Åtgärder för bättre vattenkvalitet i Råån
Vid flera tillfällen de senaste somrarna har fiskar dött på grund av syrebrist i Råån. Staden har tillsammans med NSVA arbetat för att ta reda på orsaken. Flera åtgärder har också gjorts för att förbättra vattnets status och förhindra att fler fiskar dör.
Varför har fiskar dött i Råån?
Fiskar har dött av syrebrist. Syrebristen uppstår när det kommer mycket organiskt material (exempelvis löv, gräs, gödsel och rester från livsmedel) ut i Råån exempelvis vid kraftiga regn. När det organiska materialet ska brytas ner minskar syrenivån i vattnet till en grad så att det blir syrebrist och fiskarna dör.
Var kommer det organiska materialet ifrån?
Runt en å så finns ett avrinningsområde, det är den yta där allt regn- eller smältvatten samlas och rinner av till ett gemensamt vattendrag. I nedre delen av Rååns avrinningsområdefinns även dagvattendammar och ledningsnät från bland annat Ättekulla industriområde. När det regnar spolas organiskt material från gator och tak tillsammans med vattnet via dammar och ledningsnät ut i Råån.
Varför sker det just i Råån?
Rååns nedre delar är natura 2000 område med mycket artrik och vacker natur. Laxfiskar som öring som behöver mycket syre och hög vattenkvalitet trivs vanligtvis i ån, vilket gör Råån till ett populärt fiskeområde. Mellan 2019 och 2022 uppstod dock ovanliga förhållanden då det efter längre varma och torra perioder kom kraftiga regn. Efter en torrperiod är vattennivån låg och vattnet varmt. Samtidigt kan Öresund trycka på så att vattnet i ån står stilla i de nedre delarna nära åns mynning. Detta bidrar till låga syrehalter.
Hur kontrollerar vi syrehalten?
NSVA tar regelbundet prover på vattnet i dammarna och i Råån. Staden har också en sond som mäter syrehalten en gång i timmen och larmar vid låga nivåer. Från och med sommaren 2024 testar staden att installera syrepumpar som automatiskt aktiveras när syrehalten sjunker till kritiska nivåer.
Hur fungerar systemet med syrepumpar?
Systemet består av tre pumpar på Rååns botten, kopplade till en mätsond som övervakar syrenivåerna i realtid. När syrehalten blir för låg, startar pumparna automatiskt och pumpar in luft i vattnet tills syrenivåerna är tillräckliga.
Vad gör vi om vi misstänker att syrenivåerna kommer att minska?
När syrehalten och flödet förändras i ån och det kommer prognoser om regn kan NSVA öppna eller strypa inloppet från dammarna vid Stenbrogården och Råån. Vi kontrollerar även statusen i ån regelbundet och vid misstankar om låga syrenivåer. Från och med sommaren 2024 testar staden att installera syrepumpar som automatiskt aktiveras när syrehalten sjunker till kritiska nivåer.
Vad gör staden och NSVA för att minska risken att fler fiskar kommer att dö?
Sedan den första fiskdöden har staden tillsammans med NSVA arbetat med åtgärder för att förbättra vattenstatusen i Råån. Här är några exempel på vad som gjorts och som är planerat framåt.
- NSVA tar under sommaren regelbundet prover på vattnet i dagvattendammarna och i Råån. Miljöförvaltningens mätsond följer syrehalten och andra viktiga värden såsom halten av organiskt material och temperatur i Råån och larmar vid kritiska nivåer.
- Från och med sommaren 2024 testar staden att installera syrepumpar som automatiskt aktiveras när syrehalten sjunker till kritiska nivåer.
- Vi har tagit prover för att försöka hitta källan till de organiska ämnena. NSVA har undersökt dagvattendammarna, ledningsnät, brunnar och kamrar samt letat efter läckage i ledningarna. Inget läckage eller avvikande i ledningarna hittades.
- Vi har haft tillsyn på verksamheter på Ättekulla industriområde. Vi har informerat företag och fastighetsägare på Ättekulla om hur dagvattensystem fungerar och vad de inte ska släppa ut i dagvattenbrunnar.
- Vi har följt upp misstänkta utsläpp. Exempelvis under sommaren 2022 hittade miljöförvaltningen vid tre tillfällen utsläpp via lukt och synintryck från NSVAs provtagning. Vid tillsynen konstaterade vi brister i avfallshanteringen hos verksamheter. Vi har även sett att man tvättat förvaringskärl och vattnet har gått i dagvattnet samt att man kopplat avloppsvatten fel till dagvattennätet.
- Under 2023 har NSVA tömt en damm (oljefälla) på sediment och renoverat oljeavskiljaren som hindrar petroleumprodukter som diesel, bensin och oljor från närliggande Ättekulla industriområde att nå Råån.
- En ny avloppsledning ska ersätta den tillfälliga ledningen över Råån som anlades för att ledningen under Råån var i dåligt skick. Den nya avloppsledningen planeras att vara klar 2023.
- En ny oljeavskiljardamm och dagvattendamm är planerade och ska vara klara 2027. Fyra år kan tyckas vara en lång tid men det är den tid det tar med planering och tillstånd.
- Stadsbyggnadsförvaltningen undersöker möjligheten att låta dagvatten (regn- och smältvatten) i större grad tränga ner i marken istället för att rinna längs med hårdytor ner i vattendrag. Hinner det tränga ner i marken först renas vattnet naturligt och risken för föroreningar eller syrebrist i minskar.
- Stadsbyggnadsförvaltningen har beviljats medel i ett EU-projekt för att genomföra vattenvårdsåtgärder som kommer att bidra till att minska påverkan på Råån.
- Miljöförvaltningen fortsätter med tillsyn, tar emot tips och följer upp dessa.
- Miljöförvaltningen utvärderar sonddata för att se under vilka förhållanden syrehalterna sjunker.
Hos NSVA finns mer information om fiskdöden i Råån.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig för att [det formuläret ska användas till]. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte, och kommer att raderas när [ärendet är avslutat]. Läs om hur Helsingborgs stad hanterar personuppgifter.
Ange din e-postadress för att få återkoppling på din feedback.