Lyckan

Helsingborgs nya stadsbibliotek ska bli ett med stadsparken. Idag ligger biblioteket väl integrerat i parken men likväl som en byggnadskropp i en park. När det nu byggs till, ska bibliotekets nya själ bli helt integrerad med parken, utifrån och in, inifrån och ut. Ett mer intensivt parkrum ska tillföras än det idag obebyggda. Parkens atmosfär, parkens fria rörelse och parkens öppna mötesplats kan tillåtas genomsyra bibliotekets cirkulation, platser, funktioner och känsla, ute som inne.

En springande punkt har varit att göra tillbyggnad och befintligt bibliotek lika relevanta, och att de tillsammans bildar en meningsfull helhet. Detta utan att lägga till alltför stor andel ’konventionell’ ny byggnadsvolym i parken.

Förslaget lägger till två huvudsakliga volymer: Den största är en plattform för en stor plan takpark. Ett utstansat stycke park, en lycka om man så vill, som en skiva helt tillgänglig en gnutta över entrénivån, vars undersida öppnar sig utmed den omgivande parkens sluttning. På så sätt används topografin effektivt för att smyga in ett mycket stort och rymligt biblioteksrum. Den mindre volymen är en koncentrerad tvåvåningsvolym mellan det nya biblioteksrummet och den befintliga byggnadens två våningar över mark. Denna entrébyggnad är samlad kring ett mycket stort atrium, som skär diagonalt genom tre våningar och binder samman befintligt och nytt till en sammanhållen helhet.

Parkgången som idag löper dikt väster om befintlig byggnad integreras helt i bibliotekets nya huvudentré, som därmed öppnar sig både mot Söder och mot Norr. Det här rummet är vertikalt ordnat kring ett mycket stort atrium, öppet både uppåt och neråt, och ges en stark utomhuskaraktär med samma marktegel inne som ute, samt en total kontakt med både befintlig och ny park. När biblioteket är stängt löper slingan istället helt tillgängligt genom den nya takparken.

Uppåt öppnar atriet mot restaurangen, som ligger avskild med sundsutsikt från en egen takterrass, förbunden med takträdgården via en diagonal gradäng, som vänder sig mot både den nya takparken och in mot stadsparkens grönska. Hela entrésituationen länkar gammalt med nytt, hubb, restaurang, bibliotek, inne med ute, park med rum. Sömlöst knyts nytt till befintligt, programmet faller naturligt på plats kring den gamla byggnadens inglasade gårdsrum. Detta får i och med tillägget ett nytt klimatskal kring den befintliga stålstommen, som alltså återanvänds.

Anslaget är en distinkt samtida träkonstruktion, vars släktskap med Michelsens resoluta modernism är rakt och okonstlat. Träbjälklagens avtäckning mot kant är skodda med formtegel och sammantaget ska detaljeringen bidra till definierade takskivor och skarpskurna möten mellan glas, trä och tegel. Med större lätthet och mer uppglasning öppnar tillbyggnaden biblioteket som helhet mot park.

Takparken

varsamt över den omgivande stadsparken. Likt stadsparkens en gång ursprungliga tanke finns här plats för ”promenad i plantering”. Mjukt böljande gångvägar binder ihop den upplyfta parken med stadsparken och gör det möjligt att promenera och flanera på gångar av grus med friser och sittbara kanter av tegel – genom frodiga planteringar och kontemplativa rum. Här uppe krävs inte de rationella uträtade gångstråken, här är promenaden ett mål i sig själv.

Gångarna kopplar samman tre cirkulära rum, belagda i marktegel, som ger plats för olika funktioner. En central yta i gräs möjliggör spontana aktiviteter och knyter an till stadsparkens karaktär med öppna oprogrammerade gräsytor. Ett litet, omsorgsfullt gestaltat vattenspel med porlande vatten är en attraktion uppe på taket – ett lekfullt inslag samtidigt som vattnet bidrar till en känsla av rofylldhet.

– Estraden är en plats för samtal och framträdanden, bokpresentation eller före-läsning. Gradängen som kopplar samman takparken med terrassen fungerar som både läktare och utsiktstrappa.

– Bokcirkeln är ett rum, inskuren och omsluten av grönska, som erbjuder bord med sittplatser för att läsa, studera eller arbeta.

– Horisonten är upphöjd och lokaliserad längst ut i takparken och ger utblickar mot hamnen och Öresund. Den bygger vidare på de utsiktsplatser som förekommer i flera av Helsingborgs parker, som just präglas av stadens nivåskillnader.

Grönskan består av flera skikt för att skapa en upplevelserik och nyanserad grön miljö och gynna en biologisk mångfald. En botten av frodiga och tåliga gräs och perenner syr ihop parken, där även små och stora buskar blandas in. Träd i olika storlekar planteras i perennytorna och förstärker parkens rum. Likt delar av den ursprungliga parken består vegetationen delvis av ätbara växter, som bärbuskar och fruktträd, något som gynnar fåglar och insekter. Årstidsvariationen är central där både blomning och höstprakt ger stor variation över året. Inne i planteringarna slingrar sig smala stigar av sten och bark för lek eller promenad i grönska.

Den nya lyckan är en park där biblioteket kan flytta ut, där parkbesökaren kan njuta av promenad i blomning och sitta i kvällssol för att blicka ut över sundet.

Läs mer om förslaget Lyckan (pdf 8 Mb)

Lyckan

Delad fjärdeplacering i arkitekttävlingen.

Förslagsställare: Elding Oscarson Arkitekter AB

Medverkande:

• Jonas Elding, arkitekt SAR/MSA
• Johan Oscarson, arkitekt SAR/MSA
• Arin Alia, M.Arch
• Alexander Lundmark, arkitekt SAR/MSA
• Anthea Pappa, B.Arch
• Levan Dzegvelashvili, B.Arch

Underkonsulter:

• AJ Landskap: Anna Englund, landskapsarkitekt LAR/MSA och Matilda Weinstock, landskapsarkitekt LAR/MSA
• DIFK: Florian Kosche, Dipl. Ing. Arch DE (konstruktion)och Ugo Ribeiro, Dipl. Ing (konstruktion)
• Knud Schultz, expert bibliotek