Ur myllan

Som lutande flak, med inspiration av vikta pappersark, växer den nya tillbyggnaden av Helsingborgs stadsbibliotek med kraft upp ur Stadsparkens mylla. På ett oblygt men inkännande sätt adderas något nytt till det befintliga 1960-talsbiblioteket, genom den upphöjda takparken tillförs nya upplevelser i Stadsparken. Likt den lekfulla pappersloppan triggas nyfikenheten hos förbipasserande – vad är det som gömmer sig under fliken?

Med platsen och historien som utgångspunkt Förslaget ur myllan bygger vidare på de stora värden som Stadsparken och den befintliga biblioteksbyggnaden står för. Stadsbiblioteket, som ritades av Arton arkitekter genom arkitekt Jörgen Michelsen, invigdes 1965. Med sitt karaktärsfulla formspråk står byggnaden tydligt för sig själv, tidstypiskt modernistisk men på samma gång varm och inbjudande. Stadsparken, stadens äldsta officiella park, ingår i riksintresset för kulturmiljövård för Helsingborgs innerstad. Det ställer stora krav när nya tillägg ska tillföras. Förslaget inspireras av och utgår ifrån platsens rika historia när en ny årsring läggs till. En årsring som väcker nyfikenhet.

Förslaget
Genom den nya byggnaden med sin tillhörande park på taket får Helsingborgarna de moderna biblioteksfunktioner och mötesplatser, ute såväl som inne, som efterfrågas. Här ska alla känna sig välkomna och tröskeln ska vara låg. Gestaltning och formgivning är utvecklad med trygghet i åtanke. Dygnet runt, året runt.

Oblygt och respektfullt söker tillbyggnaden kontakt med både parken och stadsbiblioteket. Förslaget tydliggör stadsbibliotekets karaktärsfulla arkitektur. Den nya byggnaden trycker sig med kraft upp underifrån, i brytpunkten hälsar nytt och gammalt på varandra. Det befintliga bibliotekets strukturer och materialpalett är utgångspunkt vid utformningen av den nya byggnaden.

I relation till staden och parken
År 1870 skänktes det område som idag utgör Stadsparken till Helsingborgs stad för att erbjuda ”promenad i plantering”. På 1970-talet förtydligades parkrummen med nya noder och siktlinjer vilket har påverkat förslaget. Tillbyggnaden är komponerad kring tre diagonala stråk som knyter samman noder och skapar fler vägar in till det nya biblioteket: en yttre diagonal, som börjar inne i Stadsparken och bjuder in till en utsiktsplats högst upp på Takparken. En diagonal genom tillbyggnaden, som förenar den nya huvudentrén i söder med parkentrén i norr. En underjordisk diagonal, som binder ihop befintligt och nytt via en trappa och en hiss. Längs Bollbrogatan möter den nya byggnaden kvartersstaden. Här återfinns den nya stadsvända huvudentrén.

Biblioteket
Det nya stadsbiblioteket är en mötesplats, en plats för dialog och skapande. Samtidigt är det en plats för inspiration och förkovring. Det befintliga biblioteket har stora kvaliteter i de mer ”traditionella” biblioteksfunktionerna, dessa behålls och renoveras. De vackert gestaltade rummen, sinnliga dagsljushanteringen med fönsterpartier i trä, tidstypiska
trappor och specialritade bokhyllor bevaras av flera skäl: kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde, resurshushållning och som minnen för flera generationer Helsingborgare.

Den nya delen är tänkt att lösa funktioner som saknas idag, till exempel en rymlig och välkomnade foajé med plats för utställningar och olika typer av aktiviteter. Det befintliga bibliotekets överbyggda ljusgård föreslås utökas genom att fasaden mot parken flyttas ut och ett nytt tak med en kombination av glasade partier och solceller utformas.

Foajén utvidgas till ett övre plan genom en sittgradäng där det lätt ska kunna riggas för programverksamhet som speakers corner och författarsamtal. De båda byggnaderna länkas ihop under mark. Bibliotekets uteservering ligger i ett skyddat läge invid entrén mot Stadsparken, på garagets bjälklag. För att möjliggöra programmets inlastning, bokbuss och parkering står träden längs Bollbrogatan i en oregelbunden rad. Förslagets plankomposition med trianglar som ”flaken” bildar skapar vackra rumsligheter inuti den nya byggnaden.

Trianglarna speglas i betongkonstruktionen och går att läsa både i det exponerade innertaket och när man rör sig uppe på taken. Inuti byggnaden ges taket en karaktärsfull relief, som tillsammans med mjuka material leder till en god akustisk miljö. Takbjälklagets konstruktion ger få pelare vilket skapar flexibilitet och möjlighet till förändringar över tid. Entréplanets tegelgolv tillsammans med inredning i trä ger en taktil upplevelse som, utan ord, talar vänligt till alla i byggnaden.

Tillbyggnadens uppglasade fasader är medvetet utformade för att öka kontakten med parken och sudda ut gränsen mellan ute och inne. För att ytterligare förstärka dagsljusinsläppet finns en lanternin där ljuset silar in genom takkonstruktionen.

Takparken och den omgivande markbehandlingen
Takparken blir ett tillskott till Stadsparken, med nya utsiktsplatser, mer växtlighet och utökade möjligheter till möten och aktiviteter. Stadsparkens siktlinjer och noder har påverkat förslaget, och en av gångvägarna leder naturligt upp till Takparken. En plats man gärna återvänder till. Det är lockande att ta sig dit upp och rofyllt att vistas där. Ramper med låg lutning gör det lätt att röra sig upp på Takparken. Raka vägen upp till den södervända utsiktsplatsen tar man sig via trappor. Största delen av Takparken når man även via hiss. På takets mellannivå finns en utescen för teater, musik och uppläsningar med sittplatser i gradäng. Den plana delen uppe på taket kan nyttjas för olika aktiviteter över tid.

Största delen av taket är grönt och bjälklagets konstruktion säkerställer plats för högre växtlighet. Grupper av uppstammade solitärträd i gräsmatta placeras ut på taket i en fri struktur som liknar den övriga Stadsparken. Låga träd på takets högsta del och omvänt höga träd i den lägre, vilket kommer att utjämna den upplevda nivåskillnaden. Detta kompletteras av planteringar med högre buskar och perenner samt tillskott av ängsytor. Växtvalet innehåller inhemska sorter och arter som främjar pollinatörer och bidrar till biologisk mångfald. Med mycket blomkraft skapas även en vacker och trivsam park med årstidsvariation. Allt regnvatten på taken och omgivningarna fördröjs i de gröna ytorna. Överskottsvattnet samlas in i ett magasin under mark nere vid Järnvägsgatan. Detta vattenmagasin kan användas för att minska vattenförbrukningen, tex för bevattning vid torra årstider. Lösningarna görs så synliga som möjligt för att visa på vattnets och naturens kretslopp.

Hållbarhet
Hållbarhet innebär ett ansvarstagande förhållningssätt – med platsens förutsättningar och kultur som utgångspunkt samt människan i centrum. Historien kan ge oss många ledtrådar till en hållbar samhällsutveckling. Miljöer och byggnader som håller hög kvalitet tål förändring och komplettering, håller över tid och bidrar till långsiktig hållbarhet. Nedan tio punkter som betyder mycket för att åstadkomma såväl ekologisk, social som ekonomisk hållbarhet.

  • Bevara den befintliga biblioteksbyggnaden utifrån resursbesparing och utveckla de befintliga kvaliteterna
  • Utveckla en stark men materialsnål betongkonstruktion med ”grön betong” är resursbesparande men håller för ett grönskande tak fyllt med biologisk mångfald och sociala mötesplatser
  • Välja material som är långsiktigt hållbara, tål slitage och åldras vackert samt är möjliga att återanvända utifrån ett livscykelperspektiv
  • Tillsammans med beställaren sätta ett tydligt och ambitiöst mål för återbruk
  • Prioritera lokala och/eller kortresta produkter för minskad klimatpåverkan och lokal anknytning
  • Stärka ekosystemtjänster med fokus på biologisk mångfald och lokalt omhändertagande av vatten
  • Tillskapa fler och varierande platser och noder som välkomnar fler typer av människor och bidrar till möten. Attraktiva mötesplatser utomhus som ökar intresset för att gå in i biblioteket – och tvärtom
  • Inspirera och främja hållbart liv genom att synliggöra de naturliga kretsloppen och deras påverkan på oss, uppmuntra till återbruk och återvinning
  • Utforma den nya byggnaden och takparken med flexibilitet för att möta framtida nya och/eller ändrade behov. Målet är ett långsiktigt förhållningssätt utifrån inre och yttre miljö samt verksamheten
  • Förankra val av material och installationer med förvaltningen för att minimera kostnader för den långsiktiga förvaltningen (underhåll, drift, framtida ombyggnader)

Att vidareutveckla i steg 2
Vi utvecklar programmet både invändigt och utvändigt vad gäller funktioner, flöden och logistik. Vi bearbetar den tekniska takkonstruktionen och dess gestaltning och säkrar hur den möjliggör bibliotekets behov av föränderlighet och flexibilitet över tid.

Vi ser som ett naturligt steg att vidareutvecklar vårt koncept så att utformning och program förstärker varandra, såväl exteriört som interiört, och att förstärka kopplingen mellan det befintliga biblioteket och tillbyggnaden. Gestaltningsarbetet fortsätter med arbete kring kontrasterande upplevelser i materialitet, ljusföring och rumsligheter. Vi konkretiserar hållbarhetsaspekterna kring material, konstruktion och återbruk samt social och ekonomisk hållbarhet. Ekosystemtjänster och funktioner i Takparken utvecklas vidare. Förvaltningskritiska vägval blir viktiga. Vi utvecklar det pedagogiska så att det gestaltade främjar en hållbar livsstil med särskild vikt på barnperspektivet. En miljö som är bra för barn är bra för många.

ur myllan
Som lutande flak, med inspiration av vikta pappersark, växer den nya tillbyggnaden av Helsingborgs stadsbibliotek med kraft upp ur Stadsparkens mylla. På ett oblygt men inkännande sätt adderas nytt. Tre diagonaler formar tillbyggnaden. Här får Helsingborgarna moderna biblioteksfunktioner och mötesplatser, ute såväl som inne. Här känner sig alla välkomna och tröskeln är låg. Likt den lekfulla pappersloppan triggas nyfikenheten hos
förbipasserande – vad är det som gömmer sig under fliken?

Läs mer om förslaget Ur myllan (pdf 7 Mb)

Ur myllan

Delad fjärdeplacering i arkitekttävlingen.

Förslagsställare: Nyréns Arkitektkontor

Medverkande:

  • Johan Forsman Sachs, arkitekt SAR/MSA
  • Bengt Isling, landskapsarkitekt LAR/MS
  • Sofia Kanje, arkitekt SAR/MSA
  • Ernesto Garcia, inredningsarkitekt SIR/MSA
  • Andreu Taberner, visualiserare
  • Mattias Eklund, byggnadsantikvarie
  • Ia Westman, landskapsarkitekt LAR/MSA, hållbarhet och ekonomi

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Kontakta kommunen — en väg in

När du kontaktar oss är det kommunvägledarna på Helsingborg kontaktcenter som tar hand om dina frågor. Ditt ärende sparas och blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra. Du hittar information om hur Helsingborgs stad behandlar personuppgifter längst ner på sidan.

Helsingborgs stad i sociala medier:
Facebook
Instagram
Linkedin

Öppettider

Måndag–onsdag: 08.00 - 17.00

Torsdag: 08.00 - 18.00

Fredag: 08.00 - 17.00

Avvikande öppettider kan förekomma i samband med röda dagar, samt dag innan röd dag.

Chatta

Få svar direkt – chatta med en kommunvägledare.

Besök

Besök oss på Helsingborg Kontaktcenter på Stortorget 17.

Ring

Prata med en kommunvägledare på telefon 042-10 50 00.