader.
Helsingborg testade inom projektet nya former för trådlös datainsamling från lokaler som idag inte är uppkopplade med styrsystem, automatiserade datainsamling från de mätare som ännu kräver manuell hantering, synliggjorde egenproducerad energi, och utbildade såväl egen personal som inhyrd driftspersonal.
Projektägare: Gate 21. Från Helsingborg medverkade fastighetsförvaltningen. Övriga partners var Bjuvs kommun, Bornholms Regionskommune, Eslövs kommun, Frederiksberg Kommune, Guldborgsund Kommune, Hillerød Kommune, Høje-Taastrup Kommune, Ishøj Kommune, Sorø Kommune, Tårnby Kommune, Osby kommun, Boligselskabet Sjælland, DTU, Hållbar Utveckling Skåne och Länsstyrelsen Skåne.
EU-program: Projektet delfinansierades av Interreg ÖKS.
Huvudsyftet med projektet Employment through procurement (Sysselsättning genom offentlig upphandling) var att utveckla en nationell modell som kan användas för att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling.
Målsättningen med Employment through procurement var att fler personer, med fokus på nyanlända, ska erbjudas en anställning eller praktikplats i offentligt upphandlade kontrakt. Man bedömer även att utvecklade metoder som tillämpas kommer att öka acceptansen för sådana krav bland leverantörerna.
Projektägare: Upphandlingsmyndigheten. Från Helsingborg medverkade arbetsmarknadsförvaltningen och inköpsenheten. Övriga partners var Stockholms stad, Göteborgs stad, Botkyrka kommun, Trafikverket och Arbetsförmedlingen.
Målet med denna förstudie var att undersöka hur kommunen bäst kan främja entreprenörskap i utsatta bostadsområden genom att utveckla företagskuvöser som stödjer entreprenörskap, nyföretagande och mikroföretag.
I förstudien har parterna undersökt behov, gjort en kartläggning och hittat arbetssätt och metoder som kan ge effekt. På basis av detta har de tagit fram en kommunal modell för entreprenörskap i utsatta bostadsområden.
Projektägare: Höje-Taastrup kommun i Danmark. Från Helsingborg medverkade stadsledningsförvaltningen (avdelningarna för strategisk samhällsutveckling samt näringsliv och destination) och arbetsmarknadsförvaltningen. Landskrona stad medverkade också i förstudien.
Projektets huvudsakliga mål var att främja tillgängligheten med hållbara transportformer inom Greater Copenhagen och stärka regionen som knutpunkt inom det transeuropeiska transportnätverket TEN-T.
Med ett sammanhängande transportsystem ges förutsättning för ökad tillgänglighet i hela Greater Copenhagen. Inte bara till de så kallade urbana noderna Köpenhamn och Malmö, utan även till sekundära och tertiära delar av regionen. För detta krävs gränsöverskridande insatser av flera parter. Syftet med projektet var därför att leverera gemensamma beslutsunderlag och skapa samarbetsarenor där gränsöverskridande kunskap om hållbar infrastruktur kan utvecklas. Projektets rekommendationer och slutsatser beskrivs i slutrapporten på projektets webbplats (pdf 15,6 MB).
Projektägare: Region Skåne var projektägare. Från Helsingborg medverkade stadsledningsförvaltningen. Övriga partners var Region Huvudstaden, Region Själland, Kristianstad kommun, Köpenhamns kommun, Malmö stad, Helsingörs kommun, Aalborg Universitet samt Lunds Universitet. Projektet genomfördes inom ramen för samarbetet i Greater Copenhagen. EU-program: Projektet delfinansierades av Interreg Öresund-Skagerrak-Kattegatt. Kontaktperson: Sten Hansen, stadsledningsförvaltningen, mejladress Sten.Hansen@helsingborg.se
Syftet med projektet Fair var att minska riskerna för översvämning i Nordsjöregionen genom att visa på både lönsamma sätt att uppgradera och underhålla översvämningsskydd och på nyskapande teknisk design.
Projektägare:Rijkswaterstaat (Ministry of Infrastructure and Environment), Nederländerna. I Helsingborg medverkar stadsbyggnadsförvaltningen. Övriga partners är offentliga organisationer och företag från Nederländerna, Danmark, Sverige, Storbritannien, Norge och Tyskland. Länsstyrelsen i Skåne är samordnande partner på svensk sida.
EU-program: Projektet delfinansieras av programmet Interreg Nordsjön.
Syftet med projektet Fossilbränslefria kommuner 2.0 var att de deltagande kommunerna avsevärt skulle minska sin användning av fossil energi och på så sätt minska sin klimatpåverkan.
Projektet fokuserade på att minska klimatpåverkan från kommunernas egna fordon, från tjänsteresor och från offentlig konsumtion. När projektet avslutades hade Helsingborg 100 % fossilbränslefri el, 94 % fossilbränslefri uppvärmning, 82 % fossilbränslefritt drivmedel i egna fordon och arbetsmaskiner, och 69 % fossilbränslefria tjänsteresor.
Projektägare: Länsstyrelsen i Skåne. Från Helsingborg medverkade miljöförvaltningen (miljöstrategiska avdelningen), stadsbyggnadsförvaltningen (drift och underhåll samt miljö och livsstil) och stadsledningsförvaltningen (inköpsenheten). Övriga partners var Höörs kommun, Kristianstads kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Tomelilla kommun, Eslövs kommun och kommunförbundet Skåne.
Syftet med projektet var att bidra till en hållbar och intelligent mobilitet i Öresundsregionen, så att framtidens stationer är öppna för förarlös teknologi och multimodalitet, det vill säga olika typer av transporter.
I projektet utvecklades och testades innovativa mobilitetslösningar i en rad olika fallstudier som på olika sätt möter de trafikutmaningar och behov som finns i olika typer av regioner från tät stadsbebyggelse till landsbygd. I Helsingborg testade man att synliggöra lediga parkeringsplatser med hjälp av digital data som presenteras i en karta, till exempel i mobiltelefonen. Läs mer på projektets webbplats.
Projektägare: Region Hovedstaden, Danmark. Från Helsingborg medverkade stadsbyggnadsförvaltningen och NSR/Vera Park. Övriga partners var Gate21, Region Sjælland, Movia, Glostrup Kommune, Hvidovre Kommune, Køge Kommune, Lunds Kommun, Region Skåne, Innovation Skåne, Trafikverket och Malmö Universitet.
EU-program: Projektet delfinansierades av Interreg ÖKS.
Syftet med projektet Future in Progress var att utveckla arbetet med volontärer i Helsingborg, så att fler ungdomar ser möjligheten att åka ut i Europa som volontärer, och så att fler förvaltningar i Helsingborgs stad tar emot europeiska volontärer i sin organisation.
I projektet ingick samarbete med föreningslivet, nätverkande med andra organisationer som tar emot volontärer liksom spridning av erfarenheter och metoder inom volontärarbetet, bland annat till övriga kommuner i Familjen Helsingborg.
Projektägare: Arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad. Projektet samverkade med internationella volontärorganisationer, med andra svenska organisationer som tar emot volontärer genom Erasmus+, med föreningar i Helsingborg samt med de övriga kommunerna i Familjen Helsingborg.
Syftet med projektet Greater Bio var att optimera användningen av biomassa. Inom ramen för projektet genomfördes ett tvärgående delprojekt om hur biomassa kan värderas, samt sex delprojekt som fokuserade på olika användning av biomassa.
NSR ansvarade för ett av delprojekten där man undersökte och utvecklade möjligheter för användning av biokol. Marknaden för biokol är ung i såväl Sverige som Danmark och produkten används idag främst som jordförbättring inom stadsodling.
Det finns idag ett underskott av lokalt producerad biokol på marknaden och merparten importeras därför från Tyskland. Ett flertal produktionsanläggningar är under uppförande. NSR invigde sin produktionsanläggning sommaren 2022 för att vara i full drift våren 2023.
Vi ser ett ökat intresse för användning av biokol från flera intressenter vilket kommer att öppna upp för att undersöka biokolets möjligheter att fungera som substitutråvara i produkter, till exempel betong.
JagKan var ett samverkansprojekt mellan arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg, Bjuv, Båstad, Höganäs, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. Projektet vände sig till långtidsarbetslösa personer med psykisk ohälsa och arbetade under projektperioden med stödjande insatser till cirka 170 deltagare, av vilka 115 i Helsingborg.
JagKan arbetade med metoden Supported Education och hjälpte deltagarna att hitta och delta i olika hälso- och fritidsaktiviteter.
Huvudsyftet med projektet Jobb på tvärs var att öka arbetspendlingen i Öresundsregionen och bidra till ökad tillväxt i regionen genom en sammanhängande arbetsmarknad, bland annat genom att arbeta med kartläggning av arbetsgivarnas behov i Sverige och Danmark, uppkvalificeringskurser för arbetssökande och gemensamma svensk-danska jobbmässor.
Men gränshinder i form av att svenska arbetssökande inte fick gå arbetsmarknadsutbildningar i Danmark, liksom gränsstängningar i samband med Corona-pandemin under projektets sista år, gjorde att man fick justera projektets upplägg och innehåll. Projektet kom därför att fokusera på mini-rekryteringsmässor, information till invånare och näringsliv om möjligheten till arbete/rekrytering på andra sidan gränsen samt kompetensutveckling av och fördjupat nätverk mellan projektparternas medarbetare. Man erbjöd också ökad information till invånarna genom att etablera en filial av informationstjänsten Öresund Direkt i Helsingborg.
Projektägare: Arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad. Övriga partners var Helsingörs kommun samt arbetsförmedlingen i Helsingborg. Arbetsförmedlingen valde på grund av ändrat uppdrag att lämna projektet i början av 2019.
Projekt Rekrytera arbetade för att hitta effektiva vägar ut på arbetsmarknaden för boende i Nordöstra staden; på Dalhem, Drottninghög och Fredriksdal. Projektet syftade till att hjälpa människor att leda sin egen process mot arbete samt vara ett stöd för arbetsgivare att kunna rekrytera rätt personal.
Projekt Rekrytera samarbetade med näringsliv och företag och erbjöd skräddarsydda insatser som exempelvis traineepraktikplatser, kontaktnät och yrkesutbildning samt mentorskap och vägledning. Projektgruppen bestod av arbetsförmedlare, coacher, studie- yrkesvägledare, handläggare, brobyggare och matchare.
rån mars 2020 gick projektet in i en förlängningsfas, där Helsingborgs stad och Helsingborgshem fokuserade på samarbetet med arbetsgivare. Den områdesbaserade myndighetssamverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och arbetsmarknadsförvaltningen fortsatte inom ramen för en FINSAM-process.
Efter projektslut fortsätter arbetsmarknadsförvaltningen och Helsingborgshem att bedriva Rekryteras arbete i Nordöstra staden som del i ordinarie verksamhet. Arbetet tar sin utgångspunkt i det arbetssätt och de lärdomar som projektet tagit fram.
Projektägare: Rekrytera var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Arbetsförmedlingen, Helsingborgshem, Försäkringskassan samt Vårdcentral Drottninghög.
EU-program: Projektet delfinansierades av programmet Europeiska Socialfonden.
Huvudsyftet med projektet Reviving Baltic Resilience var att förebygga utsläpp av farliga och oönskade partiklar till Östersjön genom tekniska lösningar, proaktiva metoder samt genom samarbete inom Södra Östersjöregionen.
NSR har genomfört ett delprojekt med test av metoder för rening av perfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i lakvattnet från deponin inom Filborna avfallsanläggning i Helsingborg. Både kolfilterbaserade tekniker och rening med hjälp av fytoremediering (rening med hjälp av växter) och biokol har testats i projektet. Du kan läsa mer om Reviving Baltic Resilience på deras webbplats (engelska).
Projektägare: Gdansk University of Technology. Från Helsingborg medverkade NSR. Övriga partners var universitet, kommuner, kommunala bolag och miljöföretag i Sverige, Litauen och Polen: Klaipeda University, Linnaeus University, Industrial Development Center South, Pomeranian Special Economic Zone Ltd, Palanga kommun, Liepaja University, Port of Gdansk Authority SA, CleantechInn och IMCG.
Syftet med Run4Life var att testa olika metoder för att utvinna näringsämnen ur avloppsvatten. Metoderna demonstrerades i fyra olika europeiska demo-områden. Avloppssystemet Tre Rör Ut i Oceanhamnen, Helsingborg var ett av dem.
Projektägare: Vattenbolaget FCC AQUALIA, Spanien. Från Helsingborg medverkade NSVA.
Övriga partners var vattenbolag, miljöteknikföretag, företagsnätverk, universitet och offentliga organisationer från Spanien, Nederländerna, Sverige, Norge, Storbritannien, Belgien och Tyskland.
EU-program: Projektet finansierades av Horisont 2020.
Projektet Safe (Sustainable Ageing in Future Europe) avslutades den 30 juni 2017. Information om projektet ligger kvar som en del i Helsingborgs stad arbete för att öka intresset för digitalisering, framtidens hemvård och framtidens smarta hem.
Syftet med projektet var att utveckla morgondagens hemvård och skapa en bättre och mer funktionell hemvård 2020 i samarbete med tre andra länder. Aktörerna har inspirerats av idéer, lösningar och arbetssätt och sett att framtidens utmaningar är gemensamma i länderna: nästa generations syn på vård och stöd, teknologiska lösningar samt ekonomiska och demografiska utmaningar.
Vård-och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs stad var projektägare. Övriga partners var Tampere i Finland, Foligno i Italien och organisationen WVO Zorg i Nederländerna. Projektet delfinansierades av EU-programmet Europa för medborgarna.
The project Safe (Sustainable Ageing in Future Europe) ended June 30 2017. Information on the project is posted here as part of Helsingborg’s work to promote digitalisation, tomorrow’s home care services and the smart homes of tomorrow.
The aim of the project was to develop tomorrow’s home care and create a better and more functional home care in 2020 in cooperation with three other countries. The partners have been inspired by ideas, solutions and methods, realising that tomorrow’s challenges are the same in their respective countries: the next generation’s point of view on care and support, technological solutions as well as economic and demographic challenges.
The Elderly and Disabled Care Department in Helsingborg was the coordinator of the project. The other partners were Tampere in Finland, Foligno in Italy and the organization WVO Zorg in the Netherlands. The project was co-funded by the Europe for Citizens programme.
Syftet med projektet ”Skånes Quatro Helix – Att tillsammans möta anti-demokratiska handlingar och värderingar” var att skapa en regional kompetens-, aktivitets- och forskningsnod i Skåne för att motverka våldsbejakande extremism, politisk såväl som religiös.
Projektägare: Länsstyrelsen Skåne. Från Helsingborg medverkade enheten för trygghet och säkerhet i stadsledningsförvaltningen. Övriga partners var Stiftelsen Open Skåne, Landskrona stad, Malmö högskola och Lunds universitet.
EU-program: Projektet finansierades av Fonden för inre säkerhet.
Kontaktperson: Elina Bratt, stadsledningsförvaltningen, enheten för trygghet och säkerhet, mejladress Elina.Bratt@helsingborg.se.
Syftet med projektet Sociala företag var att skapa modeller för samverkansstrukturer och fler affärer mellan kommuner och sociala företag, för att bidra till samhällsutveckling och en breddad arbetsmarknad.
Tolv kommuner, under ledning av projektägaren SKR, bildade i projektet ett utvecklingsnätverk, som ska samverka för att främja affärer med sociala företag. SKR fick genom projektet ett brett kvalitetssäkrat stödmaterial för främjande av kommuners samverkan med sociala företag, medan de tolv deltagande kommunerna fick modeller för samverkan och affärer med sociala företag med utgångspunkt i lokal organisation och lokala behov.
Helsingborg ville inom ramen för projektet göra det möjligt för fler sociala företag att utvecklas och etableras, och ser sociala företag som en del i att lösa samhällets utmaningar, framför allt inom arbetsmarknad, integrations och stadsdelsutveckling, men också som ett sätt att frigöra potentialen hos stadens invånare. Helsingborg kommer att sprida kunskaper från projektet till de andra kommunerna i Familjen Helsingborg. Läs mer om Familjen Helsingborg på deras webbplats.
Projektägare: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Arbetsmarknadssektionen. Från Helsingborg medverkade arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgshem och stadsledningsförvaltningen. Övriga partners är kommunerna i Hudiksvall, Härjedalen, Karlstad, Laxå, Malmö, Mölndal, Sölvesborg, Söderhamn, Tierp, Uddevalla och Umeå.
EU-program: Projektet delfinansierades av Europeiska Socialfonden, nationella programmet.
Syftet med projektet Stadsdelsmammor 2.0 var att bryta isoleringen och öka delaktigheten i samhället för projektets deltagare, som är tredjelandsmedborgare bosatta i Helsingborg, främst genom stadsdelsmammor och multicaféer.
Samtliga stadsdelsmammor har egen erfarenhet av att vara ny i Sverige. Många av dem rekryterades från projektets målgrupp. En stor del av stadsdelsmammornas arbete sker i deras närområde. 58 av projektets 61 utbildade stadsdelsmammor har gått vidare till arbete eller studier eller engagerat sig i än fler frivilliginsatser.
Över 1 500 tredjelandsmedborgare har besökt multicaféerna under projektets tid. Ett multicafé kan beskrivas som en sammankomst med aktiviteter. Basen har varit någon form av hälsoaktivitet, kreativ svenska, fika och möjlighet att få stöd och hjälp av stadsdelsmammor. Det har också oftast varit någon form av föreläsning på teman som arbete, studier, hälsa, familjeliv eller samhällsinformation. Utöver de fasta multicaféerna har det också funnits mobila multicaféer.
Under covid-19-pandemin har stadsdelsmammorna via sina kontaktnät arbetat med att sprida myndigheternas information om covid-19 och restriktionerna. På så sätt har de lyckats nå helsingborgare som inte talar svenska så bra. Språken som stadsdelsmammorna pratar är arabiska, persiska och dari.
Tre korta filmer där stadsdelsmammorna själva berättar
Målgruppen för Projektet Talangjobb var ungdomar som har en särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden med behov av framför allt yrkeskunskaper.
Deltagarna utbildades genom ett stegvist lärande, så kallat jobbspår. Varje jobbspår bestod av arbetsmarknadskunskap, yrkeskunskap och arbetsplatsförlagt lärande samt avslutades med anställning.
Målet var att deltagarna skulle nå arbete men även att projektet skulle utveckla nya metoder i samverkan med arbetsförmedlingen och arbetsgivare. Projektet har bidragit till kompetensförsörjning inom bristyrken.
AMF och Arbetsförmedlingen har valt att implementera arbetsmetoden och fortsätta utveckla jobbspår tillsammans sedan 1 juni 2022.
Projektägare: Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg. Övriga partner var Arbetsförmedlingen i Helsingborg samt företag, företagarföreningar och kommuner i nordvästra Skåne.
question_answer
Fick du hjälp av informationen på sidan?
Här kan du lämna feedback om informationen på sidan. Du får inte svar på din feedback. Har du frågor eller vill komma i kontakt med Helsingborgs stad kan du vända dig till Kontaktcenter. Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre.
error_outline
Något gick fel, var god och försök igen. Anslutningen till servern misslyckades.
Komplettera din feedback genom att välja en kategori och ange kommentar.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig för att [det formuläret ska användas till]. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte, och kommer att raderas när [ärendet är avslutat]. Läs om hur Helsingborgs stad hanterar personuppgifter.
Ange din e-postadress för att få återkoppling på din feedback.
check
Tack för ditt svar
error_outline
Something went wrong, please try again later. Could not store your response.
Publicerad:
Uppdaterad:
Kontakta kommunen — en väg in
När du kontaktar oss är det kommunvägledarna på Helsingborg kontaktcenter som tar hand om dina frågor. Ditt ärende sparas och blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra. Du hittar information om hur Helsingborgs stad behandlar personuppgifter längst ner på sidan.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig för att [det formuläret ska användas till]. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte, och kommer att raderas när [ärendet är avslutat]. Läs om hur Helsingborgs stad hanterar personuppgifter.
Ange din e-postadress för att få återkoppling på din feedback.