Så blev Mats och Christoffer äntligen familj

De har varit tillsammans sedan 2008 och gifta sedan 2013. Längtan efter barn fanns hela tiden men som samkönat par är det inte helt självklart och vägen till familj kantades av motgång på motgång innan vändningen kom.

– Det första vi försökte var adoption, men eftersom Mats hade hunnit fylla 40 var det försent enligt de åldersregler som finns. Så vi reste utomlands för att komma i kontakt med möjliga surrogatmammor. Det visade sig vara ännu svårare eftersom vi är homosexuella. Efter mycket letande och egna undersökningar fick vi klartecken i Indien, berättar Christoffer.

En utredning inleddes. Efter nära ett års förberedelser ansökte paret om en månads semester och skramlade ihop sina livs besparingar. Vad de inte visste då, och ingen upplyste dem om, var att lagen som tidigare godkänt samkönade adoptioner i Indien ändrats veckan före deras ankomst. De fick helt enkelt åka hem efter några dagar. Utan barn.

– Det går inte att beskriva hur otroligt tufft det är att kastas mellan hopp och förtvivlan under så många år, berätta Christoffer. Till slut blir man uppgiven. Men så kom jag att tänka på familjehem. Jag är själv uppväxt med en familjehemsbror. Vi började fundera på om det skulle finnas en chans för oss att ansöka om det, men jag trodde att man måste vara traditionell kärnfamilj, säger Christoffer.

”Jag trodde man måste vara kärnfamilj”

Paret ringde upp socialförvaltningen och frågade.

– Svaret var att självklart skulle vi kunna bli familjehem – om vi blev godkända i utredningen. Så vi skickade in en intresseanmälan 2014, berättar Mats.

Året därpå startade utredningen av Mats och Christoffers lämplighet att bli familjehemsföräldrar. Den innehåller många steg och i varje steg kan man falla ifrån.

– Det är en ganska lång process – men det är bra. Alla sorters familjer kan ansöka men alla kommer inte att bli godkända. Alla är helt enkelt inte lämpliga att bli familjehem. Men vi klarade det och fick hem vår 9-åring 2016, säger Christoffer.

Två år senare kom en 12-veckors bebis. Båda pojkarna bor fortfarande kvar. Något som inte är självklart. För det är så med familjehem, det som tidigare hette fosterhem, att ibland ska barnen återvända till sina biologiska föräldrar.

Delat föräldraskap

– Man har ju alltid sina barn till låns. Oavsett om barnen återvänder till de biologiska föräldrarna eller inte så ska man vara medveten om att man som familjehem delar föräldraskapet på två parter. Barnen blir inte våra som i en adoption men vi blir en del av föräldraskapet, säger Christoffer.

De biologiska föräldrarna, som av olika anledningar inte kan ta hand om sitt barn, får stöd och hjälp från socialförvaltningen. Alla familjehem får dessutom två kontaktpersoner – en som stöttar föräldrarna och en som håller kontakten med barnet. Det erbjuds regelbundna utbildningar, samtal och stöd.

– Det är en trygghet att ha det stödet i ryggen. Vi har från början haft fokus på ett gott samarbete och tror att det är nyckeln till att dessa relationer ska fungera, säger Christoffer.

Barn som farit illa i sin ursprungliga familj kan ha varit utsatta för misshandel eller övergrepp av föräldrar som är fast i kriminalitet, missbruk eller psykisk ohälsa. En del av barnen har diagnoser eller annan problematik.

– Det kan vara en fälla för familjehemsföräldrar att ge barnen allt de pekar på – man är ju medveten om att de haft det tufft och vill göra allt för dem. Men vi har lärt oss efter hand att det är jätteviktigt att barnen lär sig att fungera i en familj – att ta hänsyn till andra och att alla i en familj måste få sitt. Att uppfostra barn ger en ibland gråa hår – men vilken förälder får inte det?

– Det bästa med att få vara familjehem är den skillnad man får göra i ett barns liv. All glädje vi har tillsammans med barnen är fantastisk. Och när vi får dela glädjen med de biologiska föräldrarna så känns det riktigt bra i hjärtat, säger Christoffer.

Familjehem i Sverige

År 2019 var 14 000 barn i Sverige placerade i familjehem, det som tidigare kallades fosterhem.

Den som ansöker om att få bli familjehem kan vara ett singelhushåll, ett heterosexuellt par, ett HBTQ-par, familjer med egna barn och familjer utan biologiska barn. Man kan vara äldre eller yngre. Det viktiga är att det finns bra förutsättningar för att ta emot ett barn med allt vad det innebär. Därför görs en grundlig utredning.

Har du frågor eller är intresserad av att veta mer? Kontakta familjehemsenheten, mejla eller ring någon av oss. Du hittar våra e-postadresser och telefonnummer högst upp på sidan, eller längst ned om du besöker sidan i mobil.

Ansök om att bli familjehemsförälder.

Text: Pernilla Gudmundsson

Foto: Privat