Det var en gång en gata…

…som var grusad. Och som sedan stenbelagts, asfalterats, fått spårväg, blivit av med spårväg, vänstertrafikerats, grusats igen. Och så vidare. 

Helsingborgs gator har fått byta skepnad många gånger, allteftersom ny teknik, idéer och behov har gett oss nya sätt att röra oss och använda staden på. Järnvägsgatan började anläggas i samband med att järnvägsförbindelsen till Landskrona och Eslöv blev klar och Centralstationen byggts 1865. Strax därefter fortsatte vägarbetet norrut i ett område som hittills bestått av sjö- och strandmark, och som nyttjats av fiskare.

Viken fylldes ut av massor från 1870-talets hamnbyggen, och fick senare namnet Gröningen. Hamngatan i söder och Pålsjövägen i norr kunde färdigställas och fick 1876 det gemensamma namnet Drottninggatan och en vacker allé planterad utmed sidorna.

1905: Vid 1900-talets början bor drygt 25 000 personer i Helsingborgs tätort. Helsingborgarna och hästarna har fått vänja sig vid nymodigheter som tåg och spårvagnar i stadsmiljön, men det dröjer ett tag innan bilarna tar över – 1907 finns det 662 registrerade bilar i hela Sverige, samtidigt som cirka 600 000 hästar trafikerar våra vägar. (Foto: Helsingborgs museisamling)

1904: Tempot ser ut att vara relativt lågt, men mycket har hänt i stadskärnan det senaste decenniet. En sprillans ny spårväg (1903) löper parallellt med järnvägen, där godståg rangeras mellan Centralstationen och den nya Ångfärjestationen. Mitt emellan står den nyligen invigda Magnus Stenbocksstatyn (1901), och till vänster tornar rådhuset (1897) upp sig, som även det är ett nytt landmärke för staden. (Foto: Oscar Rangnitt, Helsingborgs museisamling)

1904: Helsingborgs paradgata har fått bereda väg för många olika slags upptåg. På bilden ser vi en hästparad på väg söderut längs Järnvägsgatan under tidigt 1900-tal. (Foto: Oscar Rangnitt, Helsingborgs museisamling)

1927: Utsikt från rådhustornet mot norr. Allén med det populära gångstråket Promenaden löper längs Drottninggatan. Till vänster ligger Sundstorget, som under 1900-talets första hälft kallas för Salutorget efter den saluhall och de marknader som fanns där. (Foto: Viking Foto, Helsingborgs museisamling)