Måltidspolicy

Vi serverar ungefär 20 000 portioner luncher om dagen till barn och elever i våra förskolor och skolor. Vår ambition är att alla barn, elever och vuxna ska tycka att maten vi serverar håller mycket hög kvalitet och smakar gott.

Måltiden ska utöver detta vara trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Samtliga rektorer ansvarar för att dessa intentioner förverkligas.

Skolmåltiden i grundskolan är en del av utbildningen och omfattas därför av skollagens krav på att varje huvudman ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektor ansvarar för att ge eleverna goda förutsättningar att vilja äta lunchen i skolan, det handlar till exempel om måltidsmiljö och trivsel.

Våra skolledare kan använda SkolmatSveriges webbaserade verktyg för utveckling och uppföljning av skolmåltiden. Varje skola skapar ett eget konto på www.skolmatsverige.se.

I visionen om den balanserade staden ingår att vi som arbetar i Helsingborgs stad ska arbeta med social, miljömässig och ekonomisk balans i åtanke. Samtliga inköp gör vi genom upphandlade avtal och vi ska göra kloka val med tanke på de livsmedel vi köper in, tillagar och serverar.

Vi vill erbjuda alla barn och elever god, säker och näringsriktig mat

• Varje dag serverar vi olika alternativ från hela matcirkeln och vi håller oss uppdaterade kring näringslära.
• Vi arbetar aktivt med att motivera eleverna till att äta från alla delarna i matcirkeln och på så vis få i sig rätt näringsämnen.
• Vi utbildar oss kontinuerligt i säker livsmedelshantering, matlagning, specialkost och födoämnesallergier.
• Vi är nyfikna och vågar utmana oss själva och våra matgäster med nya recept.
• Vi presenterar maten på ett aptitligt och intresseväckande sätt.
• Vi låter våra matgäster vara delaktiga genom aktivt arbeta med matråd eller motsvarande forum.

Vi vill att skolmaten är hållbart inköpt, tillagad och serverad

• Vi utbildar oss kontinuerligt i växtbaserad matlagning och näringslära.
• Vi vågar testa nya växtbaserade recept.
• Vi planerar för minimalt matsvinn och använder så mycket vi kan av våra råvaror.
• Vi väger vårt matsvinn dagligen och involverar våra elever i arbetet för en hållbar skolmat.
• Vi vet skillnaden mellan märkningarna ”Bäst före” samt ”Sista förbrukningsdag” och slänger inte mat som är god att äta.

Vi vill att eleverna upplever måltidsmiljön som trivsam och att den främjar aptiten

Måltiden är en viktig mötesplats och en stund för samtal. Vi använder maten för att lära om den egna och andra kulturers mattraditioner. Skolpersonalen äter skolmaten tillsammans med skoleleverna och tillsammans passar vi på att prata om bland annat olika smaker, om vad som är nyttigt och om vad som är hållbart. Vi skapar en inbjudande och trevlig måltidsmiljö i skolrestaurangen genom närvarande vuxna och en klok schemaläggning som ger eleverna gott om tid att äta i lugn och ro.

När personalen äter tillsammans med barnen/eleverna äter vi den mat som serveras i skolrestaurangen. Personalen visar uppskattning och ser ett stort värde i både skolmaten och kockarnas arbete.

Vi vill att maten har en naturlig plats även i det pedagogiska arbetet

Skolledningen möjliggör ett samarbete mellan pedagoger och måltidspersonal och arbetar för att maten används som pedagogiskt verktyg i undervisningen där det är möjligt. Vi använder skolmåltiden som ett sätt att nå ökad måluppfyllelse i klassrummen.

Specialkost till elever och lärare

Specialkost är sådan kost vi serverar för att tillgodose medicinska behov och kostval som har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion eller etiska skäl. Vi använder läkarintyg för att säkerställa att vi serverar rätt kost utifrån respektive matgästs medicinska behov och vi uppmuntrar att utredningar görs vid misstanke om allergi. Vi arbetar förebyggande mot diskriminering och säkerställer fullgoda alternativ till de elever som önskar anpassningar som har samband med diskrimineringsgrund. All menyplanering görs utifrån Tallriksmodellen och i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer kring näringsbehov.

Utöver specialkost gör vi det alltid möjligt för våra matgäster att äta lakto-ovo-vegetariskt på ett näringsriktigt sätt och utan att behöva meddela om det.

Vid pedagogiska luncher serveras våra pedagoger samma mat som våra elever och har möjlighet till samma anpassningar som våra elever.

Vi använder Måltidsmodellens olika delar och mäter vår utveckling genom att följa relevanta nyckeltal kopplade till respektive del. Vi följer dem via bland annat inköpsstatistik och enkätundersökningar. Nyckeltalen kan sedan användas i kvalitetsrapporteringen. Några exempel på nyckeltal är klimatpåverkan per kilo livsmedel och andel elever som upplever måltiden som trivsam.

livsmedelsverket.se

Skollag SFS 2010:800

Grundskolan 10 kap. 10 §, Grundsärskolan 11 kap. 13 § och Specialskolan 12 kap. 10 §. Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Läroplanen (Lgr 22)

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: ”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.”

Skolmåltiderna kan utgöra ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa.

EG-förordningen 178/2002 – Säkerhet, redlighet och spårbarhet

Varje anläggning ska ha ett system för egenkontroll baserat på faror och risker i verksamheten. Det ska vara anpassat till verksamhetens art och omfattning och beskriva vad som görs för att uppfylla lagstiftningens krav. I ansvaret ingår också att sörja för att personalen har de kunskaper och den kompetens som krävs för att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Systematiskt kvalitetsarbete enligt Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan

”I skollagen finns krav på att varje huvudman och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Eftersom skolmåltiderna är en del av utbildningen omfattas även de av kravet. Kvalitetsarbetet ska genomföras i dialog med personal, elever och vårdnadshavare. Rektorn ansvarar för arbetet. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete kräver att verksamheten enas om mål och ambitioner, regelbundet mäter kvalitet och diskuterar utveckling och förbättring.

• Sätt upp egna mål för skolmåltiderna och mät kvalitet regelbundet, gärna varje termin.
• Skapa till exempel en grupp som diskuterar nuläget och tar fram förslag för utveckling och förbättring.
• Involvera eleverna i kvalitetsarbetet.

Mer stöd kring hur skolan kan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.”