Hasslarpslingan – 1,4 alternativt 1,5 kilometer

Hasslarpsslingan tar dig med på en vandring genom Hasslarp. Du promenerar bland annat utmed Hasslarpsån och Järnvägsgatan och får veta mer om Folkets hus, skolorna i Kattarp och Hasslarp samt Västkustvägen, tidigare en livlig affärsgata.

Texten nedan utgår från att du startar vid Folkets park, men du kan förstås börja din vandring var som helst längs slingan.

Folkets hus och park

Sockerbruksarbetarnas fackförening bildades samma år som sockerbruket kom till byn, år 1896. Året därpå bildades föreningen Folket Hus som under flera år stod utan egna lokaler. Men söndagen den 16 maj 1909 invigdes det nya Hasslarps Folkets Hus & Folkets Park med den vackra danspaviljongen uppförd av bland andra den lokala snickaren Edward Ohlsson från Ohlssons möbler. På området anlades trädgårdskolonier.

I mitten av 1900-talet hade Folkets park sin storhetstid med dans, revyer, fester, föreläsningar, studiecirklar och sammanträden. Danstillställningarna var speciellt populära och på 30-talet gick det till och med bussar från Badhusgatan i Helsingborg. Man kunde delta i en ”Huller-om-buller-kväll” med dans till Wiggos jazz-kapell. Dans och artister som Tre trallande trubadurer, Lill-Arnes Showband, tillsammans med Sveriges yngsta rockkung Little Gärdsby drog gott om folk. Som exempel kan nämnas året 1959 då dryga 19 000 personer besökte evenemangen.

Promenad utmed Hasslarpsån

Efter Folkets park fortsätter slingan i Hasslarps östra kant, längs med Hasslarpsån. Här går fåren på bete och du får en bild av hur det såg ut förr, med betesdjur precis intill byn. Här växer slån, hagtorn och äppelträd. När de blommar på våren lockas fjärilar, humlor och bin och på hösten bjuds fåglar på frukterna. Fårbete är utmärkt landskapsvård som öppnar upp och ger ljus till markens växter. Fårens spillning och tramp gör att många insekter hittar boplats och mat. Insekterna blir i sin tur fågelmat. Här kan du få se törnsångaren sittandes i toppen på en buske för att spana efter insekter och vakta sitt revir. Om du på vintern hör något som låter som små silverklockor som ringer från buskar eller trädtoppar, så kan det vara en flock sidensvansar som drar runt och letar efter ätbara bär.

Utmed järnvägen med utsikt över Sockerbruket

När du viker av från Hasslarpsån till Södra Torggatan passerar du först några låga radhus från 1950-talet. Det är sockerbrukets arbetarbostäder från en tid när industrin växte på grund av nedläggningar av Helsingborgs och Ängelholms sockerbruk. Lite längre ner på gatan, mot järnvägen, låg Hasslarps station fram till 1984, då byggnaden revs. Efter ytterligare promenad längs gatan så kommer du till en byggnad omgärdad av murar. Innanför ligger äldre arbetarbostäder från 1929. Här hade MC-klubben Hells Angels sitt huvudkvarter under 1990-talet, medan rivalerna Bandidos huserade i Kattarps gamla mejeri. Efter denna mörka period tog mer positiva krafter över och huset har varit både musikstudio och konstateljé. Ett av de sista huset på vänster sida av Södra Torggatan ligger den gamla banvaktarstugan. Det är det enda hus som finns kvar av Hasslarps stationsbyggnader.

Västkustvägen – gamla riksväg 3 – en livlig affärsgata

Nu har du nått fram till Västkustvägen. Det är en gammal farväg som fanns redan på 1600-talet och som fram till 1960-talet var huvudleden mellan Helsingborg och Göteborg, även kallad riksväg 3. På 1930-talet började biltrafiken strömma genom Hasslarp. Bensinpumpar och bilverkstäder växte fram och näringslivet sprudlade.

https://media.helsingborg.se/uploads/networks/1/2020/04/hasslarpsslingan-gulfmack-hasslarp-1950-tal-1200x675-1.jpg

På 1940-talet öppnade Gunnar Johansson en bilverkstad på Västkustvägen 38. Han fick snart utöka för att kunna tillfredsställa alla kunder och öppnade i början av 1950-talet verkstaden i korsningen Västkustvägen-Kattarpsvägen. Båda byggnaderna finns kvar.

I slutet av 1910-talet öppnade biografen Metropol på Västkustvägen 32, i korsningen Västkustvägen-Kattarpsvägen. Filmer visades klockan åtta på onsdagar, lördagar och söndagar. Ibland kunde man gå på matiné på söndagarna. Eftersom det var stumfilm som visades i slutet av 1920-talet så fanns två biografmusiker på Metropol. De spelade piano och fiol till alla filmer. År 1919 kostade en biobiljett 25 öre.

På Metropol fanns på 1930-talet både danslokal och café och det sattes upp två nyårsrevyer som både framfördes och skrevs av Hasslarpsbor. I dag finns varken biografen eller kaffeserveringen kvar, men huset känner du lätt igen från de 100 år gamla fotografierna.

Skolorna i Kattarp och Hasslarp

Den kortare Hasslarpsslingan passerar de två gamla skolhusen. För 200 år sedan var det ingen självklarhet att få gå i skolan. Men 1842 fattade Sveriges riksdag ett viktigt beslut – det skulle finnas en allmän folkskola i varje socken, med skolhus och en ”vederbörligen godkänd lärare”.

https://media.helsingborg.se/uploads/networks/1/2020/04/hasslarpsslingan-folkskolan-hasslarp-1910-tal-1200x675-1.jpg

Kattarp låg steget före riksdagen och hade redan 1816 en skola, med en lärare vid namn Bodde. När folkskolestadgan kom 1842 byggdes en ny skola, precis söder om kyrkan. När Kattarps kommun bildades 1862 byggdes en högre folkskola, där pojkar kunde fortsätta två år efter den vanliga folkskolan. Tio år senare fick även flickor gå här. Barnen från Lyckåker fick snällt ta sig till skolan i Kattarp.

I slutet på 1800-talet började Lyckåker och nuvarande Hasslarp att växa till. Och tack vare sockerbruket gick det fort. Nu behövdes det en skola även här. År 1901 kom den första – Lyckåker småskola. Sedan följde i rask takt mellanskola, 1904, och folkskola, 1908, som båda låg inne i Hasslarp.

Kattarp, som kanske lite avundsjukt såg grannorten växa med livlig affärsgata och stort sockerbruk, kontrade med en ny folkskola. En pampig byggnad i rött tegel och två våningar stod klar 1908. Idag går omkring 100 elever från både Kattarp och Hasslarp med omnejd i den gamla folkskolans anrika lokaler. Och skolan kan dessutom stoltsera med att ha haft artisten och melodifestivalvinnaren Eric Saade som en av skolans elever.