Invasiva arter
Vissa växter, djur och svampar sprider sig snabbt och ställer till problem i naturen. De kallas invasiva arter och bekämpas på olika sätt. Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller, vad vi som kommun gör, vad du som fastighetsägare kan eller måste göra och hur du kan hjälpa till med kartläggningen av invasiva arter.
Invasiva arter kan tränga undan andra arter, störa ekosystem, skada jord- och skogsbruk och i vissa fall även påverka människors och djurs hälsa. De medför också stora kostnader för samhället – både för att åtgärda skador och för att bekämpa arterna.
Så kan du hjälpa till att minska spridningen
Du kan göra mycket för att hindra att invasiva arter sprider sig. Ett första steg är att rapportera fynd till SLU Artdatabanken om du ser en invasiv främmande art i naturen. Rapporten hjälper Helsingborgs stad och andra myndigheter i arbetet med att upptäcka och bekämpa invasiva arter.
Du som är fastighetsägare har ett ansvar för invasiva arter på din egen tomt/mark.
Var även noggrann med vad du planterar. Välj växter som inte riskerar att ta över och fråga i trädgårdsbutiken om du är osäker. Tänk efter både när du köper, får, ger bort eller planterar nya växter.
Hanteringen av växter, växtavfall och jord är också viktig. Även små rotbitar eller frön kan spridas. Invasiva växter får inte läggas i komposten, blandas med trädgårdsavfall eller lämnas i naturen. Samla dem i dubbla sopsäckar, förslut säckarna ordentligt och lämna dem på en av NSR:s (Nordvästra Skånes Renhållning) återvinningscentraler.
Läs om hur du hanterar växtavfall från invasiva arter på NSR:s webbplats
Arter som finns i kommunen och som markägaren har lagstadgad skyldighet att hantera:
Blomsterlupin
Kännetecken
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en flerårig växt med handflikiga blad och färgstarka blomax. Den är vacker, men konkurrerar ut andra växter och hotar den biologiska mångfalden.
Tänk på detta om du har blomsterlupin på din mark
Klipp växten innan den sätter frö – helst flera gånger per säsong. Mindre bestånd kan du dra upp med rötterna. Samla alltid upp alla växtdelar och lämna dem i dubbla sopsäckar på NSR:s återvinningscentral. Observera att blomsterlupin innehåller alkaloider som kan vara giftiga och orsaka allergiska reaktioner.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad klipper bort blomsterlupin innan den hinner sätta frö. Mindre bestånd grävs upp och tas om hand.
Gudaträd
Kännetecken
Gudaträd (Ailanthus altissima) är ett snabbväxande träd från Kina. Det har sammansatta blad och små, gulgröna blommor. Trädet sprider sig både med frön och rotskott och bildar snabbt täta bestånd som tränger undan annan växtlighet.
Tänk på detta om du har gudaträd på din mark
Du är skyldig att ta bort gudaträdet, inklusive alla rotskott. Behandla även stubben för att förhindra att nya skott växer upp.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad har, enligt instruktion från länsstyrelsen, tagit ner alla gudaträd på kommunal mark. Stubbarna behandlas med ecoplugg (glyfosat) för att hindra återväxt.
Läs mer om gudaträd på Naturvårdsverkets webbplats
Gul skunkkalla
Kännetecken
Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en stor, flerårig växt med kraftiga, stora blad som kan täcka en kvadratmeter. Den trivs vid vattendrag och i fuktig mark, där den bildar täta bestånd.
Tänk på detta om du har gul skunkkalla på din mark
Gräv upp eller klipp bort växten innan den blommar och sätter frö, för att undvika spridning. Samla växtdelarna i dubbla, tätt förslutna sopsäckar och lämna dem till NSR:s återvinningscentral.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad gräver upp eller klipper bort gul skunkkalla på kommunal mark vid behov och lämnar allt växtmaterial till NSR.
Jättebalsamin
Kännetecken
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en hög ettårig ört som kan bli upp till tre meter. Den har röda eller rosa blommor i klasar. Växten sprider sig med frön som skjuts iväg från sprickkapslar – ofta via människor, jord eller redskap.
Tänk på detta om du har jättebalsamin på din mark
Dra upp hela plantan med rötter innan den sätter frön. Klipp ner växten, gärna flera gånger under säsongen. Samla växtdelarna i väl förslutna säckar och lämna dem till NSR:s återvinningscentral.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad drar upp jättebalsamin med rötterna på kommunal mark och lämnar växtmaterialet till NSR.
Läs mer om jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats
Jätteloka
Kännetecken
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är en mycket stor växt som kan bli upp till fem meter hög. Den har ihålig stjälk, stora flikiga blad och breda vita blomflockar. Växtsaften är giftig och kan orsaka allvarliga brännskador om den kommer i kontakt med huden i solljus.
Så hanterar du jätteloka
Använd alltid skyddskläder och undvik att få växtsaft på huden. Samla växtdelarna i sopsäckar och lämna dem till NSR:s återvinningscentral.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad slår ner jätteloka flera gånger per säsong. Enstaka bestånd bekämpas med hetvatten, uppgrävning eller genom bete. Växtmaterialet lämnas till NSR eller får ligga kvar om det inte finns risk för spridning.
Läs mer om jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats
Kanadensiskt gullris
Kännetecken
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) är en hög ört som kan bli upp till två meter. Den har små gula blomkorgar och sprider sig både med frön och rötter. Växten bildar snabbt täta bestånd som skuggar ut andra arter.
Tänk på detta om du har kanadensiskt gullris på din mark
Klipp växten innan den sätter frö. Gräv upp hela växten, inklusive rötterna, annars kan den växa upp igen. Lägg växtdelarna i dubbla, tätt förslutna sopsäckar och lämna dem på NSR:s återvinningscentral.
Det här gör Helsingborgs stad
Vid mindre bestånd gräver eller klipper Helsingborgs stad ner växten och lämnar allt växtmaterial till NSR.
Läs mer om kanadensisk gullris på Naturvårdsverkets webbplats
Nilgås
Kännetecken
Nilgås (Alopochen aegyptiacus) är en andliknande fågel med ljus kropp, mörk ögonfläck och rosa ben. Den kommer ursprungligen från Afrika men har börjat föröka sig i Sverige. Nilgås konkurrerar med andra fåglar om boplatser.
Tänk på detta om du ser nilgäss i naturen
Du får inte hålla, föda upp eller släppa ut nilgäss. Om du ser nilgäss i naturen, rapportera till Svenska Jägareförbundet genom att ringa 070-339 93 26 eller mejla till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad har inget uppdrag att hantera nilgås.
Läs mer om nilgås på Naturvårdsverkets webbplats
Parkslide
Kännetecken
Parkslide (Reynoutria japonica) är en hög växt med ihåliga stjälkar som liknar bambu. Den har stora blad och växer snabbt i täta bestånd som tränger undan annan växtlighet.
Tänk på detta om du har parkslide på din mark
Gräv inte där parkslide växer och flytta inte jord – även små rotbitar kan sprida växten vidare. Du kan låta växtdelarna ligga kvar på platsen, eller samla dem i dubbla sopsäckar och lämna dem till NSR:s återvinningscentral.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad röjer eller klipper parkslide 3–4 gånger per år. På vissa platser tas materialet bort efter klippning och på andra får det ligga kvar. Det beror på hur stor risken är att det röjda materialet sprider sig.
Enstaka bestånd behandlas med hetvatten eller täckning med duk. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel.
Läs mer om parkslide på Naturvårdsverkets webbplats
Signalkräfta
Kännetecken
Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) liknar flodkräftan men har ljus fläck vid led mellan kloskaft och klo. Den bär ofta på kräftpest, som är dödlig för svenska flodkräftor. Spridning sker genom utsättning och vattenvägar.
Tänk på detta om du ser signalkräfta i naturen
Det är förbjudet att sätta ut eller flytta signalkräftor. Flytta inte heller vatten eller redskap mellan olika sjöar och vattendrag. Det minskar risken för att kräftpest sprids vidare.
Det här gör Helsingborgs stad
Signalkräftan är i princip omöjlig att utrota. Helsingborgs stad har inget uppdrag att bekämpa arten, men i Råån bedrivs riktat kräftfiske av Rååns fiskevårdsområdesförening för att minska beståndet.
Vresros
Kännetecken
Vresros (Rosa rugosa) är en taggig buske med rosa, doftande blommor och som kan bli två meter hög. Vresrosen tränger undan kusthedens karaktäristiska och värdefulla växter och insekter.
Tänk på detta om du har vresros på din mark
Vresros sprider sig lätt med rötter. Klipp bort nyponen innan frösättning. Mindre plantor kan du slå eller gräva bort. Växtdelarna ska hanteras som invasivt avfall och lämnas till NSR i dubbla, tätt förslutna sopsäckar.
Det här gör Helsingborgs stad
Varje år rensar vi bort framför allt vresrosbuskage från några av stränderna i Helsingborg för att förbättra tillgängligheten till stranden och för att öka den biologiska mångfalden.
Läs mer om hur Helsingborg stad arbetar för att förhindra spridning av vresros
Läs mer om vresros på Naturvårdsverkets webbplats
Riskarter som finns i kommunen och som bekämpas:
Sykomorlönn
Kännetecken
Sykomorlönn (Acer pseudoplatanus), även kallad tysklönn, är ett lönnträd med flikiga blad. Den sprider sig lätt med hjälp av frön och etablerar sig snabbt i gläntor, parker och längs vägar.
Tänk på detta om du har sykomorlönn på din mark
Ta bort småplantor i ett tidigt skede för att hindra att trädet sprider sig vidare.
Det här gör Helsingborgs stad
Helsingborgs stad röjer bort småplantor och ringbarkar större exemplar på utvalda platser.
EU-förordningen om invasiva arter
Vissa främmande arter är klassade som invasiva enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter. De får inte spridas, säljas, bytas eller odlas. Markägare är enligt lag skyldiga att bekämpa dessa arter. Helsingborgs stad ansvarar för bekämpningen på kommunal mark.
Läs mer om EU:s förteckning över invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats
Nationell förteckning över förbjudna invasiva arter
Sedan 15 maj 2026 gäller en nationell förteckning om invasiva arter. Arterna som finns med där får inte spridas, säljas, bytas eller odlas. Du som privat markägare är inte skyldig att utrota dem, men ska förhindra att de sprids från din mark. Statliga myndigheter, kommuner och regioner är dock skyldiga att bekämpa dessa arter. Helsingborgs stad ansvarar för bekämpningen på kommunal mark.
De här arterna finns med i den nationella förteckningen: Blomsterlupin, kanadensiskt gullris, kaukasiskt fetblad, sibiriskt fetblad, spärroxbär, strandkotula, vresros.
Läs mer om den nationella förteckningen över invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats
Riskarter enligt SLU:s bedömning
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har bedömt vilka främmande arter som kan skada den biologiska mångfalden i Sverige. Arter med hög risk finns med i Risklista för främmande arter 2024. Dessa arter är inte förbjudna enligt lag, men kan ändå orsaka skador i naturen. Risklistan används därför som underlag för att myndigheter och kommuner ska kunna agera innan arterna sprider sig.
Ta del av risklistan för främmande arter 2024 på SLU Artdatabankens webbplats
Karta över invasiva arter i Helsingborg
Iden interaktiva karta kan du se var det finns kända bestånd av invasiva främmande arter. Kartan visar endast områden Helsingborg stad äger och förvaltar.
Se kartan över invasiva arter på kommunal mark
Tillsyn av invasiva arter
Länsstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet när det gäller invasiva främmande arter. Det innebär att länsstyrelsen kan göra tillsyn och ställa krav på åtgärder, samt ge vägledning utifrån gällande regler.