Sofiakällan – en historisk pärla i ny glans

Under våren 2016 fräschade vi upp och återskapade till viss del Sofiakällan så som platsen såg ut under mitten av 1900-talet.

Platsen fick sin nuvarande karaktär i slutet av 1890-talet efter ritningar av stadsarkitekt Mauritz Frohm. Vi har nu renoverat och till viss del återskapat utseendet platsen hade i mitten av 1900-talet. Det gjordes då en större renovering och platsen anpassades för att harmoniera med Hälsovägens breddning efter Arnold Salomon-Sörensens ritningar.

Det här har vi gjort

  • Vi har bytt det trasiga och repiga taket av engelskt trådarmerat glas. Smidesstommen har blästrats, rostskyddats och målats i grågrön kulör. Vi har prytt taket med en flaggstång, som skärmtaket såg ut i början av 1900-talet.
  • Vi har tvättat och rengjort mosaikplattorna runt den sirliga vattenutkastaren. Plattor som har lossnat har vi satt på plats igen.
  • Vi har lagat eller bytt ut de betongelement som var trasiga i ballustraden. Vi har kunnat använda ett flertal delar som sparats efter renoveringen som gjordes på 1950-talet. Samtidigt har vi gjort nya gjutformar för de element som saknats eller tagit slut, formar som vi sparar inför framtida renoveringar.
  • Vi har högtryckstvättat ballustraden för att den ska bli riktigt fin. Väggarna har blästrats, putsats, målats och klotterskyddats.
  • Vi har även sett över själva Sofiakällan, bytt stänkskydd och galler till golvbrunnen. Vi har tvättat och fräschat upp vattenutkastaren upp och renoverat rördragningar och tillhörande installationer där det behövts. Samtidigt har vi undersökt om det går att öppna upp den gamla plomberade järnkällan ”Helsan” som mynnar ut i väggen vid trappan.

Om Sofiakällan

Sofiakällan är kanske Nordens enda naturliga koksaltkälla. Källan upptäcktes år 1889 och uppkallades efter drottning Sofia, kung Oscar II:s hustru. Källans vatten har en högre salthalt än vattnet i Öresund och sältan tros komma från saltavlagringar som bildats under och efter världskontinenten Pangaeas tid, för cirka 250 miljoner år sedan. När källan hittades på 83 meters djup var självtrycket så högt att vattnet sprutade två meter upp från marken. I dag pumpas vattnet upp från cirka sju meters djup.

Järnkällan Helsan är äldre än Sofiakällan och namngavs av drottning Fredrika av Baden, kung Gustav IV Adolfs hustru i början av 1800-talet. Helsan var anledningen till att ravinen utvecklades till en omtalad kur- och nöjesanläggning med såväl värdshus, park, varieté- och danslokal som med återkommande morgonmusik och konserter. I ravinen går även Hälsobäcken som i dag är kulverterad en bit under marken och under körbanan. Under 1600- och 1700-talen fanns ett flertal vattenkvarnar utmed bäcken. Lyssnar du noga kan du höra bruset från den kulverterade bäcken när det inte är någon trafik på vägen.