Desinformation

Vi lever i en tid då vi behöver vara vaksamma och källkritiska eftersom spridningen av ”fake news” blir vanligare och ökar, till exempel i sociala medier. Olika aktörer kan försöka påverka dig, dina uppfattningar, attityder och beslut. Det är upp till dig att vara kritisk, att söka sanningen och att sprida korrekt information.

Om du kan lära dig att känna igen och hantera desinformation, vilseledande information och fake news blir det svårare för främmande makter att skapa splittring. Det skyddar Sverige och svenska intressen.

Ju svårare du är att lura, desto starkare blir vårt öppna demokratiska samhälle, vilket är en viktig del i vår beredskap och civila försvar.

Lär dig knepen – Bli inte lurad. Läs mer på Myndigheten för psykologiskt försvars webbplats. 

Se film om desinformation på Youtube. 

Desinformation och ”fake news” – så skiljer du de båda åt

Desinformation och fake news är medvetet falsk eller vilseledande information som sprids med syftet att manipulera, vilseleda eller påverka dig. Ibland kan även delar av informationen vara sann; den vilseledande informationen kan till exempel ha sin utgångspunkt i en händelse som verkligen skett men där avsändaren utelämnar viss avgörande fakta eller ger en förklaring till händelsen som är falsk för att gynna sina egna intressen.

Desinformation används till exempel för att påverka politiska val, skapa social oro, eller skada en organisations eller en individs rykte.

Ett exempel på desinformation kan vara en nyhetsartikel som felaktigt hävdar att en politisk kandidat är inblandad i en skandal. Trots att informationen är falsk, kan den spridas snabbt och påverka människors uppfattning om kandidaten, vilket kan påverka valresultatet. En annan form av desinformation kan vara manipulerade bilder eller videor som skapar en falsk bild av en händelse.

Genom informationspåverkan kan aktörer som vill skada vårt öppna och demokratiska samhälle utnyttja samhällets sårbarheter, och exempelvis utmana människors tilltro till myndigheter. Den så kallade LVU-kampanjen är ett exempel på sådan informationspåverkan.

Se film om desinformation på Youtube.

Så skapar desinformation ringar på vattnet

Desinformation sprids genom olika kanaler, inklusive sociala medier, nyhetssajter, och ibland genom traditionella medier. Sociala medier är särskilt effektiva för att sprida desinformation eftersom information där kan delas snabbt och nå en stor publik på kort tid. Algoritmerna på dessa plattformar är designade att visa innehåll som engagerar användarna, vilket ibland kan innebära att falska eller sensationella nyheter sprids bredare än sanningsenlig och faktariktig information.

Vårt öppna och demokratiska samhälle är ingen självklarhet

Tillsammans behöver vi skydda oss mot desinformation och vilseledande information för att försvåra och förhindra en angripare att påverka våra beslut, uppfattningar eller beteenden. Det psykologiska försvaret ska fungera både i fredstid och under kris eller krig för att säkerställa Sveriges frihet och ett samhälle präglat av åsiktsfrihet och fria medier.

Vårt öppna demokratiska samhälle är med andra ord ingen självklarhet utan något du och jag behöver försvara, varje dag. Vi behöver försvara våra demokratiska rättigheter såsom rätten att leva som vi själva väljer, oavsett kön, ålder, religion, sexuell läggning eller ursprung. Vi gör det tillsammans genom att hålla oss välinformerade och ständigt granska det vi ser och läser i diverse medier.

Du är en del av Sveriges psykologiska försvar

Psykologiskt försvar är samhällets gemensamma förmåga att upptäcka och stå emot falsk eller vilseledande information som riktas mot Sverige från främmande makter. Vi alla är en del av det psykologiska försvaret: myndigheter, kommuner, regioner, civilsamhället, företag, kultursektorn och alla som bor i Sverige.

Ett starkt psykologiskt försvar bygger på tre saker:

• fria, granskande oberoende medier
• en välinformerad befolkning
• ett samhälle som håller ihop, där det finns tillit människor emellan och till myndigheter.