Kulturhistorisk bakgrund om Kattarp och Hasslarp
På flera ställen i den här vandringsguiden nämns skiftesreformerna och hur de påverkade trakten i början av 1800-talet. Men vad är då skiftesreformerna och vad innebar de för människorna och landskapet? Och hur gick resan från häst till traktor inom jordbruket?
Skiftesreformerna
På flera ställen i vandringsguiden nämns skiftesreformerna och hur de påverkade trakten i början på 1800-talet. Vad är då skiftesreformerna och vad innebar de för människorna och landskapet?
Den grundläggande idén med dessa markreformer var att samla varje gårds spridda små remsor av åker- och ängsmark till större, samlade enheter nära gården. På så sätt kunde jorden brukas mer effektivt.
Före skiftesreformerna låg gårdarna samlade i byar, ofta med en kyrka i närheten. Byborna samsades om en stor gemensam betesmark som låg i utkanten av byns ägogränser, den så kallade utmarken eller fäladen. Ibland delade flera byar på samma utmark,som till exempel Kulla fälad. Kulla fälad delades av ett stort antal byar och sträckte sig hela vägen från Kattarp och ut till Kullaberg. Inägorna, det vill säga åkrar och ängar, låg samlade närmast byn. Varje gård hade sin åker- och ängsmark utspridd på byns ägor, i långsmala remsor och ofta långt från gården.
Efter skiftesreformerna hade flera gårdar fått lämna bygemenskapen för att flytta ut till sina sammanhängande ägor som de hade blivit tilldelade. Kattarps by bestod ursprungligen av 13 gårdar men efter skiftet låg bara fem gårdar kvar på sin ursprungliga plats. Idag finns fyra av dessa kvar – Stensminne, Magnilund, Kattarps gård och Gamlegård.
För att kunna fördela marken rättvist mellan gårdarna kartlade lantmätare byns marker för att bedöma kvalitet och yta. Lantmätarnas akvarellkartor med tillhörande protokoll finns kvar hos Lantmäteriet och ger oss en bild av 1700- och 1800-talets byar och omgivande landskap.
Skiftet genomfördes ofta i tre steg – storskiftet, enskiftet och laga skifte. Här nedanför kan du se en karta från 1816 för Kattarps enskifte. Ovanpå den gamla kartan har järnvägar, dagens gårds- och bynamn, samt gårdarnas nummer när de låg samlade i byn lagts in för att du lättare ska kunna orientera dig i kartan. Gård 2, som är markerad i kartan, fick flytta österut och blev starten på Lyckåker och slutligen Hasslarp Du kan läsa mer om detta i informationen om slingan By till by (se avsnittet Vägen till Hasslarp – i tid och rum).
Från häst till traktor
Efter skiftesreformerna kom också nya bättre jordbruksredskap. Tidigare hade betesmarkerna dominerat landskapet kring Kattarp eftersom de leriga jordarna var för tunga att plöja till åker. Men med järnplogens och jordbruksmaskinernas hjälp kunde också dessa marker odlas upp. Landskapet förvandlades långsamt till det lapptäcke av åkrar som du ser här idag.
För att få mer jord att odla på började man också dika ut och torrlägga de blöta markerna, som det fanns gott om kring Kattarp och längs Hasslarpsån. På så sätt försvann Kattarps mosses vattenspegel, som syns så tydligt i Skånska Rekognosceringskartan från 1815:
Tips!
Det finns både Bevarandeprogram och Natur- och Kulturmiljöprogram för Kattarp, Hasslarp och Fleninge där det går att läsa mer om äldre bebyggelse, kulturhistoria och natur.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig för att [det formuläret ska användas till]. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte, och kommer att raderas när [ärendet är avslutat]. Läs om hur Helsingborgs stad hanterar personuppgifter.
Ange din e-postadress för att få återkoppling på din feedback.