Aktuellt på stadsarkivet

Mönster till hemsydda kläder 1881-1981

Tisdag 24 september klockan 15.00

Från slutet av 1800-talet förmedlade många damtidningar idealet att kvinnor skulle sy sina egna kläder hemma. Veckopressens mönster spelade en viktig roll för tillverkningen, förmedlingen och konsumtionen av kläder under en stor del av 1900-talet. Kvinnornas nedlagda möda och deras hemsydda kläder har varit bortglömda men lyfts nu fram i aktuell forskning om tillskärningsmönster av Gunilla Törnvall, lektor i bokhistoria, Lunds universitet.

Arkivens Dag på Kulturmagasinet

Lördag 9 november klockan 11.00-15.00

Temat är arbete och fritid.

Du kan lyssna på föredrag om :

• Näringslivs- och företagshistoria klockan 11:15 och 13:15
• Koloniträdgårdar klockan 12:15
• Eleonora Jepson, kaptenshustru på 1800-talet klockan 14:15

Utställningarna handlar om:

• Öresund i arbete och fritid
• Idrott och frisksport
• Kolonier och odling
• Lärarbostäder, upp- och nedkoppling och gränsen mellan skola och fritid.
• Yrkes från förr
• Rätten till semester och återhämtning

Du kan följa med på guidade magasinvisningar och titta på textilmagasinet, möbelmagasinet och metallmagasinet. Arkivens dag bjuder också på aktiviteter som släktforskning, bokförsäljning och så visas gamla filmer från arkiven.

Här kan du ta del av programmet för Arkivens dag i sin helhet (pdf 2,21 Mb).

Helsingborg under 1970-talet

Tisdag 19 november klockan 15.00

Henrik Ranby berättar med utgångspunkt i sin självbiografiska barndomsskildring Decemberbarn om hur det kunde vara att växa upp i 1970-talets Helsingborg. Pojktillvaron utspelar sig på Ringstorp, på Tågaborg, på S:t Jörgenskolan med också i Mariakyrkan och i Boréus leksaksaffär. Det är ett Helsingborg med rivningskåkar och avgaser och en skolgång med psalmsång och platåtofflor.

Henrik Ranby, född 1965 i Helsingborg, är docent i konstvetenskap, universitetslektor i kulturvård vid Göteborgs universitet och författare.

Färjning med segel och åror mellan sundets två syskonstäder

Tisdag 10 december klockan 15.00

Under flera hundra år ombesörjdes frakten av post, passagerare och gods över sundet av Färjemanslagen i Helsingborg och Helsingör. Dessa var organiserade som skrå och hade ensamrätt men också skyldighet att året runt hålla igång färjeleden mellan de båda kuststäderna. De båda färjemanslagen upplevde sin storhetstid runt sekelskiftet 17/1800 men en bit in i det nya århundradet kom lagens exklusivitet att ställas inför flera utmaningar.

Arkivarie Ingrid Andersson berättar om färjemän, färjemansänkor och färjemansdrängar och hur resandet och flödet av post och varor över sundet förändrades när ångbåtstrafiken börjar ta plats i sundet.