Klimatmål och koldioxidbudget

Helsingborgs stad har ambitionen att vi inom området Helsingborg ska ha nettonollutsläpp och vara klimatneutralt år 2030. Men det stannar inte där. Hur vi konsumerar och använder resurser avgör även vår påverkan på hela jordens klimat. Därför ska vi minska vår totala klimatpåverkan, oavsett var utsläppen sker, till en hållbar nivå senast 2045.

Utsläppen av koldioxid inom Helsingborg har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Idag kommer de största utsläppen inom Helsingborg från transporter. Personresor med bil står för en stor del av dessa. Vi har även stora koldioxidutsläpp från industrin, från arbetsmaskiner och från förbränning av sopor i kraftvärmeverket.

Samtidigt som utsläppen inom Helsingborg har minskat, så har utsläppen från våra internationella resor och från vår import av varor och livsmedel ökat sedan 1990-talet. Dessa utsläpp är lika viktiga att komma till rätta med för att minska vår totala klimatpåverkan även utanför Helsingborgs gränser.

Helsingborgs koldioxidbudget

I Parisavtalet har Sverige och de flesta av världens länder enats om att vi måste dämpa jordens uppvärmning till max 2 grader för att undvika de allvarligaste effekterna av klimatförändringarna. Helst ska uppvärmningen hållas under 1,5 grader. För att det ska vara möjligt så får de totala utsläppen av växthusgaser på jorden inte vara större än en viss mängd för varje år.

För att Helsingborg ska bidra till att Parisavtalet uppnås behöver utsläppen minska i en takt så att vi inte överskrider vår del av det kvarvarande globala utsläppsutrymmet, vår koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten visar hur mycket koldioxid Helsingborg kan släppa ut varje år för att hålla sig inom ramarna för Parisavtalet.

När Sveriges kvarvarande utsläppsutrymme fördelas på svenska kommuner så har Helsingborg endast 1 517 000 ton koldioxid kvar att släppa ut för att ligga i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål. För att minska utsläppen i enlighet med Parisavtalet behöver Helsingborgs utsläpp minska med 15,5 % varje år (Klimatkollen, 2022). Om utsläppen minskar enligt nuvarande trend så är Helsingborgs utsläppsbudget slut 2027.

Det rödbruna fältet i Klimatkollen-diagrammet visar hur mycket koldioxid som har släppts ut i Helsingborg under perioden 2016 till 2021. Det gröna fältet är Helsingborgs koldioxidbudget.

I diagrammet visas bara utsläpp från koldioxid som släpps ut inom kommungränsen från exempelvis transporter, industri och produktion av el och fjärrvärme. Utsläpp från andra växthusgaser än koldioxid, såsom metan och lustgas från exempelvis jordbruket, räknas inte med.

Nettonollutsläpp i området Helsingborg år 2030

Helsingborgs kommunfullmäktige har antagit klimatutmaningen genom stadens klimat- och energiplan. Sedan planen antogs har Helsingborgs stad skärpt ambitionen för nettonollutsläpp inom det geografiska området och siktar mot klimatneutralitet till 2030 i linje med Parisavtalets 1,5 graders-mål.

Det betyder att utsläppen av växthusgaser från aktiviteter och verksamheter inom kommunens geografiska område (transporter, produktion av el och fjärrvärme, industri, arbetsmaskiner, jordbruk, avfall) ska motsvara noll senast år 2030.

Att inte ha några utsläpp alls är väldigt svårt. Men genom att samla in och lagra koldioxid i marken eller genom att plantera träd, kan Helsingborg kompensera för de få utsläpp som alltid kommer att finnas och nå nollnivån.

Staden har även en tydlig ambition för de utsläpp som beror på vår konsumtion, även om varken utsläpp från produktionen av den mat och de varor vi importerar, eller våra från flygresor utanför Helsingborgs gränser räknas med i områdets utsläpp. Ambitionen är att vi tillsammans ska minska våra årliga, konsumtionsbaserade utsläpp från 10 ton koldioxid per invånare till cirka 1 ton koldioxid innan år 2045.

För att nå det målet så behöver vi alla hjälpas åt och engagera varandra. Helsingborgs förvaltningar, verksamheter och bolag måste också göra det enklare för alla invånare att göra hållbara val i vardagen och skapa förutsättningar för att leva mer klimatvänligt i kommunen.