Jathal, pedagogisk utvecklingskonsult

Jathal Asmael arbetar som pedagogisk utvecklingskonsult på avdelningen för flerspråkighet på skol- och fritidsförvaltningen.

Vad gör en pedagogisk utvecklingskonsult?

– En pedagogisk utvecklingskonsult tar emot nyanlända barn och unga i Helsingborg för att kartlägga deras kunskaper och hjälpa dem ut i skola och undervisning. En viktig resa som börjar med ett första kartläggningssamtal för att identifiera elevens styrkor och utvecklingsområden. Efter placeringen handleder jag och min kollega som arbetar på Välkomsten, en mottagningsenhet för nyanlända elever i Helsingborg stad, skolor med vidare kartläggning i litteracitet och numeracitet, följer upp mottagandet av nyanlända elever i skolor och svarar på frågor som rör den nyanlända eleven. Målet att nyanlända elever ska få ett likvärdigt mottagande i staden.

I min roll har jag också ett uppdrag utbilda våra nya modersmålslärare i det svenska skolsystemet tillsammans med en kollega på vår avdelning. Detta år har jag fått i uppdrag att leda projektet ”fler barn i förskola” som syftar till att uppmuntra föräldrar att anmäla sina barn som är mellan 3-5 år att gå i förskola.

Varför valde du det här yrket?

– Jag ser att mitt yrke är meningsfullt, jag får kontakt med folk som är nya i Sverige och kan hjälpa dem, svara på deras frågor och vara en bro mellan dem och det svenska samhället. Jag var själv en gång nyanländ och förstår vad de känner. I mitt yrke kan jag använda mina utbildningar och erfarenheter som pedagog och administratör.

Hur har din yrkesresa sett ut?

– Jag har läst in en magisterexamen i Business Administration, som jag hade med mig vid ankomsten till Sverige. Idag är jag också behörig lärare i både arabiska modersmålet, matematik och företagsekonomi efter studier på Malmö universitet. I februari 2015 började jag mitt första jobb på Välkomsten som resursperson, då fick jag stötta nyanlända elever som hade kommit till Välkomsten. I augusti 2015 fick jag en tjänst som modersmålslärare och studiehandledare i arabiska på avdelningen för flerspråkighet och i augusti 2019 fick jag tjänsten som pedagogisk utvecklingskonsult, samma tjänst som jag har idag.

Vilken utbildning kan man gå för att jobba med det du gör?

– För att jobba som pedagogisk utvecklingskonsult måste man vara pedagog eller lärare, utbildningen som behövs är lärarutbildning.

Kan du berätta om något kul/utmanande/intressant som är på gång hos er just nu?

– När vi började projektet ”Fler barn i förskola” testade vi i teamet flera olika kanaler för att nå föräldrar och uppmuntra dem att anmäla sina barn till förskolan. Vi skickade brev hem för att berätta hur bra förskolan är för deras barn och för att hjälpa vårdnadshavaren att anmäla sina barn. Senare har det kommit förslag från regeringen att varje hemkommun ska vara skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Lagändringarna föreslås att tillämpas den 1 juli 2023. Vi är glada att vi redan har genomfört detta och över att ha byggt en erfarenhet.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag har varierande arbetsuppgifter, jag får träffa nya vuxna och barn med olika språk, bakgrund och erfarenheter, så jag lär mig nya saker varje dag. Jag uppskattar att jag får samarbeta med flera olika kollegor i olika sammanhang och får byta erfarenheter med dem. Jag utvecklas hela tiden när jag ser hur andra tänker och genomför ett arbete.

Vad har du för utmaningar?

– Att använda olika sätt för att fånga och samla information från nyanlända elever med olika skolbakgrund, ålder, språk samt lyfta upp elevens styrkor och erfarenheter.
En annan utmaning som jag har i projektet ”Fler barn i förskola” är att identifiera varför vissa föräldrar inte skickar sina barn till förskola och hur jag och mitt team ska övertyga dem att anmäla sina barn.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

– Varje dag är väldigt varierande så det kan handla om att jag tillsammans med min kollega på Välkomsten bokar kartläggningssamtal med en nyanländelev, beställer tolk på elevens skolspråk. Efter samtalet skriver vi kartläggningsprofil samt kontaktar rektorer för att ordna plats för eleven. Jag brukar delta i olika möte för att planera och stämma av med andra. Jag träffar regelbundet min kollega på Välkomsten för att ha koll på våra nyanlända elever och se hur vi ska gå vidare och planera för deras mottagande på sin skola. Jag träffar teamet ”Fler barn i förskola” för att planera för projektet. Jag träffar mina kollegor på avdelningen för flerspråkighet för att planera utbildningen för vår nya modersmålslärare som vi genomför en gång per månad under ett helt läsår.

Jag använder en del av min tid för att registrera nyanlända elever i systemet, planera och dokumentera mitt arbete, analysera statiska data, kontakta vårdnadshavare, deltar i olika föreläsningar och läser litteratur och artiklar för att hålla mig uppdaterat och utvecklas.

Vad ser du för möjligheter att utvecklas i Helsingborgs stad?

– För mig är Helsingborgs stad en självklar stad att utvecklas i, jag själv fick studera och utveckla mig under min arbetstid och jag fick hjälp och stöd för att klara min utbildning. På jobbet fick jag också delta i olika kurser för att utveckla mina förmågor, min kunskap och mitt arbetssätt.

Finns det något mer du vill berätta?

– Jag gillar att arbeta på avdelningen för flerspråkighet, vi har en mångkulturellmiljö, vi använder varandras erfarenheter för att bidra till elevernas lärande. Vi vet att flerspråkighet är en resurs.