Elin, logoped






Elin Weitoft jobbar som logoped på Centrala elevhälsans verksamhetsstöd på skol- och fritidsförvaltningen.
Vad gör en logoped?
– Logopeder arbetar med kommunikation, språk, tal, röst och sväljning, men alla logopeder arbetar inte inom alla områden. Som logoped kan man jobba på sjukhus, logopedmottagningar, inom habiliteringen, inom rehabiliteringen, äldreomsorgen och inom förskola och skola. Uppdraget som logoped ser därmed olika ut.
Jag arbetar som skollogoped på Centrala elevhälsans verksamhetsstöd i Helsingborg. Det är väldigt vanligt med språk-, läs- och skrivsvårigheter hos dagens barn och elever. Många har ett väldigt begränsat ordförråd, vilket gör det svårt för dem att förstå såväl vad läraren säger som vad som står i läroböckerna. Därmed får allt fler barn svårt att nå kunskapsmålen och godkända betyg. Ofta blir det även svårt i sociala sammanhang som exempelvis på raster. Som skollogoped arbetar jag med att hjälpa skolan att kartlägga elevernas och klassens språkliga behov och hur man kan göra undervisningen och skoldagen mer språktillgänglig och språkutvecklande. Konsultation, handledning och fortbildning till pedagoger är därför en stor del av mitt uppdrag som skollogoped.
Varför valde du det här yrket?
– Jag har sedan jag var liten vetat att jag vill arbeta med att göra skillnad för barn med särskilda behov och funderat på yrken som specialpedagog eller barnläkare. Logopedyrket var länge okänt för mig, men när jag blev medveten om att det fanns kändes det som det perfekta valet för mig.
Hur har din yrkesresa sett ut?
– Efter gymnasiet vikarierade jag i förskola och på Sfi (Svenska för invandrare) parallellt med mina studier. Under det sista året på logopedutbildningen började jag arbeta deltid som allmänlogoped på en logopedmottagning. När jag fick min examen 2011 lämnade jag logopedmottagningen och sökte mig till skolans värld. Jag arbetade först flera år som skollogoped på den centrala elevhälsan i Hässleholm och därefter var jag flera år på en skola i Kävlinge där jag också arbetade som speciallärare i svenska. Sedan två år tillbaka arbetar jag på Centrala elevhälsans verksamhetsstöd här i Helsingborg. Ända sedan jag började logopedutbildningen har det varit en självklarhet för mig att det är inom skola jag vill vara. Jag känner att det är där jag kan göra mest nytta som logoped.
Vilken utbildning kan man gå för att jobba med det du gör?
– För att bli logoped går man logopedprogrammet som är en fyraårig universitetsutbildning med magisterexamen. Logopedprogrammet är en tvärvetenskaplig utbildning som kombinerar logopedi med medicin, psykologi och lingvistik. Efter erhållen examen ansöker man om logopedlegitimation hos Socialstyrelsen.
Kan du berätta om något kul/utmanande/intressant som är på gång hos er just nu?
– Det är mycket som händer hos oss nu! Eftersom antalet elever med språksvårigheter ökat mycket de senaste åren har skollogopederna i Helsingborg fått ett förändrat uppdrag. Insatserna riktas oftare än tidigare inte bara mot en elev utan i stället mot en hel grupp eller klass. En annan förändring är att skollogopedernas insatser numer riktas mot grundskolans alla år, från förskoleklass till årskurs nio, i stället för mot de tre första skolåren som det var tidigare. Dessutom har en av oss precis påbörjat ett projekt mot förskolan och arbetar heltid med det.
Vi har även en del projekt i gång tillsammans med Pedagogiskt Center, till exempel projektet ”Hitta språket och hitta varandra” där pedagoger från förskola och skola får mötas för att samtala och lära av varandra med utgångspunkt i kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”. Vi är dessutom involverade i Helsingborgsmodellen 2.0, en fortbildning om den tidiga läsinlärningen som erbjuds samtliga pedagoger i staden som undervisar i de lägre årskurserna. Därutöver har vi fortbildningar om språklig sårbarhet och språktillgänglig undervisning igång på flera håll.
Vad har du för utmaningar?
– Det finns många utmaningar när man jobbar i skolan. Det är många elever i behov av stöd som vi måste förhålla oss till, men vi måste också ta hänsyn till faktorer som lokaler, pedagoger och läroplan. Elevernas språkförmåga har generellt försämrats, vilket går ut över alla ämnen. Därför är språkutveckling en viktig fråga på många skolor och mitt uppdrag som skollogoped känns därför viktigare än någonsin. Det bästa är när pedagog och logoped får tänka och göra tillsammans, då brukar det hända bra saker!
Hur ser en typisk arbetsdag ut?
– Mina arbetsdagar skiljer sig väldigt mycket åt. Jag kan till exempel vara på en skola på förmiddagen och ha observation av språktillgängligheten på SO-lektionen i årskurs fem. Sedan är jag på en annan skola efter lunch för handledning till pedagogerna utifrån att det finns många med språkstörning i årskurs sju. Därefter avslutar jag dagen på en tredje skola med att hjälpa pedagogerna i analysarbetet av resultatet på läs-och skrivtesterna som eleverna i årskurs två har gjort. En annan dag har jag fortbildning för fritidspersonal på förmiddagen på temat ”Ett språkutvecklande fritidshem” följt av konsultation till en specialpedagog kring en elev i åk tre som inte knäckt läskoden, för att sedan avsluta dagen med interna möten, planering och administration.
Vad ser du för möjligheter att utvecklas i Helsingborgs stad?
– När man har ett så varierat arbete som jag har, där jag jobbar på individ-, grupp- och organisationsnivå och har förmånen att träffa så många fantastiska lärare på så många olika skolenheter, kommer jag alltid till nya insikter och utvecklas i min roll som skollogoped. I min tjänst har jag även möjlighet att hålla mig uppdaterad inom forskning, vilket är spännande och dessutom viktigt för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna.
Finns det något mer du vill berätta?
– Antalet barn och elever med språkliga svårigheter har av olika anledningar ökat kraftigt de senaste åren, vilket återspeglas i försämrade skolresultat. Det finns därmed ett stort behov av logopedisk kompetens på förskolor och skolor, men tyvärr är skollogopeden inte en lagstadgad yrkesgrupp i skolan. Därför ser tillgången på skollogoped olika ut i olika kommuner. Det finns skolor som har en egen logoped anställd på skolan, men det finns också kommuner där skolorna inte har tillgång till någon skollogoped alls. I Helsingborg har vi för närvarande sex logopeder som arbetar mot stadens alla skolor och en logoped som är riktad mot förskolan.