Trafikplan

Trafikåret 2023 är en del av den årliga uppföljningen av Trafikplan 2017, och en redovisning av trafikutvecklingen i Helsingborg. Här sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året samt gör en analys över utvecklingen och ger rekommendationer för fortsatt arbete.

Sammanfattning Trafikåret 2023

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Det här har vi gjort

• Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts bland annat på Marknadsvägen, Filbornavägen, Pålsgatan och i Tågabacken.
• Upphöjda korsningar har byggts för att skapa säkrare trafikmiljö runt skolor, till exempel vid Västra Ramlösa skola.
• Vi har färdigställt flera nya gång- och cykelbanor. Exempelvis längs Drottninggatan och Johan Banérs gata, där även flera hastighetsdämpande åtgärder anlades.
• Två nya aktiva farthinder har installerats och tagits i bruk; vid Gamla Kungshultsvägen samt vid Björkliden.
• Helsingborg deltog i EUs innovationsprogram RAPTOR. Lösningen från företaget Nudgd blev utvald att testas – en webbsida designad för att påverka föräldrar till att i större utsträckning gå och cykla med sina barn till skolan. 39 procent uppgav att de kommer ändra sitt resbeteende till skolan, tack vare webbsidan.
• Staden har fortsatt koncepten att låna ut cyklar/lådcyklar till privatpersoner, med syftet att få den som lånar att testa på cykelpendling. 25 procent uppgav senare att de köpt el- eller lådcykel efter låneperioden.
• Kampanjer och projekt för hållbart resande, bland annat projekten 300 testcyklister samt Hållbara företagsresor 2.0 – två projekt som vänder sig till privatpersoner respektive företag för att uppmana till hållbara affärs- och pendlingsresor och motivera omställningen till ett mer klimatsmart resande.
• Barntrafikskolan och TaR mig till skolan har främst givit barn undervisning i bland annat trafiksäkerhet men också gett värdefull input till att förbättra trafikmiljön kring skolorna.
• Första cykelparaden genomfördes. 150 personer deltog för att fira och uppmärksamma cyklingens alla fördelar för hälsa och miljö.
• Vi invigde dubbelspåret på Västkustbanan samtidigt med fyrspåret mellan Malmö och Lund. Tillsammans ger projekten snabbare och bättre tågtrafik längs Västkusten.

Detta planerar vi att göra

• Vi är lyhörda mot vane- och beteendeförändringar som pandemin kan ha medfört. Vi utforskar det nya nolläget efter pandemin för att på ett bättre sätt försöka anpassa trafiken till ett klimatneutralt Helsingborg 2030.
• Arbeta med att ta fram en ny trafikstrategi, Sustainable Urban Mobility Plan som tillsammans med Klimat- och energiplanen ska hjälpa oss att formulera och uppnå målen med en överflyttning till ett hållbart, säkert och attraktivt resande.
• Utforska nya metoder för att samla in statistik om människors rörelsemönster och resvanor. Som komplement till traditionella mätmetoder ska vi utvärdera metoder för att mäta trafikflöden och trafiksäkerhet inom vägnätet baserat på data från uppkopplade fordon eller mobildata.
• Skapa attraktiva stråk och platser där helsingborgarna vill röra och uppehålla sig. Vi ska arbeta för helhetslösningar som tar hänsyn till exempelvis trafiktrygghet, belysning och buller samt jämställdhet, jämlikhet och barns möjlighet att transportera sig.
• Balansen mellan biltrafik och de hållbara transportslagen behöver fortsätta att ändras. Cykeltrafiken och oskyddade trafikanters säkerhet ska prioriteras i byggande och planering samtidigt som biltrafiken styrs till det övergripande vägnätet.
• Fortsätta det systematiska arbetet med trafiksäkerhet. Vi ska prova nya lösningar och utvidga vår verktygslåda gällande trafiksäkerhetsåtgärder med fokus på att främja gående och cyklisters säkerhet och framkomlighet.
• Ta fram en ny cykelplan för Helsingborg. Då vis er en minskning av cyklandet i våra mätpunkter men en ökning av bland annat cykelolyckor måste vi utreda detta vidare och göra en ny fördjupad analys kopplat till cyklande och cykelolyckor.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2023 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 28 MB).

Trafikåret 2022 är en del av den årliga uppföljningen av Trafikplan 2017, och en redovisning av trafikutvecklingen i Helsingborg. Här sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året samt gör en analys över utvecklingen och ger rekommendationer för fortsatt arbete.

Sammanfattning Trafikåret 2022

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Det här har vi gjort

• Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts bland annat på Bergaliden, Fältarpsvägen, Sofierovägen, Sockengatan och på Gustav Adolfs gata.
• Vi har byggt hastighetssäkrade passager och nya gång- och cykelbanor för att skapa säkrare trafikmiljö runt skolor, till exempel utanför S:t Jörgens skola.
• Flera nya gång och cykelbanor har byggts, bland annat längs Fredriksdal, Larmvägen och västra delen av Rusthållsgatan. Första etappen av Fågelsångsstråket färdigställdes, där stråket byggts om till cykelgata.
• På Drottninggatan bygger vi sista etappen av vårt första regionala cykelpendlingsstråk mellan Laröd och Helsingborg.
• Kungstorget byggdes om med ett modernt, tryggt och säkert cykelgarage.
• I enlighet med stationsorternas utvecklingsplaner har det färdigställts nya gång- och cykelvägar och hastighetssäkrade passager i södra Gantofta. Dessutom har hastighetsdämpande trygghetsgupp anlagts i stationsorterna Gantofta, Påarp, Mörarp och Kattarp.
• Staden har fortsatt koncepten att låna ut cyklar/lådcyklar till privatpersoner, med syftet att få den som lånar att testa på cykelpendling. 25 % uppgav senare att de köpt el- eller lådcykel efter låneperioden.
• Kampanjer och projekt för hållbart resande, bland annat projekten 300 testcyklister samt Hållbara företagsresor 2.0 – två projekt som vänder sig till privatpersoner respektive företag för att uppmana till hållbara affärs- och pendlingsresor och motivera omställningen till ett mer klimatsmart resande.
• Barntrafikskolan och TaR mig till skolan – har främst givit barn undervisning i bland annat trafiksäkerhet men också gett värdefull input till att förbättra trafikmiljön kring skolorna.
• På Rektorsgatan har vi placerat en mobilitetshubb med världens första elbilspool för
  laddning utan sladd. Det är ett unikt inslag i trafikmiljön som omfördelar ytorna till förmån för grönska och mer hållbara trafikslag.
• Våra kollektivtrafiksåtgärder andra halvan av 2022 inriktades på erbjudande och kampanjer för att välkomna resenärerna efter pandemin.
• Bullerdämpande åtgärder i form av integrerat lek- och bullerplank har uppförts vid Trädgårdens förskola och är under genomförande på Fridaskolan.

Det här planerar vi att göra

• Vi är lyhörda mot vane- och beteendeförändringar som pandemin kan ha medfört, för att på ett bättre sätt försöka anpassa trafiken till ett klimatneutralt Helsingborg 2030.
• Bana väg för nya metoder för trafikräkning som statistiskt säkerställer insamlad data. Vi undersöker om projektet Framtidens belysning kan bli av väsentlig betydelse för den kommande Trafikplanen, också kallad Sustainable Urban Mobility Plan (SUMP).
• Skapa attraktiva stråk och platser där helsingborgarna vill röra och uppehålla sig med fokus på exempelvis trafiktrygghet, belysning och buller samt jämställdhet, jämlikhet och barns möjlighet att transportera sig. Färdigställa länkar och behov i centrum vid bland annat Fågelsångsstråket och Drottninggatan.
• Fortsätta det systematiska arbetet med trafiksäkerhet. Vi ser en ökning av bland annat
  cykelolyckor som vi måste utreda vidare och prioritera. Vi testar nya lösningar och utvidgar våra metoder gällande trafiksäkerhetsåtgärder.
• Prioritera ett hållbart resande genom beteendepåverkan för att öka cykel- och kollektivtrafikens attraktivitet. Bygga fler cykelbanor och bygga bort felande länkar samt skapa säkra passager för gång- och cykeltrafiken. Vi förbereder även för HelsingborgsExpressen 2 och 3.
• Konkurrensen mellan biltrafik och hållbara transportslag behöver fortsätta att ändras. Trots 2022 års förstaplats i Cykelfrämjandets Kommunvelometer ska cykeltrafiken prioriteras i byggande och planering samtidigt som biltrafiken styrs till det övergripande vägnätet.
• Det behövs parkeringslösningar där staden väljer mer yteffektiva alternativ, till skillnad från markparkeringar i nybyggnads- och förtätningsprojekt.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2022 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 2 MB).

Trafikåret 2021 är en del av den årliga uppföljningen av Trafikplan 2017, och en redovisning av trafikutvecklingen i Helsingborg. Här sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året samt gör en analys över utvecklingen och ger rekommendationer för fortsatt arbete.

Sammanfattning Trafikåret 2021

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Så här ser det ut

• Covid-19: 2021 präglades fortsatt av Covid-19 med bland annat stor inverkan på resandet i kollektivtrafiken och en eftersläpning i olycksrapporteringen.
• Cykel: Cirka 1,9 miljoner cyklister passerade stadens 9 mätstationer under 2019 vilket är 7 procent färre cykelpassager jämfört med föregående år.
• Tåg: Vi ser en ökning i resandet med tåg igen efter nedgången under 2020. På grund av banarbeten var vissa stationer avstängda vid mättillfället men i snitt ökade resandet med 36 procent på de stationer som ingick i mätningen.
• Stadsbuss: Resenärer med stadsbuss i Helsingborg under pandemin har varit cirka 40 procent färre sedan 2019, med en minskning på ytterligare 6 procent i resandet under 2021.
• Regionbuss: 7 procent färre resor gjordes med regionbusslinjer via Helsingborg 2021 jämfört med 2020. Nedgången under pandemin håller i sig.
• Bil: Biltrafikflödena på Helsingborgs mätpunkter har ökat med 5 procent mellan 2020 och 2021, men vi ser att ökningen är främst på de större lederna och att trafiken genom centrum fortsatt är lägre än vid toppen 2016.
• Gående: Under 2021 hade vi drygt 10 miljoner passager vid mätpunkterna på våra shoppingstråk – en ökning med 0,8 procent sedan 2020. Resvaneundersökningen från hösten 2018 visade att 11 procent av resorna i Helsingborg är gångresor.
• Trafikolyckor: 824 personer skadades i trafiken 2021. Det var 139 personer, eller 14 procent, färre än 2020. Siffrorna är preliminära på grund av en eftersläpning i rapporteringen på grund av pandemin.

Det här har vi gjort

• Vi har genomfört trafiksäkerhetshöjande åtgärder i bland annat Laröd och Gantofta där vi har vi byggt hastighetssäkrade passager och nya gång- och cykelbanor för att skapa en säkrare trafikmiljö runt skolor.
• Vi har vi byggt flera nya gång- och cykelbanor, bland annat längs Vaktgatan, Drottning Margaretas gata och Lundsgård. Vi har även påbörjat flera större ombyggnader för cykel, exempelvis på Larmvägen, Fågelsångsgatan och Norra Storgatan.
• Under 2021 invigdes den nya Varvsbron för gående och cyklister mellan Helsingborg centrum och Oceanhamnen. Gång- och cykelbron vid Tingshuset färdigställdes och upprustningen har inneburit bättre tillgänglighetsanpassning och nya hissar från busshållplatsen.
• Under 2021 testade vi ett nytt koncept för att låna ut elcyklar till privatpersoner, istället för cykelbiblioteket som vi la ner 2020. Projektet fick i utvärderingen positiv respons där 22 procent svarade att de köpt en elcykel och 50 procent angav att de cyklade mer efter att testat lånecykeln.
• Under 2021 genomförde vi flera kampanjer och projekt för hållbart resande och säkerhet i trafiken. Bland annat vår årliga synbarhetskampanj och så startade projekten 300 testcyklister samt Hållbara företagsresor 2.0 – två projekt som vänder sig till privatpersoner respektive företag för att uppmana till hållbara affärs- och pendlingsresor och motivera omställningen till ett mer klimatsmart resande.
• I centrum har vi förbättrat tryggheten och säkerheten på gågator genom att installera höj- och sänkbara pollare på ett antal platser.
• Vi har arbetat med att skapa goda ljudmiljöer och har bland annat testat att införa ljudinstallationer på torgytor, lekplatser eller parker.
• Vi har arbetat med bullerdämpande åtgärder i form av vallar vid naturområden, och ett integrerat lek- och bullerplank har uppförts vid Änglyckans förskola.
• På ett antal mindre trafikerade gator har vi fortsatt med så kallade trygghetsgupp och Din-fart-skyltar som påminner om att hålla rätt hastighet eftersom de gett bra resultat.

Så här planerar vi framåt

• Vi bevakar utvecklingen efter coronapandemin med särskilt fokus på resandet med kollektivtrafik som minskat kraftigt under pandemin. Vi följer upp resandestatistiken oftare för att se om det krävs särskilda åtgärder.
• Vi behöver arbeta fram nya metoder för trafikräkning, särskilt för gående och cyklister. Vi förbereder detta bland annat med ny teknik i exempelvis belysningsstolpar som en del i arbetet med att hitta nya verktyg för att samla in mönster för resvanor.
• Vi ska skapa attraktiva platser och stråk där helsingborgarna vill röra och uppehålla sig med fokus på exempelvis trafiktrygghet, belysning och buller samt jämställdhet, jämlikhet och barns möjlighet att transportera sig.
• Vi färdigställer inom den närmsta tiden saknade länkar och behov i centrum vid bland annat Fågelsångsstråket, norra delen av Drottninggatan, och området runt Helsingborg C – Kungstorget.
• Vi fortsätter det systematiska arbetet med trafiksäkerhetsarbetet, och då vi ser en ökning av bland annat cykelolyckor måste vi utreda detta vidare och ytterligare fokusera på prioritering av oskyddade trafikanter.
• Vi provar nya lösningar och utvidgar vår verktygslåda gällande trafiksäkerhetsåtgärder.
• Vi behöver prioritera ett hållbart resande genom beteendepåverkande kampanjer för att öka cykel- och kollektivtrafikens attraktivitet. Vi arbetar med fokus på utbyggnad av cykelbanor samt att systematiskt bygga bort felande länkar och skapa säkra passager för gång- och cykeltrafiken.
• Konkurrensförhållande mellan biltrafik och de hållbara transportslagen behöver fortsätta att ändras. Cykeltrafiken ska prioriteras i byggande och planering samtidigt som biltrafiken styrs till det övergripande vägnätet.
• Vi behöver nya yt- och kostnadseffektiva parkeringslösningar där en översyn av avgiftszonerna är en viktig komponent för att lyckas med en hållbar parkeringsutveckling.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2021 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 4,4 MB).

Trafikåret 2020 är en del av den årliga uppföljningen av Trafikplan 2017, och en redovisning av trafikutvecklingen i Helsingborg. Här sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året samt gör en analys över utvecklingen och ger rekommendationer för fortsatt arbete.

Kort sammanfattat ser vi påtagliga pandemieffekter i resandet med runt 40 procent färre som reste med stadsbuss, regionbuss och i tågtrafiken, men inte lika stor ökning i cyklandet som vi hade hoppats. Däremot var det färre bilar på gatorna, vilket var väntat med tanke på ökat distansarbete för vissa grupper. Nedan ser du en sammanfattning för de olika färdslagen och några genomförda och planerade trafikåtgärder.

Sammanfattning Trafikåret 2020

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Så här ser det ut

• Pandemin har haft stor påverkan på resmönstret under 2020 med bland annat restriktioner i kollektivtrafiken.
• Under 2020 registrerades 1 procent fler cykelpassager registrerades jämfört med föregående år. Drygt 2 miljoner cyklister passerade stadens 9 mätstationer under 2019.
• Antalet av- och påstigande resenärer på tågstationerna minskade med 39 procent.
• Resandet med stadsbuss i Helsingborg minskade med 37 procent under 2020.
• Biltrafikflödena på Helsingborgs mätpunkter har minskat med 3 procent mellan 2019 och 2020, men visar även en minskning på 7 procent sedan toppen 2016.
• 963 personer skadades i trafiken 2020. Det var 55 personer, eller 6 procent, fler än 2019. Dock ser vi en starkt nedåtgående trend över tid då vi minskat antalet skadade med 21 procent på tio år.
• Under 2020 gjordes 40 procent färre resor med regionbusslinjer via Helsingborg jämfört med 2019.
• Under 2020 hade vi drygt 10 miljoner passager vid mätpunkterna på våra shoppingstråk. Resvaneundersökningen från hösten 2018 visade att 11 procent av resorna i Helsingborg är gångresor.

Det här har vi gjort

• Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts på bland annat Hantverkaregatan, Kurirgatan, Rådmansgatan, Wienergatan, Södra Brunnsvägen, vid trafikplats Berga, i anslutning till Påarps station och i Gantofta.
• Vi har vi byggt hastighetssäkrade passager och nya gång- och cykelbanor för att skapa säkrare trafikmiljö runt skolorna.
• Under 2020 genomförde vi kampanjer för ökat hållbart resande. De blev påverkade av Coronapandemin men genomfördes med anpassning efter de nya förhållandena.
• De nya projekten, Cykla är kul, som vänder sig till årskurs 3 och 4, och Cykling för alla, som erbjuder cykelskola till Helsingborgs vuxna invånare, startades upp under året.
• Flera nya gång- och cykelbanor har byggts ut för att knyta samman cykelnätet, bland annat längs Gustavslundsvägen, Drottninggatan, vid kvarteret Böljan, Blidögatan och Gantoftavägen.
• Mellersta Stenbocksgatan har fått separerad gång- och cykelväg och säkrare passager för gående och cyklister. Utanför Helsingborgs arena har vi byggt upphöjda cykelöverfarter och förbättrat beläggningen.
• Under 2020 färdigställdes sista etappen av Jönköpingsgatan. Från Filbornavägen till Sofiebergsvägen har vi byggt ny dubbelriktad cykelbana, breddat gångbanan och anlagt flera hastighetssäkrade passager.
• Årets synbarhetskampanj genomfördes under en vecka i oktober. Vi delade ut flera tusen reflexer vid några tillfällen i rusningstider på Helsingborg C tillsammans med polisen och Helsingborg kontaktcenter.
• På ett antal mindre trafikerade gator har vi infört ett test med så kallade trygghetsgupp, och vi har satt ut Din-fart-skyltar som påminner om att hålla rätt hastighet.
• Vi har testat nya lösningar för farthinder. På Adolfsberg har vi provat en ny sorts gupp som är särskilt anpassade för kollektivtrafik.
• Vi har genomfört utvärderande attitydundersökningar efter ombyggnaden av Drottninggatan/Järnvägsgatan och HelsingborgsExpressen där 72 procent tycker att det blivit bättre.
• Vi har arbetat med att skapa goda ljudmiljöer och pilotprojektet med bullerdämpande tegelmurar vid Eneborgsplatsen färdigställdes med mycket goda resultat.

Så här planerar vi framåt

• Vi bevakar utvecklingen efter Coronapandemin med särskilt fokus på resandet med kollektivtrafik som minskat kraftigt under pandemin. Vi följer upp resandestatistiken oftare för att se om det krävs särskilda åtgärder.
• Vi behöver arbeta fram nya metoder för trafikräkning, och vi förbereder med ny teknik, bland annat i belysningsstolpar som en del i arbetet med att hitta nya verktyg för att samla in mönster för resvanor.
• Vi ska skapa attraktiva platser och stråk där helsingborgarna vill röra och uppehålla sig, och vi färdigställer under den närmsta framtiden saknade länkar och behov i centrum vid bland annat Fågelsångsstråket, norra delen av Drottninggatan, SeaU och området runt HBG C – Kungstorget.
• Vi fortsätter det systematiska arbetet med trafiksäkerhetsarbetet då det har gett ett bra långsiktigt resultat med minskat antal olyckor. Vi provar nya lösningar och utvidgar vår verktygslåda gällande trafiksäkerhetsåtgärder.
• Utvecklingen av våra större kollektivtrafikåtgärder, såsom HelsingborgsExpressen och Västkustbanan fortgår i samarbete med Arriva, Skånetrafiken och Trafikverket.
• Vi behöver prioritera ett hållbart resande genom beteendepåverkande kampanjer för att öka cykel- och kollektivtrafikens attraktivitet. Vi arbetar med fokus på utbyggnad av cykelbanor samt att systematiskt bygga bort felande länkar och skapa säkra passager för gång- och cykeltrafiken.
• Konkurrensförhållande mellan biltrafik och de hållbara transportslagen behöver fortsätta att ändras. Cykeltrafiken ska prioriteras i byggande och planering samtidigt som biltrafiken styrs till det övergripande vägnätet.
• Det behövs nya yt- och kostnadseffektiva parkeringslösningar där en översyn av avgiftszonerna är en viktig komponent för att få ekonomi i framtida anläggningar.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2020 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 3,9 MB).

Under 2019 ökade antalet av- och påstigande resenärer på tågstationerna i Helsingborgs kommun med 16 procent. Biltrafikflödena på Helsingborgs mätpunkter visar en minskning på 5 procent sedan 2016. Det stämmer väl överens med förra årets resvaneundersökning som även den visade på en minskning av bilresor. Detta framkommer i rapporten Trafikåret 2019, där vi sammanställer fakta och statistik under 2019 från olika trafikslag i Helsingborg. 

Trafikåret 2019 är en årlig uppföljning av Trafikplan 2017 och trafikutvecklingen i Helsingborg.  I den sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året, samt gör en analys över utvecklingen.

Sammanfattning Trafikåret 2019

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Så här ser det ut

• Under 2019 registrerades 5 procent färre cykelpassager jämfört med föregående år. Drygt 2 miljoner cyklister passerade stadens 9 mätstationer under 2019.
• Resandet med stadsbuss i Helsingborg ökade med 0,6 procent under 2019.
• Under 2019 gjordes 2 procent färre resor med regionbusslinjer via Helsingborg jämfört med 2018.
• Antalet av- och påstigande resenärer på tågstationerna i Helsingborgs kommun ökade med 16 procent.
• Biltrafikflödena på Helsingborgs mätpunkter visar en minskning på 5 procent sedan 2016. Under 2017/2018 saknas tillförlitliga mätningar på grund av ombyggnationen av Drottninggatan/Järnvägsgatan.
• Under 2019 hade vi drygt 12 miljoner passager vid mätpunkterna på våra shoppingstråk. Resvaneundersökningen från hösten 2018 visade att 11 procent av resorna i Helsingborg är gångresor.
• Under 2019 skadades 829 personer i trafiken. Det var 71 personer fler än 2018.

Det här har vi gjort

• Skolreseplaner har genomförts på 3 skolor för säkrare skolvägar för barnen.
• Trafiksäkerhetsåtgärder har genomförts på bland annat Hantverkaregatan, Kurirgatan, Rådmansgatan, Wienergatan, Södra Brunnsvägen, vid trafikplats Berga, vid Påarps station och i Gantofta.
• I projektet Cykelvänlig arbetsplats deltog 40 arbetsplatser med sammanlagt 2 645 anställda. De gjorde det lättare för sina anställda att cykla i tjänsten och till jobbet.
• Under 2019 har vi genomfört testprojekt för cykel. I testet deltog 17 bilister, varav 75 procent angav att de kommer att fortsätta cykla till jobbet.
• Flera nya gång- och cykelbanor har byggts ut för att knyta samman cykelnätet. Bland annat längs Kadettgatan och i Gantofta. Mellersta Stenbocksgatan har fått separerad gång- och cykelväg och säkrare passager för gående och cyklister.
• Första etappen av Jönköpingsgatan blev klar med ny dubbelriktad cykelbana, cirkulationsplats och hastighetssäkrade passager för gående och cyklister.
• Vi uppdaterade och tryckte upp en ny cykelkarta med cykeltips och sevärdheter.
• Årets synbarhetskampanj genomfördes under en vecka i oktober. Vi delade ut flera tusen reflexer vid tre tillfällen i rusningstid på Helsingborg C tillsammans med polisen och Helsingborg kontaktcenter.
• Helsingborg var värd för den nationella cykelkonferensen i maj och delegater från hela landet fick rundturer på cykel i staden.
• På Drottninggatan/Järnvägsgatan färdigställdes sista etappen och vi invigde paradgatan och den nya HelsingborgsExpressen i juni 2019.
• Tio busshållplatser har byggts om under 2019. Flera gamla väderskydd har bytts ut och spårviddshinder har byggts för att undvika biltrafik på bussgatorna i Filborna respektive Adolfsberg.

Så här planerar vi framåt

• Vi skapar attraktiva platser och stråk där helsingborgarna vill röra och uppehålla sig.
• Vi arbetar vidare med att utveckla nya sätt för att mäta gångtrafikflödena.
• Vi använder nya verktyg för att samla in mönster för resvanor och ny teknik för resvaneundersökningar.
• Vi fortsätter att systematiskt bygga bort felande länkar och skapa säkra passager för gång- och cykeltrafiken.
• Vi styr biltrafiken fortsatt till det övergripande vägnätet. De hållbara transportslagen bör prioriteras högre.
• Vi arbetar fram nya metoder för biltrafikräkning och utreder digitala alternativ till slangmätningar.
• Vi behöver öka takten i utbyggnaden av cykelbanor samt arbeta med beteendepåverkande kampanjer för att öka cykeltrafikens attraktivitet och konkurrenskraft.
• Vi fortsätter det systematiska arbetet med trafiksäkerhetshöjande åtgärder då det har gett ett bra långsiktigt resultat med minskat antal olyckor.
• Vi arbetar systematiskt inför kommande planer och åtgärdsprogram för framtida planering.
• Utvecklingen av HelsingborgsExpressen 2 och 3 fortgår i samarbete med Arriva och Skånetrafiken.
• Konkurrensförhållande mellan biltrafik och de hållbara transportslagen behöver fortsätta att ändras och cykeltrafiken bör även fortsättningsvis prioriteras i byggande och planering, men också politiskt.
• Det behövs nya yt- och kostnadseffektiva parkeringslösningar där en översyn av avgiftszonerna är en viktig komponent för att få ekonomi i framtida anläggningar.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2019 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 3,2 MB).

Uppföljningen i Trafikåret 2018 utgår från trafikmålen i Trafikplan 2017, där ett av huvudmålen är att öka andelen hållbara resor, det vill säga andelen gång, cykel och kollektivtrafikresor. Vi följer även upp andra övergripande mål som Helsingborgs stad har som berör trafikutvecklingen.

Sammanfattning Trafikåret 2018

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Så här ser det ut idag

• 2,1 miljoner cyklister passerade våra nio mätstationer 2018. Antalet registrerade cykelresor ökade med tolv procent jämfört med 2017.
• Resandet med stadsbuss i staden minskade med 0,5 procent under 2018.
• Antalet av- och påstigande resenärer på tågstationerna i hela kommunen minskade med totalt fyra procent. Tågresandet i Skåne minskade under samma period med 1,2 procent.
• Resvaneundersökning 2018 visar att andelen resor med bil har minskat med fyra procent sedan 2013.
• 8 232 fler resor gjordes med regionbusslinjer via Helsingborg. Jämfört med 2017 är det en ökning med 0,2 procent
• Resvaneundersökning 2018 visar att elva procent av resorna i Helsingborg är gångresor. Samma resultat gav en undersökning 2013.
• Antalet inrapporterade trafikolyckor minskade med nio procent och 2018 skadades 72 färre personer jämfört med 2017.

Det här har vi gjort

• Skolreseplaner har genomförts på tre skolor för säkrare skolvägar för barnen.
• Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för fotgängare har byggts bland annat längs Sockengatan och Ekebergavägen i Påarp.
• I projektet Cykelvänlig arbetsplats deltog 35  arbetsplatser med att göra det lättare för anställda att ta cykeln till och från jobbet och i tjänsten.
• Flera gång- och cykelbanor har byggts ut för att knyta samman cykelnätet. Bland annat i Rydebäck, Bårslöv och längs Hjortshögsvägen.
• Ombyggnad av gator i Dalhem, samt av Vasatorpsvägen och Planteringsvägen med flera, har genomförts för att möjliggöra för HelsingborgsExpressen.
• Drottninggatan–Järnvägsgatan första och andra etapp blev klara och hela ombyggnaden blev klar i Juni 2019.
• Vid Lasarettet och längs Ängelholmsleden byggdes nya hållplatser och egna buss­körfält för att öka framkomligheten för regionbussar och för att förbereda för de regionala superbussarna.

Det här fortsätter vi med

• Vi arbetar vidare med att utveckla nya sätt för att mäta gångtrafikflödena.
• Vi fortsätter arbetet med att systematiskt bygga bort felande länkar för gång- och cykeltrafiken.
• Vi ökar takten i utbyggnaden av cykel­banor för att öka cykeltrafikens attraktivitet och konkurrenskraft och för att nå målen i trafikplanen.
• Vi fortsätter det systematiska arbetet med trafiksäkerhet då det gett ett bra resultat med minskat antal olyckor.
• HelsingborgsExpressen ska utvärderas och utvecklingen av HelsingborgsExpressen 2 och 3 fortgår i samarbete med Arriva och Skånetrafiken.
• För att prioritera hållbara transporter krävs ett fortsatt arbete och framförallt behöver cykeltrafiken prioriteras, både i byggande och planering.
• Det behövs nya yt- och kostnadseffektiva parkeringslösningar där en översyn av avgiftszonerna är en viktig komponent för att få ekonomi i framtida anläggningar.
• För att få ett mer strukturerat och enhetligt arbete med trafikfrågorna behöver vi ta fram tydliga och konkreta checklistor för hållbart resande som är tillämpbara när detaljplaner tas fram.

Ta del av hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2018 kan du hämta en pdf-version här (pdf, 10 MB).

Trafikåret 2017 är en årlig uppföljning av Trafikplan 2017 och trafikutvecklingen i Helsingborg. Här sammanställer vi fakta och statistik, beskriver vad vi gjort under året samt gör en analys över utvecklingen.

Sammanfattning av Trafikåret 2017

Här sammanfattar vi det viktigaste kring hur utvecklingen har varit, varför det ser ut som det gör, samt vilka effekter får vi av de åtgärder som gjordes under året.

Helsingborg har som målsättning att öka de hållbara trafikslagens andel av resorna. Fler ska cykla, gå eller åka med kollektivtrafiken. I trafikplanen beskrivs konkreta behov av åtgärder för hur målen ska uppnås och det handlar både om fysiska åtgärder och om påverkans- och beteendeåtgärder.

Färdmedelsfördelningen som vi behöver uppnå år 2022 för att nå regionens målbild, enligt trafikplanen. 

Så här ser det ut

Cykeltrafiken har minskat med cirka sexprocent mellan år 2015 och år 2017 om vi ser till de totala flödena som uppmätts i våra nio mätpunkter för cyklar.

Stadsbusstrafiken minskar för första gången på över tio år med 4,3 procent. Det beror till stor del på att punktligheten minskat sedan ombyggnationen av Drottninggatan Järnvägsgatan började, men det finns också andra vägarbeten som kan ligga bakom minskningen. Vissa linjer har dock ökat, till exempel linje 4 och linje 6. Dessa linjer har heller inte haft körsträckor på Drottninggatan och Järnvägsgatan.

Regionbusstrafiken har ökat med cirka 20 procent för de linjer som trafikerar Helsingborg, vilket är en kraftig ökning. Ökningen av antalet resor med regionbusstrafiken innebär att det totala antalet resor med både stads- och regionbuss ökat trots minskningen av stadsbussresorna.

Biltrafiken och den tunga trafiken ökar i det yttre vägnätet, till exempel på Österleden. I de centrala delarna av Helsingborg har det skett en minskning, framförallt på Drottninggatan. Där har trafikflödena minskat från cirka 18 000 fordon per dygn till cirka 14 000 fordon per dygn, mycket beroende på ombyggnationerna på Drottninggatan. Trafiken har däremot istället ökat på Mellersta och Södra Stenbocksgatan och på Österleden, vilket också kan härledas till ombyggnationerna av Drottninggatan.

Antalet bilar per person har för hela kommunen inte ändrats särskilt mycket de senaste åren. Däremot är skillnaden stor beroende på var man bor. Till exempel har boende i Påarp, som är den stadsdel med högst bilinnehav, 2,5 gånger fler bilar än de som bor på Söder, som är den stadsdel med lägst bilinnehav.

Det är glädjande att antalet trafikolyckor med personskada fortlöpande minskar. 2017 rapporterades 812 trafikolyckor. Det är en minskning med 81 olyckor jämfört med 2016. Även cykelolyckorna följer en positivt nedgående trend, vilket är ett av målen i cykelplanen.

Det här har vi gjort

Under året har vi genomfört ett antal kampanjer och påverkansprojekt, bland annat Cykelvänlig arbetsplats, där arbetsgivare som gör det lätt för anställda att ta cykeln till jobbet får en utmärkelse. Vi har också med bra resultat genomfört testprojekt för att få fler att åka kollektivt eller prova att cykla .50 procent angav att de även efter testet kommer fortsätta att åka kollektivtrafik till jobbet och hela 85 procent kommer att fortsätta cykla till jobbet tre till fem dagar i veckan.

Under 2017 har vi byggt ut cykelvägnätet för att förbättra framkomligheten och ge fler förutsättningar att cykla med utgångspunkt från stadens nya cykelplan som antogs 2017. Vi byggde till exempel stråket längs Österleden (Gustavslund – Mangårdsgatan – Ragnvallagatan), breddade cykelbanan vid Tinkarpsbacken samt genomförde åtgärder i Gantofta, Rydebäck och vid Pålstorp. Vi genomförde även åtgärder längs det blå stråket, som är ett av våra huvudcykelstråk. Där gjorde vi upphöjda passager för gående och cyklister. Vi har också genomfört åtgärder för att höja trafiksäkerheten på Bergaliden och gatorna runt Slottvångsskolan. Vi har även satsat på trafiksäkerhetsåtgärder i våra byar.

Ett av de stora projekten under året har varit ombyggnaden av Drottninggatan och Järnvägsgatan där etapp 1 påbörjades under 2017 med nya hållplatser vid Helsingborg C, busskörfält, nya gång- och cykelbanor med mera. HelsingborgsExpressens södra delar genom Råå genomfördes också med en ombyggnad av Rååvägen. HelsingborgsExpressen planeras vara färdig och invigas i juni 2019.

Vart är vi på väg?

Statistiken pekar på minskade andel resor med cykel och kollektivtrafik, vilket går tvärtemot de färdmedelsmål som finns satta i trafikplanen. En förklaring till kollektivtrafikens minskning är de ombyggnadsprojekt som pågår och som har till syfte att lyfta de hållbara trafikslagen. Vi behöver göra en djupare analys för varför cykeltrafiken tappat som den gör för att bättre förstå varför. Biltrafiken har minskat i de centrala delarna men ökat på andra ställen. Det innebär att många ändrat sina färdvägar beroende på de vägbyggen som pågår.

I stadens investeringsbudget finns fortsatt stora satsningar på utbyggnad av cykelinfrastrukturen och kollektivtrafiknätet med. Helsingborgsexpressen invigs till exempel 2019. En stor del av infrastrukturinvesteringarna de kommande tre åren går till åtgärder som på något sätt främjar cykling. Vi har inte på flera år satsat så mycket på kollektivtrafik som vi gör nu. De stora effekterna av dessa investeringar kommer först om några år. Då har de större projekten för att höja infrastrukturen för de hållbara trafikslagen satt sig i helsingborgarnas medvetande och då blir det också lättare att rekrytera nya cyklister och kollektivtrafikresenärer.

Totalt sett ser vi den nedgående trenden under året som en tillfällig nedgång som mycket beror på de byggprojekt som pågår. Med de stora satsningar på cykel och kollektivtrafik som redan finns i budgeten bör denna trend kunna vändas till en positiv trend som tydligare går mot målen. Skulle trenden hålla i sig framöver behöver vi emellertid se över de prioriteringar vi gör kring cykelinvesteringar och andra åtgärder som planeras. För att förstärka de positiva effekterna av de projekt och cykelvägar som byggs är det viktigt att arbeta vidare med åtgärder som påverkar helsingborgarnas beteende. Vi behöver även arbeta aktivt med parkeringsfrågan för hela staden för att nå de färdmedelsmål som finns.

Ta del av hela rapporten Trafikåret 2017

Vill du läsa hela rapporten Trafikåret 2017 kan du hämta en pdf-version av uppföljningen (pdf, 3,2 MB).