Så går ett möte till i kommunfullmäktige

Här kan du läsa hur ett sammanträde i kommunfullmäktige går till.

1. Ett sammanträde i kommunfullmäktige börjar med upprop av vilka ledamöter som är närvarande. Den första timmen behandlas interpellationer. Alla ledamöter får delta i debatten. Vid en interpellationsdebatt fattas inga beslut.
2. En ledamot i kommunfullmäktige kan också lämna in en skriftlig fråga till ordföranden i en nämnd eller ett bolag eller till en ledamot i kommunstyrelsen. När denna fråga behandlas får enbart den som ställt frågan och den som ska svara delta. Inte heller denna debatt leder till något beslut.
3. Därefter är det dags att ta upp de ärenden som fullmäktige ska besluta om. I debatten kan alla ledamöter delta. En typ av ärenden är motioner. Motion är ett skriftligt förslag som lämnats in av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige.
4. Fullmäktige kan besluta att ett ärende ska bordläggas. Det betyder att fullmäktige skjuter upp att ta beslut i ärendet. Ärendet ska då tas upp i oförändrat skick vid nästa sammanträde. Ärendet kan även återremitteras. Frågan ska då utredas ytterligare innan fullmäktige fattar beslut.
5. För att kunna fatta beslut i ett ärende måste en majoritet av ledamöterna rösta ja till förslaget. Sedan ska beslutet genomföras. Det sker genom att det lämnas vidare till en nämnd eller ett bolag inom staden. Det är tjänstemännen på nämndens förvaltning som får i uppdrag att utföra beslutet. Politikerna i kommunfullmäktige säger vad och varför något ska göras. De anställda i kommunen säger hur det ska göras och ser till att det blir gjort.

Finns det något ord som du inte förstår? Titta i den politiska ordlistan.