Så får du inte använda kommunal mark

Otillåten användning av mark, eller olovligt nyttjande eller annektering som det juridiskt heter, kan till exempel vara att ställa ut studsmattor, sopkärl eller pallkragar utanför den egna tomtgränsen. Det kan också handla om att mer beständigt använda eller utöka tomtgränsen med till exempel staket, växtlighet eller mindre byggnader.

Det är lätt att få intrycket att ytor där det står privata anläggningar eller ägodelar är enskild mark, särskilt om det rör sig om byggnader eller inhägnader. Även en uppställd husbil, studsmatta eller sandlåda kan förvilla och är inte tillåtet att placera utanför privat tomt. Stadens mark ska vara tillgänglig och kunna användas av alla.

Exempel på olovliga anläggningar

• staket och planteringar
• sopkärl
• vedupplag
• uppställning av båtar, bilar och husvagnar
• privata byggnader och annat som är placerade utanför den egna tomten, till exempel:
  • skjul
  • lekstugor
  • sandlådor
  • gungställningar
  • studsmattor
  • rastgårdar

Otillåten dumpning av trädgårdsavfall

Det är inte tillåtet att köra ut sitt trädgårdsavfall i skogen. Inte heller att sätta upp en kompost utanför din tomtgräns. Men du får ha en kompost i din egen trädgård. Du kan också köra avfallet till återvinningscentralen.

Mer information om varför du inte får slänga trädgårdsavfall i naturen och vad du kan göra istället.

Som fastighetsägare ansvarar du själv för att ta reda på var din tomtgräns går och att du håller dig innanför den. Är du osäker på var din tomtgräns går kan du få information om detta genom att begära en förrättningskarta för fastigheten hos Lantmäteriet.

Nej, en kommun får inte upplåta allmän platsmark med upplåtelseformer enligt jordabalken, till exempel som arrende. Om du har ett gammalt arrende eller nyttjanderättsavtal kommer detta att upphöra när du säljer din fastighet. Något nytt avtal kommer inte att upprättas för den nya ägaren.

Skulle du tillfälligt behöva förvara något utanför din tomtgräns, till exempel i samband med byggnation eller liknande kan du söka tillfälligt tillstånd. Du ansöker om tillstånd för detta hos polisen. Om du får ett tillstånd tar Helsingborgs stad ut en hyra för användning av marken.

I enstaka fall skulle det kunna vara aktuellt att få köpa kommunens mark. Du får dock räkna med att det är en lång och kostsam process. Skulle du vara intresserad av att köpa marken du nyttjar kontaktar du mark- och exploateringsavdelningen: Infomex@helsingborg.se

Helsingborgs stad arbetar inte aktivt med att hitta fastighetsägare som använder stadens mark för privat bruk utan genomför bara tillsyn i ärenden som någon annan anmält.

Vi kan också upptäcka att en fastigsägare använder stadens mark på ett otillåtet sätt i samband med ombyggnadsprojekt och väg- eller ledningsarbeten där vi behöver ha tillgång till ytor och mark som vi tidigare inte använt. Om vi vet att vi planerar att använda marken inom två till tre år och vet att den används försöker vi kontakta berörd fastighetsägare redan nu.

När vi får in ett ärende som gäller otillåten användning av stadens mark inleder vi med ett platsbesök och en bedömning av omfattningen. Sedan har vi en dialog med fastighetsägaren om vilka åtgärder som behövs. I den dialogen tar vi gemensamt fram en tidplan utifrån rimlighet för åtgärderna och omfattning av investering.

Om vi får reda på att mark används utan lov kontaktar vi fastighetsägaren med en uppmaning att ta bort det som ligger utanför den egna tomtgränsen och återställa marken enligt instruktioner från stadsbyggnadsförvaltningen. Om fastighetsägaren motsätter sig detta kan vi behöva vidta rättsliga åtgärder. Enligt våra rutiner ansöker vi då om handräckning hos Kronofogden. Det innebär att fastighetsägaren kan få möjlighet till en rättslig prövning för att avgöra om stadens uppmaning är riktig eller inte.

Eftersom Helsingborgs stad inte arbetar med uppsökande tillsyn när det gäller otillåten användning av stadens mark är det svårt att säga och det finns sannolikt ett stort mörkertal. Vi genomför bara tillsyn i ärenden som någon annan anmält. Ett ärende kan innefatta allt mellan en enskild fastighet, en hel gata och ett helt kvarter.

Det är brottsbalken, 8 kapitlet, som reglerar privatisering av annans mark vilket är att betrakta som egenmäktigt förfarande. Det är alltså förbjudet med olovliga åtgärder som vidtas på annans mark. Förbudet omfattar även offentligt ägd mark.

Det är detaljplanen som styr hur mark ska användas. Detaljplaner regleras i Plan och bygglagen (PBL) och i enlighet med PBL kan allmän platsmark ges skydd i detaljplanen. Allmän platsmark i en detaljplan är gator, vägar, torg parker och andra områden som ska vara tillgängliga för allmänhetens gemensamma behov av grönområden eller som buffert mellan bostäder och annan verksamhet. Allmän platsmark är inte avsedd för bebyggelse och får inte heller stängas av samt får bara tillfälligt upplåtas.