Bekämpning av jätteloka

Jättelokan har förts in i Sverige utifrån och hotar ekosystemen genom att den konkurrerar ut andra inhemska arter. Dessutom ger dess växtsaft allvarliga brännskador på huden när den kombineras med solljus. Det är därför viktigt att vi tillsammans hjälps åt att bekämpa den.

Så känner du igen jättelokan

Man vid jättestor jätteloka i Helsingborg.Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) påminner om hundkäx, men blir betydligt större. Den blir 2 till 5 meter hög med en stjälk på uppemot 10 centimeter i diameter. Bladen kan bli upp till en meter breda och blommorna är vita och kan bli upp till en halv meter i diameter.

Jättelokan har genom sin storlek ett särpräglat utseende och är svår att förväxla med andra arter. Mindre exemplar av växten kan dock förväxlas med våra inhemska hundlokeväxter: strätta, kvanne eller vanlig björnloka. Innan jättelokan bekämpas är det därför viktigt att försäkra sig om att det är just jätteloka.

Jättelokan växer i många olika typer av miljöer, men återfinns oftast längst med vägkanter, bäckar och övergivna gräsmarker. Den återfinns till och med i skogspartier med lite tillgång på solljus.

Därför måste jättelokan bekämpas

Jättelokan är en invasiv ört som förts in till Sverige från andra länder. I och med att den hotar vårt inhemska ekosystem och eftersom växtsaften kan ge allvarliga brännskador rekommenderar Naturvårdsverket att arten ska utrotas i Sverige.

  • Frätande växtsaft
    Jättelokans växtsaft ger en kraftig hudirritation, rodnad och brännblåsor som kan göra ont i flera veckor. I kombination med solljus förvärras brännskadorna avsevärt och därför är det viktigt att du inte vistas i solljus om du fått växtsaften på huden. Du känner ingenting precis när du är i kontakt med plantan, utan växtsajtens frätande effekt uppträder inte förrän efter flera timmar efteråt.  Eftersom det finns en risk att du inte är medveten om att du fått växtsaften på huden kan skadorna bli mycket svåra.
  • Hot mot ekosystemen
    Jättelokan hotar våra ekosystem då plantans tillväxt är snabb och bladen kan bli enorma, vilket utsätter våra inhemska arter för kraftig konkurrens. En enda planta kan producera upp till 50 000 frön som sedan ger upphov till en snabb utveckling av beståndet. Fröna sprider sig lätt med hjälp av vind och vatten, eftersom de är lätta, platta och flyter bra. I en del frön stannar grobarheten i upp till 10 år för att sedan gro, därför kan de vara mycket seglivade på den plats där de etablerat sig.

Så kan jättelokan bekämpas

För att med framgång bekämpa jättelokan, måste vi alla hjälpas åt. Du som enskild fastighetsägare ansvarar själv för att bekämpa jättelokan på den egna marken, och vi inom Helsingborgs stad ansvarar för stadens mark.  Om jättelokan får växa fritt, mognar ständigt nya frön som sprids vidare till nya platser.

Exempel på olika sätt att bekämpa jätteloka

Huggning: Genom att hugga bort de ovanjordiska delarna tvingas rötterna använda lagrad näring till att växa upp igen, vilket till slut tröttar ut växten. Det kan dock krävas flera insatser per säsong under flera år för att bli av med Jättelokan.

Grävning: Grävning fungerar bra och är lämpligt om det står enstaka plantor på platsen och där markförhållanden och floravärden tillåter det. Grävning innebär i regel en lägre frekvens av insatser, men det är viktigt att få med så mycket som möjligt av rotsystemet. Fröbanken finns dock kvar och det kan därför vara en god idé att vända på jorden för att förhindra dessa att gro.

Rotkapning: Rotkapning innebär att pålroten kapas strax under tillväxtpunkten med en hacka eller spade.

Övertäckning: Genom att täcka över marken med hjälp av till exempel någon form av duk eller tjockare lager av jord bekämpas jättelokan effektivt.

Viktigt att tänka på vid bekämpning

  • Skydda hud och ögon från kontakt med växten och stänk av växtsaft.
  • Välj om möjligt en mulen dag.
  • Behandla redskap och kläder som exponerats av jättelokans växtsaft med försiktighet. Även intorkad växtsaft kan ge brännskador på huden.
  • Bekämpa växten tidigt och med en hög frekvens under säsongen så att den inte hinner fotosyntisera energi genom sin bladmassa.
  • Bekämpa jättelokan innan den hinner sätta frön.
  • Var försiktig när du hanterar avhuggna växtdelar.
  • Hantera allt växtmaterial som innehåller mogna frön på ett sätt så att fröna inte sprids, exempelvis genom att placera knoppar och blommor i en påse som sedan knyts ihop och slängs som brännbart avfall.
  • Ha tålamod, det tar tid innan effekterna märks och det gäller att vara ihärdigare än jättelokan.

Så hanterar vi jättelokan på stadens mark

Helsingborg stad arbetar aktivt för att bekämpa jättelokan, både genom en löpande bekämpningsplan på de områden vi känner till och genom att undersöka och utvärdera olika metoder för effektiv bekämpning.  Bekämpning genom hetvatten och grävning är metoder som visat sig vara effektiva och som sannolikt kommer att tillämpas mer framöver.

Bekämpningsplanen i dagsläget innebär huvudsakligen att plantorna huggs ner 3-5 gånger per säsong för att undvika att växten sprider sig och för att utarma plantorna över tid. Det är ett tålmodigt arbete som kommer att kräva flera år på den yta som bekämpas. Vissa ytor bekämpas genom bete av får, vilket fungerar bra på de ytor där det är möjligt.