Upprustningen av Viskstråket skapar en oas för förskolebarn
Under flera års tid har stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg arbetat för att rusta upp Viskstråket, för att skapa fler mötesplatser, öka tryggheten, aktivera barn och ungdomar samt skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Förskolebarnen på Eneborg har tagit platsen till sitt hjärta och bjuder nu in till en utställning på stråket som skildrar barnens upplevelser av platsen.
En dunkel plats har förvandlats till ett välbesökt och tryggt stråk med blomstrande äng
Viskstråket, som sträcker sig längs Viskgatan, från Fältarpsvägen i söder hela vägen till Malmögatan i norr, var tidigare en ganska dunkel plats som för många kändes otrygg. Belysningen var sparsam och gräsmattorna i den södra delen som knappt användes var ganska blöta.
Upprustningsarbetet inleddes med en dialog på platsen där man samlade in synpunkter från boende i området och de som använder platsen.
– Arbetet har resulterat i en ökad belysning utmed stråket med öppna ytor och god insyn. I upprustningen av stråket har fokus varit att skapa fler mötesplatser och platser för aktivitet och rörelse. Genom att få människor att aktivera sig på platsen ökar också känslan av trygghet. Vi har bland annat anlagt fler sittplatser, grillplats, käpphästbana, boulebana, utegym, padelbana och spänger vid våtmarken, säger Sanna Säfström, landskapsarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.
– För att få en rikare biologisk mångfald har vi anlagt både våtmark och sandiga ängar med örtrik flora samt planterat ett 30-tal träd, buskar och nya perenner. Åtgärderna gynnar pollinerande insekter, fåglar och fladdermöss, säger Fredrik Bengtsson, kommunekolog på stadsbyggnadsförvaltningen.
Hållbarhetsaspekten är en viktig del
– Vi ansvarar för att se till att det vi anlägger uppnår den tänkta gestaltningen och håller under många år, säger Tomas Terje, områdesförvaltare på stadsbyggnadsförvaltningen.
Visktråket har blivit en central plats för områdets förskolor
Några som fattat tycke för Viskstråket är Guldsmedsgatans-, Furutorpsgatans-, Åhusgatans- och Traktörgatans förskola samt den öppna förskolan Familjecentralen Högaborg. Många av avdelningarna använder Viskstråket som en del i sin undervisning.
Barnen upptäckte platsen
Felicia Olsson är pedagog på Guldsmedsgatans förskola och arbetar med barn som är mellan tre och fem år gamla. Hon berättar att de är på Viskstråket två-tre gånger i veckan på en och samma plats som ligger i anslutning till paddelbanan, ovanför spången.
– Det var barnen som plötsligt stannade upp och hittade platsen när vi en dag promenerade här förbi. När vi är här händer det saker. Man märker att det spritter i barnens kroppar. De rör sig, utvecklar sina taktila sinnen och uttrycker vad de upplever i stunden. Det är spännande att se vad som händer över tid, särskilt skiftningarna över årstiderna. Vi har exempelvis följt äpplets resa genom att studera ett äppleträd här i området, från blommor i trädet till ruttna äpplen, säger Felicia Olsson.
Malin Richardsson, pedagog på Åhusgatans förskola, arbetar med barn som är mellan två och fyra år gamla. Spången är deras plats.
– Vi har ofta brukat passera här när vi varit på väg någon annanstans. En dag fastnade barnen för spången när de började undersöka vattnet och naturens skiftningar. Nu har det varit barnens favoritplats i ett helt år., säger Malin Richardsson.
Barnen är väldigt intresserade av insekter och naturliv överlag
– Vi har verkligen små biologer i vår grupp. Det är roligt att se hur de verkligen äger den här ängen och respekterar naturen. De tar hit sina familjer och visar sina magiska platser. Man hoppas ju att de går förbi här när de går i klass 9 och tänker: vad roligt jag hade här med mina kompisar och pedagoger, säger Felicia Olsson.
Selma, 5 år, går på Åhusgatans förskola. Hon går längs ängen runtom spången och letar efter spännande smådjur.
– Det roligaste med att vara här är att mata ankorna och att leta efter insekter. Ibland hittar jag sniglar, nyckelpigor och myror. Det är kul både när det är snö och sommar. En gång ramlade jag i vattnet, säger Selma.
Malin Richardsson berättar att det skapar helt andra förutsättningar att vara utomhus jämfört med att vara inomhus.
– Spången har väckt barnens nyfikenhet att vilja undersöka det lilla. När vi började komma hit så fanns det inget vatten. Leran var krackelerad. Ett av barnen tänkte direkt att det måste ha varit en dinosaurie som tagit sönder jorden, säger Malin Richardsson.
Att skapa relationer till sin närmiljö
Att jobba med platser i staden visar hur viktigt det är att skapa en relation till platser i sin närmiljö. De fyra förskolorna arbetar efter projektrubriken ”Barnen i staden, staden i barnen”, vilket innebär att barnen ska känna sig som en del av staden och att deras röster blir hörda.
– Vi tänker att om platser i staden blir viktiga för en när man är liten, så förblir platserna viktiga hela livet. Det bidrar till att man värnar om och tar hand om sin stad. Det är egentligen hela anledningen till att vi kommer hit. Att känna att man är en viktig del av staden, att man kan ta plats och att det finns möjligheter. Framtidshopp är det viktigaste vi kan ge barnen, säger Vera Rojas, pedagogista förskolorna i området.
Imponerande utvecklingskurva
Platsen bidrar till barnens utveckling på flera olika sätt, inte minst motoriskt. De blir modiga och vågar testa på nya saker. De har gått från att vara väldigt försiktiga till att utan tvekan närma sig ängen och vattnet.
Jones, 4 år, går vid spången och plockar blommor.
– Jag tycker om att kasta ner saker i vattnet för att se om de flyter, säger Jones samtidigt som han kastar ner en smörblomma. Och mycket riktigt flyter den.
– Några plums och många skratt har det varit. Vi är en avdelning och ett område med många olika språk. Att vara här och uppleva samma saker skapar en kommunikation för de som inte har samma språk. Det är tydligt att man inte behöver tala samma språk för att uppleva, lära och ha roligt tillsammans, säger Malin Richardsson.
Om pedagogerna får önska fritt
Barn plockar skräp de ser på marken och vet precis hur man sorterar. De vill ta ansvar och slänga skräpet men de kan inte eftersom skräpkorgarna sitter för högt upp.
– Skräpkorgar i barns höjd är något både jag och barnen önskar. De vill göra rätt för sig och kunna vara självständiga. Och vi slipper vi lyfta upp dem när de ska slänga skräp, säger Felicia Olsson och skrattar.
Vera Rojas understryker vikten av att involvera barnen redan från början, innan en förändring i staden sker.
– Barn är mer än att bara söta och gulliga. De är otroligt intelligenta och kreativa. De har tankar om staden och har ett sätt att undersöka som vi vuxna glömmer bort, säger Vera Rojas.
Välkommen till barnens utställning på Viskstråket i sommar
I sommar hälsar förskolorna alla intresserade välkomna till Viskstråket för att titta på barnens utställning. På staketet runt padelbanan och vid fjärilshotellet kan man ta del av dokumentation som skildrar barnens berättelser från det gångna året.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig för att [det formuläret ska användas till]. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte, och kommer att raderas när [ärendet är avslutat]. Läs om hur Helsingborgs stad hanterar personuppgifter.
Ange din e-postadress för att få återkoppling på din feedback.