Stadens beredskap

Nödtelefoner är telefoner som du kan ringa med även vid strömavbrott. Från dem kan du ringa 112, så att du kan larma polis, ambulans och räddningstjänst.

De är utplacerade på brandstationer och andra strategiska platser. Du känner igen nödtelefonerna på det röda skåpet, märkt ”112”.

Det är lätt att använda nödtelefonerna.

1. Öppna luckan på det röda skåpet.
2. Lyft luren och tryck in anropningsknappen.
3. Vänta på att SOS Alarm svarar.

Det finns tydliga instruktioner för hur nödtelefonerna fungerar i de röda skåpen.

Nödtelefonerna finns till för att du ska kunna ringa 112 vid en nödsituation, även när mobiltelefoner eller det fasta telefonnätet inte fungerar.

Ett beredskapslager innehåller förnödenheter som kan behövas vid en kris. Lagret innehåller förnödenheter som staden behöver i sin dagliga verksamhet, till exempel diesel, livsmedel och vårdmateriel.

Vid en kris kan det bli svårt för staden att få tag på förnödenheter.

Stadens beredskapslager innehåller:

• Diesel för att driva reservkraftverk vid trygghetspunkter och vårdboenden, samt till samhällsviktiga fordon som brandbilar.
• Livsmedel till stadens måltidsservice, som serverar mat i förskolor, skolor och på vårdboenden.
• Vårdmateriel till personer som är beroende av stadens vård- och omsorgstjänster.

Av säkerhetsskäl delar Helsingborgs stad inga detaljer om hur stort lagret är, var förnödenheterna finns eller exakt vad det innehåller.

Förnödenheterna kommer användas i stadens verksamheter vid en kris. De är inte till för allmänheten.

Som invånare har du ansvar för din egen hemberedskap. Du behöver själv ha mat, vatten och medicin hemma så att du klarar dig minst en vecka.

Nödvatten är benämningen på en plan för att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. När nödvatten aktiveras kan du hämta dricksvatten från tillfälliga tankar eller vattenposter. Nödvatten ska finnas på plats inom 72 timmar.

Nödvatten används vid  störningar i den vanliga dricksvattenförsörjningen. Nödvatten ska finnas på plats inom 72 timmar.

Om vattnet i kranen blir drickbart genom att koka det aktiveras inte nödvatten.

Nödvattnet är till för privatpersoner och är avsett för matlagning och dryck.

För att tvätta dig, spola i toaletten och diska kan du istället använda vatten från till exempel havet, en sjö, en bäck, en trädgårdstunna eller en pool.

Vid en kris kan du hämta en begränsad mängd vatten från vattentankar eller vattenposter. Du kan förvänta dig fyra liter per person och dygn.

Du får hämta till anhöriga, men inte mer än att du kan bära vattnet från nödvattenplatsen.

Du måste ha egen dunk, hink eller flaska med dig för att tappa vattnet i.

Skyddsrum är utrymmen som ska ge skydd åt människor vid krig. De är byggda för att stå emot en rad faror, till exempel explosioner, granatsplitter, bränder, strålning, kemiska stridsmedel och bråte.

Skyddsrummen finns inrymda i helt vanliga byggnader, som skolor, hyreshus och industribyggnader. De finns i både offentliga och privata byggnader.

De är vanliga i hus som byggdes på 1950-, 1960- och 1970-talen, då hotet om krig uppfattades som stort.

Det finns sammanlagt 64 000 skyddsrum i Sverige, varav knappt 1 000 i Helsingborg.

Hitta närmaste skyddsrum hos MSB

Det är respektive fastighetsägare som ansvarar för att skyddsrummen fungerar.

Av de knappt tusen skyddsrummen i Helsingborg ansvarar Helsingborgs stad för under 100. Helsingborgshem ansvarar för ett stort antal. De flesta skyddsrum finns i privata byggnader.

Det har inte byggts några nya skyddsrum i Sverige sedan 2002. Det är riksdagen och regeringen som beslutar om skyddsrummens framtid.

Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan använder det som finns närmast. Den som äger fastigheten ska se till att alla som vill kan komma in i skyddsrummet. Skyddsrummet ska vara tillgängligt för allmänheten inom 48 timmar från det att regeringen meddelar höjd beredskap.

Vid höjd beredskap har alla lika stor rätt att använda skyddsrummen. Den som bor i samma byggnad som ett skyddsrum har inte förtur att använda det. En villaägare har till exempel lika stor rätt att använda skyddsrummet i ett hyreshus som hyresgästerna har.

Vid höjd beredskap betraktas skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.

Tanken är inte att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen finns framför allt i områden som är svåra att utrymma, till exempel där många människor bor tätt på liten yta.

Om det inte finns något skyddsrum i närheten kan du bege dig till andra skyddande utrymmen, till exempel en källare eller tunnel.

I fredstid kan skyddsrum användas till andra saker, som förråd eller cykelgarage. Fastighetsägaren ansvarar för att skyddsrummet töms och ställs i ordning om regeringen meddelar höjd beredskap. Skyddsrummet ska vara tillgängligt för allmänheten inom 48 timmar.

Det här ska finnas i ett skyddsrum som ställts i ordning:

• vatten i kärl
• värme
• ventilation
• toalettmöjligheter

Det här bör du själv ta med:

• mat som inte kräver tillagning
• vatten i flaska
• ficklampa
• hygienartiklar
• toalettpapper
• mediciner
• första hjälpen-väska
• varma kläder
• sittunderlag
• värdehandlingar (id-kort, körkort, kontanter, kontokort)
• nycklar
• mobiltelefon med laddare eller powerbank

Du får inte ta med spritkök eller brännbara vätskor.