Allmän information om stomnät och stompunkter

I Helsingborg har vi ungefär 6 500 stompunkter som tillsammans utgör Helsingborgs geodetiska stomnät. Helsingborgs gamla stomnät från 1900 har byggs på och kompletterats i flera omgångar fram till idag.

Ett geodetiskt stomnät är ett nät av punkter som är lägesbestämda genom beräkning och mätningar av vinklar, höjdskillnader och avstånd mellan punkterna.

Stompunkterna används vid mätning i samband med all kartläggning i staden. Gator, ledningar, fastighetsgränser, byggnader och anläggningar över och under mark mäts in med stompunkterna som utgångspunkter.

En stompunkt kan till exempel vara ett rör som är nedslaget i marken eller en ståldubb i en betongsockel. Det kan också vara en stålplatta i en vägg eller, för de enklaste markeringarna, bara en stålspik i asfalt. Andra benämningar på stompunkterna är “polygonpunkter”, “fixar” och “triangelpunkter”. I gatorna känns punkterna igen genom att de ofta finns under ett litet järnlock med en triangel.

Gemensamt för stompunkterna är att de genom noggrann mätning har lägesbestämts i ett koordinatsystem. De flesta punkterna är också höjdbestämda över nollplanet. Punkternas koordinater och höjder bestäms numera i koordinatsystemet med hjälp av bland annat GPS-teknik, med en osäkerhetsnivå som för den högsta noggrannhetsklassen av punkter ligger på nivån 5 millimeter.

Kraven på noggrannhet är mycket höga. De som bygger ut infrastrukturen behöver ha tillgång till stompunkterna koordinater med minsta möjliga osäkerhetsnivå för att kunna sätta ut anläggningsdetaljer i samband med byggande av järnväg, tunnlar, broar med mera.

Det är kart- och mätenheten vid stadsbyggnadsförvaltningen som svarar för mätningarna. Resultatet dokumenteras i stadens geodatabas.

Liten historik om stomnätet i Helsingborg

Helsingborgs gamla stomnät från 1900 har byggs på och kompletterats i flera omgångar fram till idag.

1900: Nätet tillkom och omfattade de inre delarna av Helsingborgs centralort kring Kärnan, Kronborg, Sofiero, Källstorp och Gamla gasklockan.

1918: Nätet utvidgades med Laröd, Allerum, Välluv och Råå.

1934: En ny basmätning på Örby vallar genomfördes och skalan räknades om.

1968: Nätet utvidgades och anslöts till rikets triangelnät RT01.

1971: Några kringliggande kommuner inkorporerades och omfattande mätningar gjordes för att ansluta dessa till Helsingborgs koordinatsystem. Däremot fanns det nu tre olika höjdsystem i kommunen fram till 2008, nämligen Helsingborgs och Rydebäcks höjdsystem, samt rikets höjdsystem RH70.

1981: Nätutjämningsprogrammet SN1 började användas.

1982: Väggmarkerade stomnät kompletterade bruksnätet i centrum.

1995: Omfattande GPS-mätningar med koppling av nätet till Skan95 och RT90 genomfördes. Genom en sammanmätning med RIX95 skapades omräkningsformler till det nya plana Sweref 99-nätet.

2006: Helsingborg övergick till det plana systemet Sweref 99 13 30.

2008: Helsingborg övergick till höjdsystemet RH2000.

Nätet har dessutom kompletterats och förtätats vid behov. Före 1982 gjordes kompletteringarna i nätet med manuella beräkningsmetoder. Triangelnätet förtätades punktvis. Bruksnätet byggdes upp med polygontåg som utjämnades knutpunktsvis – med enkla och dubbla knutpunkter.

Med början från 1981 har beräkningarna utförts med ett modernt nätutjämningsprogram. Utjämning har gjorts som sträng utjämning enligt minsta kvadratmetoden.

På 2000-talet har stommätning främst utförts med GNSS.