Jasmina Cacan: ”Vi visste att läget kunde ändras snabbt”
Nu är det ett år sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina. När kriget bröt ut flydde hundratusentals människor från Ukraina och en del av dem kom till Helsingborg. Där möttes de av bland andra Jasmina Cacan, som är en av dem som ansvarat för stadens flyktingmottagande. Till vardags arbetar hon som strategisk utvecklare inom migration och etablering på arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad.
HEJ HELSINGBORGARE!
Ett kort samtal med en person som bor eller verkar i Helsingborg.
Du var en av dem som arbetade med att ta emot dem som var på flykt från Ukraina. Hur minns du den där första tiden efter krigets utbrott nu när du ser tillbaka?
– Jag minns den snabbt eskalerade situationen i Ukraina och den snabba ökningen av personer som ansökte om skydd i Sverige från kriget vilket bidrog till ett mycket ansträngt läge hos Migrationsverket. Myndigheten behövde kommunernas hjälp för att klara av flyktingmottagandet och Helsingborg var redo att hjälpa till. Vidare minns jag den mycket goda samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag – medarbetare som snabbt ställde om och hjälptes åt för att hitta boendeplatser, utrusta dem, säkerställa brandskydd, organisera matleveranser och så vidare. Civilsamhället gjorde ett fantastiskt jobb med att bland annat välkomna och informera ukrainska flyktingar och staden hade ett väldigt fint samarbete med Röda Korset som hjälpte till i idrottshallen i Rydebäck som gjordes om till akutboende under två månader.
– Staden följde utvecklingen noga i Sverige och i omvärlden och hade en nära dialog med berörda myndigheter för att kunna hantera flyktingströmmar och planera för ett bra mottagande.
Hur har det gått sedan dess? Hur ser skyddsbehovet kopplat till kriget i Ukraina ut i dag?
– Antalet personer som söker skydd i Sverige och Helsingborg har under hösten varit relativt stabilt och är idag jämfört med tidigare faser av konflikten avsevärt lägre. I nuläget bor det cirka 400 skyddsbehövande från Ukraina i Helsingborg. Prognoser från Migrationsverket visar att en del skyddsbehövande reser tillbaka till Ukraina från EU och från Sverige.
Jasmina Cacan har arbetat med stadens insatser vid flera tidigare flyktingkriser, och hon har faktiskt också erfarenhet av att vara den som är på flykt. Som barn kom hon tillsammans med sin familj till Sverige från krigets Bosnien.
Hur har de erfarenheterna hjälpt dig i det arbete du gör i dag?
– Jag har bara goda minnen från det fina mottagandet vi fick. Och jag har, liksom staden i stort, dragit erfarenheter från tidigare år då många personer sökte skydd i Helsingborg. Tydlig ansvarsfördelning och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag i kombination med en god samverkan har bidragit till stor hjälp vad gäller att koordinera arbetet i staden. Av erfarenhet visste vi att läget kunde ändras snabbt varför det var viktigt att följa utvecklingen noga och ha nära dialog och samverkan med andra myndigheter och aktörer samt andra kommuner.