Frågor och svar om dödsbo och ekonomiskt bistånd till begravningskostnad

Samma dag som en person dör övergår det som personen ägde, avtal och skulder till ett dödsbo.

En dödsbodelägare kallas den person som har arvsrätt i dödsboet. Arvsrätt kan man ha genom exempelvis ett testamente eller den legala arvsordningen.

Bouppteckning är en handling som sammanfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare och arvingar. Den ska göras inom tre månader efter dödsfallet och skickas till skatteverket. Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att bouppteckningen görs. I en bouppteckning ska alla berörda få möjlighet att närvara vid ett möte.

Den som har kännedom om boet kan själv göra en bouppteckning på skatteverkets underlag. Tjänsten kan köpas av en begravningsbyrå, advokat eller jurist. För mer information läs på skatteverkets webbsida kring bouppteckning.

Dödsboanmälan är en förenklad form av bouppteckning som kommunen kan göra om den avlidnes tillgångar endast täcker begravningskostnader och vissa andra utgifter i samband med dödsfallet. Dödsboets ekonomi ska gås igenom i sin helhet med undantag av skulder och dödsbodelägarna kallas inte till ett möte. Om kommunen bedömer att det finns förutsättningar att göra en dödsboanmälan, intygar kommunen denna till skatteverket.

Den som företräder dödsboet och har god kännedom om dödsboet kan göra en ansökan om dödsboanmälan. Kommunens dödsbohandläggare undersöker om förutsättningar finns för att göra en dödsboanmälan.

Nej, men den som företräder dödsbodelägarna måste kunna visa en fullmakt från de andra dödsbodelägarna.

Finns inga dödsbodelägare ska du kontakta den kommun som den avlidne bodde i.

Tillsammans med en ansökan om dödsboanmälan ska vanligtvis följande handlingar lämnas in:

• Kapital- och räntebesked (En handling som visar den avlidnes engagemang hos banken, exempelvis ett sparkonto, e-sparkonto, fonder eller bankfack)
• Kontoutdrag med transaktioner från alla konton den avlidne haft, från dödsdagen och några veckor framåt i tiden. Detta gäller även konton hos exempelvis ICA, Forex eller konton i utlandet.
• Lön, pension eller annan ersättning som utbetalats efter dödsdagen och som inte framkommer via kontoutdragen.
• Underlag på alla eventuella tillgångar, exempelvis fordon, kolonistuga och konst.
• Om den avlidne var gift ska maka/makes eller registrerad partners konton och tillgångar redovisas på samma sätt.
• Eventuell försäkringshandling eller bouppteckningsintyg för försäkring eller begravningshjälp.
• Slutfaktura för begravningskostnad.
• Underlag på kostnad för eventuellt sten/inskription.
• Underlag på kostnad för uppsägningshyra vid ensamhushåll.
• Testamente och/eller äktenskapsförord.
• Eventuell bouppteckning för avliden make/maka eller registrerad partner.
• Eventuell bouppteckning som visar andel i oskiftat dödsbo.
• Eventuell fullmakt som visar att dödsbodelägarna utsett en person som företräder dödsboet.

Nej. I dödsboanmälan redovisas inte skulder på samma vis som i en bouppteckning. Det är endast utgifter som exempelvis begravning- och gravstenskostnad som räknas med.

Alla tillgångar ska i första hand gå till att betala begravningen. Det är viktigt att man inte betalar några andra räkningar innan dödsboets ekonomi är utredd (via bouppteckning/dödsboanmälan) och begravningen är betald.

Finns det pengar kvar sen begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet är betalda, ska de pengarna fördelas till dem som har en fordran på dödsboet. Det är dödsbodelägarna som måste ordna med detta.

Dödsboets egna tillgångar ska betala begravningen. Att betala begravningen går före andra räkningar, till exempel hyra, el och vård. Om den avlidne var gift eller sambo ska den personen hjälpa till att betala om dödsboets tillgångar inte räcker. Om pengarna ändå inte räcker kan du ansöka om ekonomiskt bistånd till mellanskillnaden för begravningskostnaden hos kommunen.

De kostnader som godkänns utgår från att den avlidne ska få en värdig begravning och är exempelvis enklare kostnader för: kista/urna, kistläggning, förtäring till de närmast anhöriga i samband med ceremonin, transport till bårhus, transport av den avlidne till gravplats inom Sverige, begravningsannons, gravsten, inskription gravsten, borgerlig begravningsförrättare, blomsterdekoration, kostnader som gäller den avlidne och begravningen, till exempel ceremoni, officiant och sång.

Hänsyn tas till allmänt vedertagna begravningssituationer och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning ordnas.