Här granskar barnen i 40 klassrum sin egen klimatdata

Hur får man skolbarn att förstå klimatdata? I Helsingborg kan elever följa luftkvalitet, elanvändning och matsvinn direkt i klassrummet. Nu rullas verktyget ut till ännu fler skolor.

Två unga tjejer sitter bakom varsin bärbar dator.
”Det är jätteroligt att det är vi som har byggt upp själva appen,” säger Ines Andersson. ”Jag har börjat tänka efter mer sen jag började jobba med den,” säger Vera Savbring. Båda är elever på Västra Ramlösa skola och har varit med när verktyget tagits fram.

Det är inte helt lätt för barn att förstå det här med klimatförändringar. Vad betyder det egentligen? Och framför allt, hur kan barnen själva påverka?

I Helsingborg rullas ett digitalt verktyg just nu ut på ett antal av stadens skolor. I nuläget finns det på 10 skolor i sammanlagt 40 klassrum. Under våren 2024 ska ytterligare 15 skolor med på resan.

– Idén kommer egentligen från en förälder till ett barn i förskoleklass som undrade varför staden inte delar med sig mer av den sensordata som redan samlas in. Datan tillhör ju trots allt invånarna, säger André Karpelius.

En graf som visar elförbrukningen. Förbrukningen jämförs med hur många kanelbullar man kan köpa för samma peng, i det här fallet 13 stycken för de senaste två dagarnas elförbrukning.

André är lärare på Västra Ramlösa skola. Han nappade direkt när Jennifer Tong på stadens innovationshubb Hbg Works skickade vidare frågan till honom.

– Om det skulle fungera behövde vi göra datan lättare att förstå. Vi satte som mål att elever från lågstadiet till högstadiet skulle ha nytta av det vi gjorde. Vi började gå ut i mina egna klasser och fråga vad barnen ville mäta och hur de ville se det. En av de första sakerna som kom upp var att de ville kunna mäta luftkvalitet utanför skolan och se hur mycket luften försämrades vid hämtning och lämning, säger han.

Partikelhalt, elförbrukning och matsvinn

Först togs en enkel prototyp fram som barnen fick testa. Längs vägen fick de kontakt med ett norskt företag vid namn Innocode, som bygger digitala verktyg för bland annat offentlig sektor. Tillsammans utvecklade de en andra version.

En graf som visar ljudnivån i ett klassrum.

En graf som visar låga nivåer av partiklar i utomhusluften.

På verktygets webbplats kan eleverna nu följa ljudnivå, koldioxidhalt och temperatur i klassrummen. Datan kommer från sensorer som är placerade på skolorna. De kan även se partikelhalt i utomhusluften, skolans elförbrukning och skolmatsalens matsvinn.

– Tanken är att det ska sitta en partikelmätare på varje skolgård, men just nu har vi en generell som mäter i centrum. Elförbrukningen kommer från Öresundskraft och matsvinnet vägs manuellt, säger Maria Sjödin, UX designer på Helsingborgs stad.

Delaktiga elever som kan göra skillnad

I verktyget jämförs datan med saker som eleverna känner igen. Eleverna har själva föreslagit vad. Elförbrukningen räknas till exempel i kanelbullar och matsvinnet i köttbullar. Långt från de vanliga staplarna och diagrammen. Men också betydligt lättare att ta till sig.

En grafik som visar storleken på matsvinnet per dag i en skolmatsal.

På lågstadiet visar lärarna verktyget med projektor på tavlan. I mellanstadiet och högstadiet tittar eleverna själva i verktyget med sina datorer. En del lärare använder verktyget ofta, till exempel för att hämta ut underlag som eleverna jobbar med i matematiken.

– Vinsten är att man får elever som känner att de kan göra skillnad. Vi har elever som har sagt till sina föräldrar att de inte vill bli skjutsade med bil till skolan för att få ner partikelhalten. De här barnen ska växa upp och styra det här landet. Då vill man att de ska förstå det här, det är jätteviktigt, säger André Karpelius.

Unikt verktyg som kan få spridning

Vad André Karpelius vet finns det inte något liknande verktyg någonstans. Åtminstone inget som gör klimatdata så lättförståeligt även för mellanstadiebarn.

Från både Helsingborgs stads och Innocodes håll har man som mål att låta verktyget spridas till andra skolor i Sverige, Norge och Danmark. Projektet har fått finansiering av Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova. Det utvecklas också med stöd från det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

Verktyget och datan som eleverna i Helsingborg använder finns tillgängligt för alla på antiloop.eco.

Kontakta kommunen — en väg in

När du kontaktar oss är det kommunvägledarna på Helsingborg kontaktcenter som tar hand om dina frågor. Ditt ärende sparas och blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra. Du hittar information om hur Helsingborgs stad behandlar personuppgifter längst ner på sidan.

Helsingborgs stad i sociala medier:
Facebook
Instagram
Linkedin

Öppettider

Måndag–onsdag: 08.00 - 17.00

Torsdag: 08.00 - 18.00

Fredag: 08.00 - 17.00

Avvikande öppettider kan förekomma i samband med röda dagar, samt dag innan röd dag.

Chatta

Få svar direkt – chatta med en kommunvägledare.

Besök

Besök oss på Helsingborg Kontaktcenter på Stortorget 17.

Ring

Prata med en kommunvägledare på telefon 042-10 50 00.