Från frö till planta
Projektet ”Från frö till planta” går ut på att bevara och stärka den biologiska mångfalden i Helsingborg genom att samla in fröer och odla dem till plantor. Det handlar främst om att sprida hotade eller ovanliga växter, i vissa fall till och med lokalt utdöda växtarter, som har svårt att återetablera sig på egen hand. Växterna planterar vi i stadens naturområden med skötsel som gynnar de specifika arterna och deras fortlevnad. Projektet genomförs av stadsbyggnadsförvaltningen och Fredriksdal museer och trädgårdar.
Från frö till planta handlar om att undersöka sätt att återinföra kommunens historiska flora genom att göra skillnad för nio växtarter som minskar nationellt eller lokalt eller är utdöda i Helsingborg. Växterna sprids i utvalda naturområden som plantor eller frön. Vi lägger stor vikt vid att bevara de lokala anpassningarna hos växterna som samlas in eftersom de troligtvis har unika egenskaper. Frön samlas in från platser så nära Helsingborgs natur som möjligt, allra helst inom kommunen, i de fall arten finns kvar.
En annan ambition är även att uppmuntra efterfrågan och öka tillgången till odlade vilda växter genom dialog med odlare som anlitas inom projektet.
För att bevara Skånes vilda växter görs kontinuerligt omfattande och viktiga insatser av ideella krafter. Vi hoppas även att de som engagerat sig ideellt kan hjälpa oss att genomföra uppföljning av de utplanterade växterna.
De här växterna får nya livsmiljöer tack vare Från frö till planta
- Smörbollar. En växt som trivs på fuktig och gärna kalkrik mark med betesdjur eller ängsbruk. Arten sågs senast i kommunen 2016 med bara en planta. Nu återinför vi smörbollar i Gantofta, Örby ängars naturreservat och vid de nya våtmarkerna intill naturreservatet Småryd. Fröerna som används kommer från en äng vid Lönsboda i Östra Göinge kommun. Läs mer om smörbollar
- Kattfot. Den här lilla växten var tidigare vanlig i torra, näringsfattiga betesmarker och ängar. Den är en av växterna som minskat mest i Skåne. I Helsingborg sågs kattfot senast i kommunen 1962. Men 2024 planterade vi den på Råå vallar och vid Grå läge, nära där den funnits historiskt. Fröerna som används vid den här återplanteringen kom från Jonstorp i Höganäs kommun. Läs mer om kattfot
- Klasefibbla, som trivs på torra till fuktiga slåtterängar och betesmarker. Tidigare fanns den bara på en plats i kommunen och på ett fåtal platser i Skåne. Klasefibbla har fått en ny växtplats i Örby ängar naturreservat. Fröerna som vi planterade samlades in i Gluggstorp i sydöstra Helsingborg. Läs mer om Läs mer om klasefibbla
- Backsippa, som växer på torra, näringsfattiga marker har minskat mycket i Skåne och finns bara kvar på ett fåtal platser i kommunen. När vi återplanterar backsippa använde vi fröer från i en plats i närheten av Ottarp i Landskrona stad och Rönnarps bjär i sydöstra Helsingborg. Läs mer om backsippa
- Hedblomster som växer på torr, sandig och näringsfattig mark är en annan art som har minskat mycket i Skåne och är nästan försvunnen från Helsingborg. När vi återplanterar hedblomster är det med fröer från Viken och Lerberget i Höganäs kommun Läs mer om hedblomster
- Kärrnäva förekommer enbart på 25 växtplatser i Sverige varav nästan samtliga i Skåne och cirka 4 av dessa i Helsingborg. Fröna som används för att plantera kärrnäva härstammar från Vallåkra i Helsingborg. Läs mer om kärrnäva
Utöver ovan nämnda arter arbetar vi även med ängsvädd, myskmadra och sårläka.
Fridlysta växter har samlats med dispens från Länsstyrelsen Skåne. De utplanterade växterna finns dokumenterade i www.artportalen.se där arternas nya växtplatser går att söka fram. Växterna i projektet bevaras och visas även på Fredriksdal museer och trädgårdar.
Projektet från Frö till planta har pågått sedan 2024 och delfinansieras med Region Skånes Miljövårdsfond. Inom projektet samarbetar vi även med Lunds botaniska förening och Naturskyddsföreningen Helsingborg.
Lär dig mer om Från frö till planta
Varför odlar och sprider vi vilda växter?
Vilda växter bör i första hand bevaras i naturen där arternas alla ekologiska samspel med miljö och andra arter äger rum. Men en fjärdedel av Sveriges vilda växter finns på den nationella rödlistan vilket visar att de minskar kraftigt eller är mycket ovanliga.
I Skåne har utvecklingen gått än längre. För att göra en positiv förändring återskapar vi mycket natur i Helsingborg. Men eftersom många växters populationer har isolerats är det inte säkert att växterna kan återvända på naturliga sätt. Därför utforskar vi inom detta projekt sätt att samla in, odla, föröka och aktivt sprida aktuella arter vidare till fler naturområden.
På Fredriksdal museer och trädgårdar finns det en lång tradition av att samla in och odla vilda växter. För att långsiktigt säkra naturens biologiska mångfald behövs både arbete för att återskapa ekologiskt funktionella landskap och att vi aktivt sprider och återställer den vilda floran i vår natur.
Varför bevarar vi växter lokalt?
Hos vilda växter kan det finnas stor genetisk mångfald av egenskaper inom en och samma art. Denna mångfald är artens livförsäkring. Om en växtart har bevarat flera olika egenskaper finns det alltid någon av dem som passar när miljön omkring växten förändras. Att arter kan anpassa sig gör att den kan finnas kvar på lång sikt. Inom samma art kan till exempel tiden för blomning variera beroende på om dess fröer har ursprung i norra eller södra Sverige. För att det ska passa med insekters nektarbehov här i södra Sverige är det därför viktigt med lokal genetik. Köpta fröer av vilda arter har i oftast sitt genetiska ursprung långt härifrån med anpassningar till platsen där de kommer från.