Stadens beredskap
Helsingborgs stad har ett stort ansvar för att skydda sina invånare vid allvarliga händelser. Därför har staden både planer och utrustning i beredskap. Men vid en kris ska staden framför allt fortsätta sköta de uppgifter som den sköter i vanliga fall.
Vad är stadens ansvar vid en kris?
Helsingborgs stad har tre särskilda ansvar vid en kris. De är reglerade i lag och ser likadana ut i alla svenska kommuner.
Det här är stadens ansvar vid en kris:
Fortsätta sköta kommunal verksamhet
Helsingborgs stad ska se till att den kommunala verksamheten fortsätter fungera vid kris. Det gäller till exempel förskola, skola, äldreomsorg, dricksvatten och sophämtning.
Samordna
Flera myndigheter och aktörer behöver hjälpa till vid en kris. Helsingborgs stad ansvarar för att alla insatser som görs inom kommunens gränser samordnas. Staden ansvarar också för att samordna informationen till allmänheten.
Analysera och förebygga
Helsingborgs stad ska analysera risker som kan leda till stora påfrestningar på samhället, till exempel olyckor, utsläpp, pandemier och klimatpåverkan. Syftet är att förebygga och att hantera allvarliga händelser på ett bra sätt.
Hur ser stadens krisorganisation ut?
Det är viktigt att Helsingborgs stad agerar snabbt och effektivt vid en kris. Därför finns det en särskild krisorganisation som kan aktiveras vid allvarliga händelser.
Krisorganisationen består av flera delar, som kan aktiveras beroende på hur allvarlig och omfattande krisen är:
Krisledningsnämnden
Krisledningsnämnden leds av kommunstyrelsens ordförande. Den kan skynda på den politiska beslutsprocessen genom att ta över ansvar från andra nämnder och styrelser.
Den centrala krisorganisationen
Stadens centrala krisorganisation leds av stadsdirektören. Den består av en krisledning samt ämnes- och sakkunniga tjänstemän. Den samordnar stadens insatser och kan ge stöd åt förvaltningar och kommunala bolag.
De lokala krisorganisationerna
Stadens förvaltningar och bolag har egna krisorganisationer. De aktiveras vid allvarliga verksamhetsstörningar och vid samhällsstörningar som kräver särskild ledning.
Nödtelefoner
Från stadens nödtelefoner kan du ringa 112 även vid ett strömavbrott.
Vid ett längre strömavbrott kan det bli svårt att ringa 112 från mobiltelefonen. Därför finns det nödtelefoner på ett antal platser i Helsingborg. Från nödtelefonerna kan du ringa 112 för att påkalla polis, räddningstjänst och ambulans även vid ett strömavbrott.
Nödtelefonerna är placerade på brandstationer och andra strategiska platser. De sitter i ett rött skåp märkt 112.
Frågor och svar om nödtelefoner
Vad är en nödtelefon?
Nödtelefoner är telefoner som du kan ringa med även vid strömavbrott. Från dem kan du ringa 112, så att du kan larma polis, ambulans och räddningstjänst.
De är utplacerade på brandstationer och andra strategiska platser. Du känner igen nödtelefonerna på det röda skåpet, märkt ”112”.
Hur använder jag en nödtelefon?
Det är lätt att använda nödtelefonerna.
- Öppna luckan på det röda skåpet.
- Lyft luren och tryck in anropningsknappen.
- Vänta på att SOS Alarm svarar.
Det finns tydliga instruktioner för hur nödtelefonerna fungerar i de röda skåpen.
När får jag ringa från en nödtelefon?
Nödtelefonerna finns till för att du ska kunna ringa 112 vid en nödsituation, även när mobiltelefoner eller det fasta telefonnätet inte fungerar.
Informationspunkter vid kris
Om de vanliga kommunikationskanalerna slutar fungera öppnar staden informationspunkter på biblioteken och på Kontaktcenter.
Normalt sett kommunicerar Helsingborgs stad i digitala kanaler, främst på hemsidan och i sociala medier. Utgångspunkten är att fortsätta göra det även vid en kris. Men om de digitala kanalerna slutar fungera, kanske på grund av ett längre strömavbrott, aktiverar staden fysiska informationspunkter.
De finns på stadens bibliotek och på Kontaktcenter på Stortorget. Dit kan du vända dig för att få viktig samhällsinformation vid en kris.
Frågor och svar om informationspunkter
Vad är en informationspunkt?
En informationspunkt är en fysisk plats dit du kan gå för att få samhällsinformation om de vanliga kommunikationsvägarna inte fungerar, till exempel vid en kris eller ett längre strömavbrott. De kan även användas som komplement till de vanliga kommunikationsvägarna vid behov.
På informationspunkterna får du information som är relevant utifrån den givna situationen.
Vad finns på informationspunkterna?
Informationspunkterna aktiveras när andra kommunikationskanaler inte fungerar. Det är alltså först då som du kan ta del av information där.
När informationspunkterna öppnar kan du ta del av viktig samhällsinformation från Helsingborgs stad på platsen. Informationen kan förmedlas via personal, via affischer eller via handskrivna meddelanden.
Var finns informationspunkterna?
Informationspunkterna öppnar först när det finns behov av dem. Du hittar dem på stadens bibliotek samt på Helsingborg Kontaktcenter.
Här finns informationspunkterna:
- Helsingborg Kontaktcenter, Stortorget 17
- Helsingborgs stadsbibliotek
- Elinebergs bibliotek
- Idé A Drottninghög
- Laröds bibliotek
- Påarps bibliotek
- Ringstorps bibliotek
- Rosengårdens bibliotek
- Rydebäcks bibliotek
- Råå bibliotek
Är informationspunkterna öppna dygnet runt?
När informationspunkterna är aktiverade är tanken att du ska kunna ta del av informationen på dem dygnet runt. Anslag som sätts upp ska gå att läsa även utifrån, till exempel genom en dörr eller ett fönster.
Sängplatser
Helsingborgs stad har cirka 700 tältsängar i beredskap. De kan till exempel användas på stadens trygghetspunkter.
Tältsängarna är tänkta att användas om ett stort antal invånare inte kan bo kvar hemma. De kan placeras på alla eller några av stadens trygghetspunkter, till exempel vid ett längre strömavbrott eller vi den olycka.
Tältsängarna har tidigare använts i samband med stadens flyktingmottagande.
Diesel, livsmedel och vårdmateriel
Staden har beredskapslager som består av diesel, livsmedel och vårdmateriel. Förråden är till för stadens verksamheter.
Helsingborgs stads verksamhet ska fungera även vid en kris. Det gäller till exempel förskolor, skolor och vårdboenden. Därför har staden ett antal beredskapslager med förnödenheter runt om i staden.
Beredskapslagerna innehåller förnödenheter som behövs i den kommunala verksamheten. De innehåller inte förnödenheter till allmänheten. Du behöver själv ha mat, vatten och medicin hemma så att du klarar dig minst en vecka.
Frågor och svar om diesel och mat
Vad är ett beredskapslager?
Ett beredskapslager innehåller förnödenheter som kan behövas vid en kris. Lagret innehåller förnödenheter som staden behöver i sin dagliga verksamhet, till exempel diesel, livsmedel och vårdmateriel.
Vid en kris kan det bli svårt för staden att få tag på förnödenheter.
Vad innehåller beredskapslagerna?
Stadens beredskapslager innehåller:
- Diesel för att driva reservkraftverk vid trygghetspunkter och vårdboenden, samt till samhällsviktiga fordon som brandbilar.
- Livsmedel till stadens måltidsservice, som serverar mat i förskolor, skolor och på vårdboenden.
- Vårdmateriel till personer som är beroende av stadens vård- och omsorgstjänster.
Hur stort är beredskapslagret?
Av säkerhetsskäl delar Helsingborgs stad inga detaljer om hur stort lagret är, var förnödenheterna finns eller exakt vad det innehåller.
Vem är förnödenheterna till för?
Förnödenheterna kommer användas i stadens verksamheter vid en kris. De är inte till för allmänheten.
Som invånare har du ansvar för din egen hemberedskap. Du behöver själv ha mat, vatten och medicin hemma så att du klarar dig minst en vecka.
Nödvatten
Vid störningar i den vanliga vattenleveransen kan du hämta vatten från tankar eller särskilda tappställen inom 72 timmar.
Om det blir problem med dricksvattnet finns det en nödvattenplan. Den innebär att du kan hämta dricksvatten från särskilda tankar eller vattenposter. Information om var det finns vatten att hämta får du när det blir aktuellt.
Nödvatten ska vara på plats inom 72 timmar vid en störning. Du behöver lagra vatten hemma så att du klarar dig till dess.
För att hämta vatten behöver du egna dunkar.
Det är Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som ansvarar för nödvatten.
Frågor och svar om nödvatten
Vad är nödvatten?
Nödvatten är benämningen på en plan för att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. När nödvatten aktiveras kan du hämta dricksvatten från tillfälliga tankar eller vattenposter. Nödvatten ska finnas på plats inom 72 timmar.
När används nödvatten?
Nödvatten används vid störningar i den vanliga dricksvattenförsörjningen. Nödvatten ska finnas på plats inom 72 timmar.
Om vattnet i kranen blir drickbart genom att koka det aktiveras inte nödvatten.
Vem får hämta nödvatten?
Nödvattnet är till för privatpersoner och är avsett för matlagning och dryck.
För att tvätta dig, spola i toaletten och diska kan du istället använda vatten från till exempel havet, en sjö, en bäck, en trädgårdstunna eller en pool.
Hur mycket vatten får jag?
Vid en kris kan du hämta en begränsad mängd vatten från vattentankar eller vattenposter. Du kan förvänta dig fyra liter per person och dygn.
Du får hämta till anhöriga, men inte mer än att du kan bära vattnet från nödvattenplatsen.
Hur får jag hem vattnet?
Du måste ha egen dunk, hink eller flaska med dig för att tappa vattnet i.
Skyddsrum
Det finns knappt tusen skyddsrum i Helsingborg där du kan söka skydd vid höjd beredskap.
Skyddsrum är utrymmen som är byggda för att skydda mot explosioner, granatsplitter, bränder, strålning, kemiska stridsmedel och bråte.
Det finns knappt tusen skyddsrum i Helsingborg. Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan använder det som finns i närheten.
Om regeringen meddelar höjd beredskap ska skyddsrummen vara tillgängliga för allmänheten inom 48 timmar.
Frågor och svar om skyddsrum
Vad är ett skyddsrum?
Skyddsrum är utrymmen som ska ge skydd åt människor vid krig. De är byggda för att stå emot en rad faror, till exempel explosioner, granatsplitter, bränder, strålning, kemiska stridsmedel och bråte.
Var finns skyddsrummen?
Skyddsrummen finns inrymda i helt vanliga byggnader, som skolor, hyreshus och industribyggnader. De finns i både offentliga och privata byggnader.
De är vanliga i hus som byggdes på 1950-, 1960- och 1970-talen, då hotet om krig uppfattades som stort.
Det finns sammanlagt 64 000 skyddsrum i Sverige, varav knappt 1 000 i Helsingborg.
Vem ansvarar för skyddsrummen?
Det är respektive fastighetsägare som ansvarar för att skyddsrummen fungerar.
Av de knappt tusen skyddsrummen i Helsingborg ansvarar Helsingborgs stad för under 100. Helsingborgshem ansvarar för ett stort antal. De flesta skyddsrum finns i privata byggnader.
Det har inte byggts några nya skyddsrum i Sverige sedan 2002. Det är riksdagen och regeringen som beslutar om skyddsrummens framtid.
Vilket skyddsrum ska jag använda?
Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan använder det som finns närmast. Den som äger fastigheten ska se till att alla som vill kan komma in i skyddsrummet. Skyddsrummet ska vara tillgängligt för allmänheten inom 48 timmar från det att regeringen meddelar höjd beredskap.
Har någon förtur till skyddsrum?
Vid höjd beredskap har alla lika stor rätt att använda skyddsrummen. Den som bor i samma byggnad som ett skyddsrum har inte förtur att använda det. En villaägare har till exempel lika stor rätt att använda skyddsrummet i ett hyreshus som hyresgästerna har.
Vid höjd beredskap betraktas skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.
Finns det skyddsrum till alla?
Tanken är inte att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen finns framför allt i områden som är svåra att utrymma, till exempel där många människor bor tätt på liten yta.
Om det inte finns något skyddsrum i närheten kan du bege dig till andra skyddande utrymmen, till exempel en källare eller tunnel.
Mitt närmaste skyddsrum används som förråd
I fredstid kan skyddsrum användas till andra saker, som förråd eller cykelgarage. Fastighetsägaren ansvarar för att skyddsrummet töms och ställs i ordning om regeringen meddelar höjd beredskap. Skyddsrummet ska vara tillgängligt för allmänheten inom 48 timmar.
Vad finns i skyddsrummet och vad ska jag ta med?
Det här ska finnas i ett skyddsrum som ställts i ordning:
- vatten i kärl
- värme
- ventilation
- toalettmöjligheter
Det här bör du själv ta med:
- mat som inte kräver tillagning
- vatten i flaska
- ficklampa
- hygienartiklar
- toalettpapper
- mediciner
- första hjälpen-väska
- varma kläder
- sittunderlag
- värdehandlingar (id-kort, körkort, kontanter, kontokort)
- nycklar
- mobiltelefon med laddare eller powerbank
Du får inte ta med spritkök eller brännbara vätskor.