Familjehemsföräldrar berättar

En bullbakande, äldre hemmafru med sjalett som försöker hålla reda på skarorna av barn som klättrar och kryper på väggar och golv. På gårdsplanen sprätter höns och i stallet ska korna mjölkas. Ja, det är vad många ser framför sig. Cajsa skrattar åt bilden av familjehem. Hon är 26 år, yrkesarbetar och har två barn: ett biologiskt och ett familjehemsbarn.

De har varit tillsammans sedan 2008 och gifta sedan 2013. Längtan efter barn fanns hela tiden men som samkönat par är det inte helt självklart och vägen till familj kantades av motgång på motgång innan vändningen kom.

Johans fru Elizabeth hade haft äggstockscancer och parets första barn kom till med hjälp av äggdonation. Efter något år började önskan om fler barn väckas till liv. Familjen gjorde flera försök med ytterligare äggdonationer – som misslyckades. Drömmen om fler barn kändes avlägsen.

När flyktingvågen var som mest intensiv 2015 väcktes gamla känslor till liv. Zainab är själv ensamkommande flykting, hon ville göra något och öppnade sitt hem för familjehemsbarn.