Om djur och natur i Pålsjö skog

Pålsjö naturreservat är nog helsingborgarnas allra käraste naturområde. Här kan läsa mer om reservatet som består av ett mycket omväxlande landskap med skog, åkrar, ängs- och betesmarker, bäckar, raviner, strand, hav och parker.

Ett rikt odlingslandskap.

Gamla träd ger liv.

Njut av utsikten längs stigarna på landborgen.

Landskapet förändras.

Snorkelsafari under ytan.

Gamla träd ger liv

Många djur, växter och svampar trivs bäst i områden med gamla håliga träd, stubbar och död ved. Staden vill att träden här i Pålsjö naturreservat ska få leva ett långt liv; växa sig stora och dö på plats.

I Pålsjö finns fyra arter hackspettar. Dessa trivs bland gamla träd eftersom de letar insekter under barken och hackar ut sitt bo i stammen. Hackspetten är kräsen och vill ha ett nytt bo varje år. Det ger boplatser till andra fåglar som kan häcka där året efter. Skogsduva, blåmes, talgoxe och stare är exempel på fåglar som gärna tar över ett hackspettbo.

Hackspettar i Pålsjö

• Större hackspett (Dendrocopos major)
• Mindre hackspett (Dendrocopos minor)
• Spillkråka (Dryocopus martius)
• Gröngöling (Picus viridis)

Boken – ett karaktärsträd i Pålsjö

Att uppleva vitsipporna blomma och bokens ljusgröna blad på våren är ett måste för många helsingborgare. Bokblombocken är en av de hotade skalbaggarna som lever på gamla bokar i Pålsjö naturreservat.

Eken – helsingborgarnas favoritträd

Eken utsågs till Helsingborgs stadsträd efter en omröstning år 2016. Eken är värdefull eftersom inga andra träd har lika många olika arter knutna till sig. Svampen oxtunga är ett exempel som finns här i Pålsjö naturreservat.

Skog och vatten i samverkan

Träden behöver vatten för att växa och skogsbäcken är i sin tur beroende av löv som trillar ner från träden. Vattengråsuggor och sländlarver som lever av löven äts i sin tur av grodor, fiskar och fåglar. Genom naturreservatet rinner Pålsjöbäcken och Sofierobäcken som mynnar i Öresund.

Groda eller padda – hur skiljer man dem åt?

Grodan har slät hud som ofta är fuktig. Paddan har vårtig och torr hud. Grodan hoppar medan paddan oftast går eller kravlar.

• Vanlig groda (Rana temporaria)
• Vanlig padda (Bufo bufo)

https://media.helsingborg.se/uploads/networks/1/2018/03/palsjo_reservatsskyltar_groda_padda_1920x1080.jpg

Ett rikt odlingslandskap

Åkermarken i reservatet ingår i en mosaik av olika naturtyper där många djurarter har sin hemvist. De lever i brynen mellan åker och skog, i stengärdesgårdarna och på åkerholmar. Här hittar de mat och skydd.

Åkrarna runt Tinkarpsgården odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Humlorna pollinerar grödan, nyckelpigan äter löss och gladan fångar sorkar. Allt till nytta för ekosystemen.

Njut av utsikten längs stigarna på landborgen

Landborgen är den 20 till 40 meter höga branten mot Öresund som har gett staden sitt namn. Helsingborg kommer ur orden hals och borg. Halsen syftar på denna trånga del av sundet och borgen på landborgen.

Snorkelsafari under ytan

Vid Larödbaden badar du i ett skyddat vatten, eftersom Pålsjö naturreservat sträcker sig 100 meter ut i vattnet.

Massvis med smådjur gömmer sig i ålgräset och i tången. Dessa grunda vatten är perfekta uppväxtplatser för torsk, öring och rödspätta.

Landskapet förändras

På åkrarna mellan Sofieroskogen och Kungshultskogen har staden anlagt både nya betesmarker och våtmarker.

Våtmarken fungerar som ett naturligt reningsverk för näringsrikt vatten från åkrarnas dräneringsrör. På så sätt minskar vi övergödningen i Öresund och ger fåglar, grodor och sländor en fin livsmiljö.

På delar av åkermarken kommer skolbarn att plantera träd under flera år framöver genom Barnens skog. Målet är att binda samman skogarna i Kungshult, Laröd och Sofiero. Vi människor får då större ytor att röra oss på samtidigt som djur och växter får bättre livsförutsättningar.