Helsingborgs plan för snabbare omställning
Helsingborgs klimat- och energiplan för år 2025–2030 visar vad som krävs för att staden ska bli klimatneutral till år 2030. Planen ska hjälpa staden att tillsammans med näringsliv, invånare, föreningar och akademi, öka takten i omställningen.
Vi måste göra det tillsammans
Om Helsingborgs klimatpåverkan ska minska, så måste vi sänka våra utsläpp av växthusgaser på alla områden i samhället. Det handlar om hur vi planerar för stadens utveckling och arbetar i våra kommunala verksamheter, hur vi köper varor och tjänster och hur möjliggör för förändringar. Det handlar också om hur vi som invånare tar oss till jobbet, var vi semestrar, vad vi äter, hur vi bor och hur vi konsumerar.
Det är en enorm utmaning att bromsa den globala uppvärmningen och samarbeta kring lösningar och åtgärder för en framtid med låga utsläpp och hög livskvalitet. Men tillsammans kan vi nå längre och visa att det är möjligt.
Visar riktningen mot klimatneutralt 2030
Klimat- och energiplanen är kartan som pekar ut riktningen för klimatomställningen i hela Helsingborg. Den fokuserar på de områden där Helsingborgs utsläppen måste minska mest och snabbast fram mot 2030. Helsingborgs stad har en central roll att driva och möjliggöra omställning i hela staden. För att nå målen för utsläppsområdena krävs att staden samarbetar med näringsliv, invånare, föreningar och universitet, samt andra myndigheter och kommuner.
Noll nettoutsläpp senast år 2030
Med klimat- och energiplanen står kommunfullmäktige i Helsingborgs stad bakom det övergripande målet att Helsingborg ska vara klimatneutralt år 2030. Det betyder att Helsingborgs geografiska område ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären senast år 2030. För att klara det ska utsläppen från till exempel trafik, industrier, produktion av fjärrvärme, jordbruk och arbetsmaskiner minska med 85 procent jämfört med år 1990.
Eftersom det inte går att undvika alla utsläpp, behöver staden kompensera för upp till 15 procent av de utsläpp som är kvar, för att nå noll i sammanräkningen. Det går att göra med hjälp av kolsänkor som tar upp koldioxid ur luften på naturlig eller teknisk väg och lagrar den under lång tid.
Vår konsumtion påverkar jordens utsläpp
Helsingborgs klimatpåverkan stannar inte inom stadens gränser. En stor del av utsläppen vår konsumtion i staden sker utomlands när varor produceras och transporteras. Därför är det andra övergripande målet i klimat- och energiplanen att de konsumtionsbaserade utsläppen varje år i staden ska minska från 10 ton koldioxidekvivalenter per invånare till max 6,5 ton senast år 2030.
Vår stad är del av världen och vi måste tillsammans minska utsläppen från vår konsumtion för att nå Parisavtalets mål om att dämpa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Så arbetar Helsingborg mot målen i klimat- och energiplanen
Inom Helsingborgs stad ska en genomförandeorganisation samordna och utvärdera åtgärder och initiativ inom varje utsläppsområde för att driva på och underlätta omställning. Organisationen kommer att ta fram färdplaner för utsläppsområdena under våren 2025. Vissa åtgärder kräver politiska beslut i kommunkoncernen.
Transporter och resor
För att minska utsläppen från transporter och resor fokuserar Helsingborg på stadsplanering som främjar gång, cykel och kollektivtrafik, utbyggd laddinfrastruktur och användning av fossilfria drivmedel i energieffektiva fordon. Samarbetet med näringsliv, regioner och andra aktörer är avgörande för att utveckla ett hållbart transportsystem och stärka kollektivtrafiken. Genom att kombinera olika insatser skapas ett samhälle med effektiva transporter som är tillgängligt för alla.
Arbetsmaskiner
Helsingborg ska minska utsläppen från arbetsmaskiner genom att öka andelen förnybara drivmedel i energieffektiva maskiner som också ska användas mer effektivt. Därför satsar staden på att ställa klimatkrav i upphandlingar, köpa in utsläppsfria maskiner, bygga ut laddinfrastruktur och optimera logistiken i planeringen av projekt. Vi driver utvecklingen framåt i samarbete med branschaktörer och andra kommuner.
Bygg och anläggning
Helsingborgs byggsektor kan minska utsläppen genom klimatsmarta materialval, krav på fossilfria drivmedel och ökad återanvändning. Kommunen prioriterar återbruk där det är effektivt, ställer klimatkrav i upphandlingar och utvecklar hållbara lösningar i samarbete med branschaktörer. Tidiga beslut i planeringen, strategisk markanvändning och tydliga nationella gränsvärden är avgörande för att styra projekt mot minskade utsläpp och driva på branschens omställning.
Energi
Helsingborgs klimatomställning kräver att energi används effektivt och på rätt plats. Vår begränsade eleffekt ska användas för att ersätta fossila bränslen. Stadens utbyggda fjärrvärmenät kan minska vårt elbehov, samtidigt som en planerad CCS-anläggning för att fånga in och lagra koldioxid (Carbon Capture and Storage) minskar utsläppen från fjärrvärmeproduktionen. En ökad andel biogas, effektiv energianvändning och lokal elproduktion från sol- och vindkraft är andra viktiga pusselbitar för att bygga ett robust energisystem som klarar framtidens krav.
Industri
För att minska den lokala industrins utsläpp behöver fossil naturgas ersättas med grön vätgas och biogas i vissa industriprocesser. Processerna behöver också bli ännu mer energieffektiva och flexibla i sin elanvändning. Lokal produktion av vätgas, som uppfyller EU:s krav för förnybarhet, spelar en avgörande roll för det vätgaskluster som planeras i Helsingborg. Industrin behöver även ha starka sektorkopplingar, där energin överförs och används mellan olika energisystem, till exempel genom att använda spillvärme och biogena koldioxidflöden.
Jordbruk
Jordbruket har störst potential att bidra till klimatneutralitet genom att öka kolinlagringen i åkermarken med ändrade brukningsmetoder. Organisk gödsling, användning av skörderester, växtföljder med ärtväxter eller fleråriga växter, mellan- och fånggrödor, återvätning av våtmark och läplanteringar (träd, häckar, buskar), är några exempel på möjliga åtgärder som kan öka kolinlagringen. Samarbetet med lantbrukare, forskare och andra kommuner är avgörande för att skapa ett motståndskraftigt jordbrukslandskap och öka kunskapen om effekterna av ändrade brukningsmetoder.
Avfallsbehandling
Fler deponigasbrunnar behöver installeras för att samla in metangas från avfallsdeponin på Filborna. I den pågående sluttäckningen av deponin kan så kallade biofönster, vilket innebär hål i översta skiktet som kan användas för att omvandla metangas till koldioxid med mindre klimatpåverkan. En effektivare kompostering av trädgårdsavfall kan också minska utsläpp av metan och lustgas. NSR har teknik och mandat att göra de åtgärder som krävs för att nå målen. Planen är att stora delar av Filbornadeponin kommer att vara sluttäckta år 2028.
Offentlig konsumtion
Helsingborgs stad ska halvera utsläppen från de offentliga inköpen genom att ställa krav på låg klimatpåverkan, energieffektivitet och återbruk i upphandlingar. Ett nytt E-handelssystem ska göra det lättare för stadens beställare hitta rätt avtal för att göra miljö- och klimatsmarta val. De interna tjänsterna Haffa och Återbruket bidrar till att fler verksamheter återbrukar varandras möbler och material. Miljöspendanalyser används för att utvärdera olika inköps klimatpåverkan. Utbildning av nyckelpersoner och ännu bättre inköpsplanering ska säkra hållbara val i stadens upphandling.
Hushållens konsumtion
Med öppen dialog och inspirerande förebilder ska Helsingborgs stad motivera och vägleda helsingborgarna till att göra fler val för en mer hållbar livsstil i vardagen.
Det ska vara enkelt att reparera, dela och återanvända i stället för att köpa nytt. Samarbeten med lokala aktörer som bibliotek och fastighetsbolag ska öka delningstjänsterna. Inspirerande exempel kan visa hur förändrade köpvanor kan ge både livskvalitet och minskade utsläpp.