Nettonollutsläpp betyder att utsläppen av växthusgaser i atmosfären från samtliga sektorer i samhället är lika stora  som den koldioxid som lagras naturligt i mark och vegetation, och med hjälp av teknik för att fånga upp koldioxid, så kallad CCS-teknik. (Carbon Capture and Storage). När utsläpp och inlagring av koldioxid är lika är nettoutsläppen noll. 

En kolsänka är en miljö där koldioxid binds eller lagras, vilket minskar koldioxidhalten i atmosfären. Kol kan bindas och lagras av naturliga processer, exempelvis i hav, mark och skogar. Dessa kallas för naturliga kolsänkor. Kol kan även inlagras av mänsklig teknologi som exempelvis CCS (Carbon Capture and Storage), vilket kallas för tekniska kolsänkor.

CCS är en anläggning för koldioxidavskiljning och lagring. Tekniken innebär att koldioxid avskiljs från rökgaserna, transporteras och slutlagras under mark, så att den tas bort ur atmosfären.

Kol, olja och naturgas är exempel på fossila bränslen som består av kolväten från äldre geologiska perioder. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid i atmosfären.  

Förnybara bränslen utvinns från energikällor som naturligt förnyas hela tiden. De innefattar detsamma som fossilfria bränslen utöver att kärnkraft inte medräknas. Detta eftersom uran, som är det vanligaste bränslet för kärnkraften, är en begränsad resurs. 

Växthusgaser är naturligt förekommande eller människoskapade gaser i atmosfären som har förmågan att absorbera och utstråla värmeenergi från jordens yta. Denna förmåga skapar en naturlig växthuseffekt som håller jorden varm nog för att stödja liv. Förbränning av fossila bränslen och avskogning, har ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, vilket bidrar till klimatförändringar och global uppvärmning. De växthusgaser som har den största påverkan på klimatet är koldioxid, metan och lustgas. 

Koldioxidekvivalenter (CO2e) anger hur stor växthuseffekt ett utsläpp av en gas har i jämförelse med ett utsläpp av samma mängd koldioxid. När utsläpp av växthusgaser omvandlas till koldioxidekvivalenter går det att jämföra olika gasers påverkan på växthuseffekten.

Till de konsumtionsbaserade utsläppen räknas klimatpåverkan från privatpersoners konsumtion och klimatpåverkan från offentlig konsumtion och investeringar. Alla utsläpp som har krävts för att tillverka en vara eller en tjänst räknas med oavsett om utsläppen sker i Sverige eller i andra länder. Utsläppen från produktion av importerade varor räknas alltså med liksom utlandsresor med flyg.

• De fossila utsläppen från transporter och resor har minskat med 85 procent till 2030, jämfört med 1990.
• 90 procent av antalet resor i Helsingborgs centralort sker fossilbränslefritt 2030.
• Andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka under planperioden 2025–2030.
• 50 procent av lätta fordon (upp till 3,5 ton) och 30 procent av tunga fordon (över 3,5 ton) är elektrifierade 2030.
• Den publika installerade laddeffekten för lätta fordon uppgår till minst
• 41 megawatt och för tunga fordon till minst 19 megawatt 2030.

• Klimatpåverkan kopplad till bygg har minskat med 50 procent jämfört med Boverkets föreslagna gränsvärden för 2025 räknat i kg CO₂ e/m2 BTA.
• Klimatpåverkan kopplad till anläggning har minskat med 50 procent jämfört med Trafikverkets basår 2015.

• De fossila utsläppen från arbetsmaskiner i Helsingborg har minskat med 90 procent jämfört med 1990.
• Koncernen ställer ökade krav på utsläppsfria maskiner vid upphandling av entreprenörer inom bygg och anläggning och inom drift under planperioden.

• De fossila utsläppen från fjärrvärmeproduktion har minskat med 90 procent jämfört med 2020.
• De fossila utsläppen för bostäder och lokaler med uppvärmning från naturgas har minskat med 90 procent jämfört med 2020.
• Elanvändningen inom bostäder, service, lokaler och industri har minskat och/eller effektiviserats med minst 11 procent jämfört med 2020.
• Självförsörjningsgraden av eleffekt under årets alla timmar har ökat.

• De fossila utsläppen från industrin har minskat med 85 procent jämfört med 1990.
• Tillförseln av lokalt producerad biogas i Helsingborg har ökat med 50 procent under planperioden, genom rötning av outnyttjad biomassa.
• Elanvändningen inom befintlig industri har minskat och/eller effektiviserats med minst 11 procent jämfört med 2020, i enighet med effektiviseringsmålet i Energikapitlet.

• Utsläppen inom jordbrukssektorn har minskat med 30 procent jämfört med 1990.
• Kolsänkan i jordbruksmark har ökat och bidrar till ett resilient jordbrukslandskap.

• Utsläppen från avfallssektorn har minskat med 85 procent jämfört med 1990.
• Diffusa utsläpp av växthusgaser från deponin vid NSR:s återvinningsanläggning har minskat med 85 procent jämfört med 2021.
• Utsläpp av växthusgaser från kompostering av trädgårds- och parkavfall på NSR:s återvinningsanläggning har minskat med minst 20 procent per ton producerad kompost jämfört med 2021.

• Utsläppen från Helsingborgs stads inköp av varor, tjänster och entreprenader har minskat med 50 procent.
• De måltider som serveras inom Helsingborgs stad har ett klimatavtryck med ett genomsnittsvärde på 0,5 kg koldioxidekvivalenter per måltid (lunch eller middag).
• Utveckla ett systematiskt hållbarhetsarbete inom IT och digitalisering med tydliga mätetal och uppföljning.

• Helsingborgs konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser ska minska från 10 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till max 6,5 ton senast år 2030.