Therese

Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä Bild på en kvinna i jeansskjorta mot en vägg av trä

Therese jobbar som projektledare på socialförvaltningen.

Vad gör en projektledare på socialförvaltningen?

Jag har min grundtjänst på socialförvaltningen. Projektet jag leder utgår dock från samarbetsplattformen PART – Preventivt arbete tillsammans och är ett gemensamt uppdrag från barn & utbildningsnämnden och socialnämnden. Mitt uppdrag är att utveckla och systematisera arbetet med tidiga och samordnade insatser för barn och unga i Helsingborgs stad.

I praktiken innebär det att samla olika verksamheter kring en gemensam riktning, skapa strukturer för samverkan och bidra till att barn och familjer kan få stöd tidigt innan barn- och unga riskerar att hamna i en negativ utveckling. En viktig del av arbetet är också att skapa förutsägbarhet och tydlighet för de medarbetare som arbetar närmast barnen och familjerna.

Varför valde du det här yrket?

Redan i tidig ålder hade jag intresse för att vilja göra det bättre för barn och unga. När jag sedan ville arbeta mer professionellt med de här frågorna sökte jag mig till socionomprogrammet.

Det som motiverar mig mest i mitt arbete är att barns rättigheter tillgodoses och att familjer får tillgång till rätt stöd i rätt tid. Jag tycker också att det är viktigt att barn och föräldrar ska bli bemötta med respekt, känna delaktighet och uppleva att samhället finns där när det behövs.

Hur har din yrkesresa sett ut?

Min yrkesresa började i servicebranschen, vilket har gett mig ett starkt fokus på bemötande och att hjälpa människor att hitta rätt.

Jag tog min socionomexamen 2013. Under utbildningen gjorde jag praktik i Mumbai i Indien på en organisation som arbetade med familjer i slumområden. Tiden i Indien gav mig värdefulla perspektiv på kultur, livsvillkor och barns rättigheter – och hur det kan vara att själv vara i minoritet.

Under- och efter min utbildning har jag arbetat med barn, unga och deras familjer i olika roller inom socialt arbete, bland annat inom barnutredning, familjerätt samt på ungdomsboende och behandlingsanstalt.

År 2022 deltog jag i projekt med uppdraget att starta upp verksamheten Råd- och stödkoordinatorerna, vilken därefter implementerades som en permanent verksamhet inom Socialförvaltningen. Med den erfarenheten fick jag möjlighet att projektleda uppstartsarbetet med Tidiga och samordnade insatser (TSI) i Helsingborgs stad.

Vilken utbildning kan man gå för att jobba med det du gör?

Jag är utbildad socionom, men det finns flera vägar in i den här typen av arbete. Samhällsinriktade utbildningar inom exempelvis socialt arbete, beteendevetenskap eller samhällsvetenskap kan också vara en bra grund.

Kan du berätta om något kul eller intressant som är på gång hos er just nu?

Den 24 mars 2026 arrangerar vi en konferens där vi samlar lärdomar från det tvååriga uppstartsarbetet med Tidiga och samordnade insatser. Nästa steg är att systematiskt skala upp arbetet och ta fram ett ramverk för hur arbetssättet kan etableras och spridas i hela staden.

En annan glädjande nyhet är att arbetet med TSI-arbetet har inlett ett samarbete med forskare från Lunds universitet under ett år. Syftet är att utveckla kunskap om hur yrkesverksamma kan samarbeta kring barn och familjer på ett mer hållbart sätt.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det bästa med mitt jobb är att få möta det stora engagemanget som finns hos medarbetare i staden. Det finns en stark vilja att göra skillnad för barn och unga, och jag tycker om att få vara en del i att ta vara på den kraften.

Genom arbetet har jag också fått många nya kollegor. Tillsammans arbetar vi mot samma mål – att skapa bättre och mer jämlika arbetssätt som gör skillnad för barn och unga.

Vad har du för utmaningar?

En stor utmaning i arbetet är att gå från idé till handling och att tillsammans förändra hur och när vi agerar kring barn och familjer.

Vi har också lärt oss att begreppet ”tidigt” inte betyder samma sak för alla. Att förflytta arbetet mot att upptäcka behov tidigare och samordna stöd i ett tidigt skede är en förändringsresa som kräver både tid, dialog och gemensamt lärande.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Mina arbetsdagar varierar mycket. Det kan handla om att leda processer i arbetsgrupper, planera utvecklingsarbete, följa upp insatser eller mobilisera olika verksamheter kring gemensamma frågor.

Jag arrangerar också workshops, ger stöd till medarbetare som arbetar nära barn och unga och ibland deltar jag i möten tillsammans med vårdnadshavare.

Vad ser du för möjligheter att utvecklas i Helsingborgs stad?

Jag upplever att det finns stora möjligheter att utvecklas i Helsingborgs stad. Samtidigt kräver det ett eget ansvar att aktivt arbeta med sin utveckling, till exempel genom sin medarbetarplan och dialogen med sin chef.